
Ändring införd: t.o.m. SFS 2001:501
Inledande bestämmelser
1 § Denna lag innehåller bestämmelser om rätt till
patientskadeersättning och om skyldighet för vårdgivare
att ha en
försäkring som täcker sådan ersättning (patientförsäkring).
2 § Med patient jämställs i denna lag den som frivilligt
deltar som
försöksperson i medicinsk forskning eller som donerar organ
eller
annat biologiskt material för transplantation eller annat medicinskt
ändamål.
3 § Lagen gäller endast skador som har uppkommit i samband
med
hälso- och sjukvård i Sverige.
4 § Rätten till patientskadeersättning får inskränkas
endast på
grund av omständighet som har inträffat efter skadehändelsen
och som
enligt lagen (1927:77) om försäkringsavtal kan medföra
begränsning av
försäkringsgivarens skyldighet att utge försäkringsbelopp.
5 § I denna lag avses med
hälso- och sjukvård: sådan verksamhet som omfattas
av hälso-
och sjukvårdslagen (1982:763), tandvårdslagen (1985:125)
eller
lagen (2001:499) om omskärelse av pojkar, annan liknande
medicinsk verksamhet samt verksamhet inom detaljhandeln med
läkemedel, allt under förutsättning att det är
fråga om
verksamhet som utövas av personal som omfattas av 1 kap. lagen
(1998:531) om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens
område,
vårdgivare: statlig myndighet, landsting eller kommun i fråga
om sådan hälso- och sjukvård som myndigheten, landstinget
eller
kommunen har ansvar för (offentlig verksamhet) samt enskild som
bedriver hälso- och sjukvård (privat vårdgivare).
Lag (2001:501).
Rätten till patientskadeersättning
6 § Patientskadeersättning lämnas för personskada
på patient om det
föreligger övervägande sannolikhet för att skadan
är orsakad av
1. undersökning, vård, behandling eller liknande åtgärd
under
förutsättning att skadan kunnat undvikas antingen genom ett
annat
utförande av det valda förfarandet eller genom val av ett
annat
tillgängligt förfarande som enligt en bedömning i efterhand
från
medicinsk synpunkt skulle ha tillgodosett vårdbehovet på
ett mindre
riskfyllt sätt,
2. fel hos medicinteknisk produkt eller sjukvårdsutrustning använd
vid undersökning, vård, behandling eller liknande åtgärd
eller
felaktig hantering därav,
3. felaktig diagnostisering,
4. överföring av smittämne som lett till infektion i
samband med
undersökning, vård, behandling eller liknande åtgärd,
5. olycksfall i samband med undersökning, vård, behandling
eller
liknande åtgärd eller under sjuktransport eller i samband
med brand
eller annan skada på vårdlokaler eller utrustning, eller
6. förordnande eller utlämnande av läkemedel i strid
med
föreskrifter eller anvisningar.
Vid prövning av rätt till ersättning enligt första
stycket 1 och 3
skall den handlingsnorm tillämpas som gäller för en
erfaren
specialist eller annan erfaren yrkesutövare inom området.
Rätt till ersättning enligt första stycket 4 är
utesluten i de fall
omständigheterna är sådana att infektionen skäligen
måste tålas.
Hänsyn skall därvid tas till arten och svårhetsgraden
av den sjukdom
eller skada som åtgärden avsett, patientens hälsotillstånd
i övrigt
samt möjligheten att förutse infektionen.
Undantag från rätten till patientskadeersättning
7 § Patientskadeersättning lämnas inte om
1. skadan är en följd av ett nödvändigt förfarande
för
diagnostisering eller behandling av en sjukdom eller skada som utan
behandling är direkt livshotande eller leder till svår invaliditet,
eller
2. skadan orsakats av läkemedel i annat fall än som avses
i 6 §
första stycket 6.
Hur patientskadeersättningen bestäms
8 § Patientskadeersättning bestäms enligt 5 kap. 1 -
5 §§ och 6 kap.
1 § skadeståndslagen (1972:207) med de begränsningar
som anges i 9 -
11 §§ denna lag.
9 § När patientskadeersättning bestäms avräknas
ett belopp om en
tjugondedel av det basbelopp enligt lagen (1962:381) om allmän
försäkring som gäller när ersättningen bestäms.
10 § Patientskadeersättning är för varje skadehändelse
begränsad
till högst 1 000 gånger det basbelopp enligt lagen (1962:381)
om
allmän försäkring som gäller när ersättningen
bestäms. För varje
skadad patient lämnas dock för varje skadehändelse
patientskadeersättning med högst 200 gånger detta basbelopp.
De belopp som anges i första stycket innefattar inte ränta
eller
ersättning för rättegångskostnader.
11 § Om det ansvarighetsbelopp som gäller enligt 10 §
första stycket
första meningen inte räcker till gottgörelse åt
dem som är
berättigade till ersättning, nedsätts deras ersättningar
med samma
kvotdel för var och en.
Kan det efter inträffat skadefall befaras att nedsättning
enligt
första stycket fordras, kan regeringen eller den myndighet som
regeringen bestämmer förordna att ersättning tills vidare
skall
lämnas endast med viss kvotdel.
Försäkringsskyldighet m.m.
12 § Vårdgivare skall ha en patientförsäkring som
täcker ersättning
för skador som omfattas av denna lag. Bedrivs verksamheten av
privat
vårdgivare efter avtal med offentlig vårdgivare, är
det den
offentlige vårdgivaren som skall ha försäkringen.
13 § Patientskadeersättningen utges av försäkringsgivaren.
Om flera
patientförsäkringar täcker samma skada, svarar försäkringsgivarna
solidariskt för ersättningen. Försäkringsgivarna
skall i sådant fall
sinsemellan ta lika del i ersättningsansvaret.
14 § Saknas patientförsäkring, svarar de försäkringsgivare
som ingår
i patientförsäkringsföreningen enligt 15 § solidariskt
för den
patientskadeersättning som skulle ha lämnats, om en patientförsäkring
hade funnits. Föreningen företräder i sådant fall
försäkringsgivarna.
Försäkringsgivarnas inbördes ersättningsansvar fördelas
efter
förhållandet mellan beloppen av de premier för patientförsäkring
som
för var och en av dem belöper på närmast föregående
kalenderår.
Patientförsäkringsförening
15 § De försäkringsgivare som meddelar patientförsäkring
skall ingå
i en patientförsäkringsförening.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer fastställer
stadgar för föreningen.
Patientförsäkringsavgift
16 § Patientförsäkringsföreningen har rätt
till gottgörelse
(patientförsäkringsavgift) av vårdgivare för den
tid vårdgivaren
saknat försäkring enligt denna lag.
Patientförsäkringsavgift får högst tas ut med ett
belopp som för år
räknat motsvarar femton procent av det basbelopp enligt lagen
(1962:381) om allmän försäkring som gäller när
avgiften bestäms. Om
det belopp som motsvarar två gånger den årliga försäkringspremie
som
gäller för vårdgivare i motsvarande kategori när
avgiften bestäms är
högre, får avgiften i stället beräknas på
grundval av detta belopp.
Patientskadenämnd
17 § De försäkringsgivare som ingår i patientförsäkringsföreningen
skall tillsammans upprätthålla och bekosta en patientskadenämnd.
I
nämnden skall det ingå företrädare för patienternas
intressen.
Ytterligare föreskrifter om nämndens sammansättning
lämnas av
regeringen som också skall godkänna nämndens arbetsordning.
Nämnden skall på begäran av patient eller annan skadelidande,
vårdgivare, försäkringsgivare eller domstol yttra sig
över
ersättningsfall.
Skadestånd
18 § Trots att patientskadeersättning kan lämnas enligt
denna lag
får den skadelidande i stället kräva skadestånd
enligt vad som gäller
därom.
19 § Den som har utgett skadestånd med anledning av skada
som avses
i denna lag inträder intill det utgivna beloppet i den skadelidandes
rätt till patientskadeersättning. Detta gäller dock
inte om
patientskadeersättningen skulle ha kunnat krävas tillbaka
av den
skadeståndsskyldige enligt 20 § första stycket.
Återkrav
20 § Har patientskadeersättning lämnats för en skada
som vållats
uppsåtligen eller genom grov vårdslöshet, inträder
försäkringsgivaren
intill det utgivna beloppet i den skadelidandes rätt till skadestånd.
Om patientskadeersättning har betalats för en skada som omfattas
av
produktansvarslagen (1992:18), inträder försäkringsgivaren
intill det
utgivna beloppet i den skadelidandes rätt till skadestånd
enligt den
lagen.
Omfattas en skada av trafikförsäkring enligt trafikskadelagen
(1975:1410) och har patientskadeersättning lämnats för
skadan,
inträder försäkringsgivaren intill det utgivna beloppet
i den
skadelidandes rätt till trafikskadeersättning.
21 § Har patientskadeersättning lämnats enligt 14 §
första stycket,
får ersättningen krävas tillbaka från den vårdgivare
som varit
skyldig att teckna patientförsäkring. Patientförsäkringsföreningen
företräder i sådant fall försäkringsgivarna.
22 § En vårdgivare som har krävts på belopp enligt
21 § inträder
intill det utgivna beloppet i den rätt som enligt 20 § som
tillkommer
försäkringsgivaren.
Preskription
23 § Den som vill ha patientskadeersättning enligt denna lag
förlorar rätten därtill, om han inte väcker talan
inom tre år från
det han fick kännedom om att anspråket kunde göras
gällande och i
varje fall inom tio år från den tidpunkt då skadan
orsakades.
Har den som vill ha ersättning anmält skadan hos vårdgivaren
eller
försäkringsgivaren inom den tid som angetts i första
stycket, har han
alltid sex månader på sig att väcka talan sedan han
fått del av
försäkringsgivarens slutliga ställningstagande i ärendet.
Vad som sägs i andra stycket om försäkringsgivaren skall,
i fall som
avses i 14 § första stycket, gälla patientförsäkringsföreningen.
- - - - - - - - - - - - - - - slut på dokumentet - - - - - -
- - - - - - - -
Aldéns Advokatbyrå AB, Jönköping
tel 036/12 13 00, fax 036/150 190
E-post Aldens´Advokatbyrå