Förmögenhetsskatt

(Register;ingår ej i lagen)
Inledande bestämmelser
Skattepliktig förmögenhet
Skattskyldighet
Värdering
Tillgångar
Skulder
Skatteberäkning
Beskattningsbar förmögenhet
Skattesats
Dubbelbeskattning
Övergångsbestämmelser

Inledande bestämmelser

1 § Förmögenhetsskatt skall betalas till staten enligt
bestämmelserna i denna lag.

Bestämmelser om skattemyndigheter och förfarandet vid taxering
till statlig förmögenhetsskatt finns i taxeringslagen
(1990:324).

Termer och uttryck som används i denna lag har samma betydelse
och tilllämpningsområde som i inkomstskattelagen (1999:1229)
och omfattar också motsvarande utländska företeelser om inte
annat anges eller framgår av sammanhanget. Lag (1999:1298).

Skattepliktig förmögenhet

2 § Den skattepliktiga förmögenheten utgörs av värdet av den
skattskyldiges tillgångar efter avdrag för dennes skulder.

Den skattepliktiga förmögenheten bestäms med hänsyn till
förhållandena vid utgången av beskattningsåret. Med
beskattningsår avses kalenderåret före taxeringsåret.

3 § Vid beräkning av den skattepliktiga förmögenheten skall
som tillgång tas upp

1. privatbostadsfastighet och privatbostadsrätt,

2. småhus med tillhörande tomtmark på lantbruksenhet som på
grund av ägarens begäran enligt 2 kap. 9 § tredje stycket
inkomstskattelagen (1999:1229) är näringsfastighet,

3. den del av en näringsfastighet som inrymmer en
bostadslägenhet som används eller är avsedd att användas av
fastighetsägaren för eget eller närståendes boende,

4. aktie i ett aktieslag som är inregistrerat vid börs i det
land där aktiebolaget är hemmahörande samt marknadsnoterad
aktie i ett aktiebolag som är hemmahörande i Sverige om ett
aktieslag i bolaget den 29 maj 1997 var eller senare har varit
inregistrerat vid svensk börs med undantag för huvuddelägares
aktie,

5. aktie i ett aktieslag som inte är marknadsnoterat i det land
där aktiebolaget är hemmahörande med undantag för
huvuddelägares aktie i ett aktiebolag i vilket finns ett
aktieslag som är marknadsnoterat,

6. annan sådan delägarrätt som avses i 48 kap. 2 § första
stycket inkomstskattelagen än aktie om delägarrätten inte är
marknadsnoterad samt andel i handelsbolag med undantag för
andel i juridisk person till den del den juridiska personen är
skattskyldig,

7. annan marknadsnoterad delägarrätt än aktie, marknadsnoterad
fordringsrätt och marknadsnoterad tillgång som avses i 52 kap.
inkomstskattelagen,

8. livförsäkring med undantag för

a) pensionsförsäkring samt

b) livförsäkring som enbart avser olycks- eller sjukdomsfall
eller dödsfall senast vid 70 års ålder och som inte är
återköpsbar,

9. rätt till livränta eller därmed jämförlig utbetalning med
undantag för rätt till

a) utbetalning på grund av försäkring,

b) utbetalning på grund av tidigare anställning samt

c) underhållsbidrag,

10. kontobehållning med undantag för behållning på
pensionssparkonto,

11. fordran i pengar och liknade betalningsmedel samt fordran
avseende marknadsnoterad tillgång som anges i 4, 5 eller 7,

12. pengar och liknande betalningsmedel till den del de
sammanlagt överstiger 25 000 kronor,

13. lösöre med undantag för

a) inre lösöre för personligt bruk,

b) yttre lösöre för personligt bruk till den del det enskilda
föremålets värde understiger 10 000 kronor,

c) fordon som avses i 9 § första stycket fordonsskattelagen
(1988:327) samt

d) lösöre som är deponerat på museum eller liknande inrättning,

om tillgången inte ingår i sådan näringsverksamhet som avses i
13 kap. 1 och 11 §§ inkomstskattelagen i annat fall än enligt 2
och 3.

Undantaget i första stycket 4 och 5 för huvuddelägares aktie
tillämpas på

1. aktie i ett aktiebolag i vilket aktier var inregistrerade
vid börs vid utgången av år 1991, om aktien har innehafts
direkt eller indirekt av en huvuddelägare sedan denna tidpunkt,

2. aktie i ett aktiebolag i vilket aktier har inregistrerats
vid börs första gången efter utgången av år 1991, om aktien har
innehafts direkt eller indirekt av en huvuddelägare sedan
inregistreringen,

3. aktie i ett aktiebolag i vilket aktier har marknadsnoterats
första gången efter utgången av år 1996, om aktien har
innehafts direkt eller indirekt av en huvuddelägare sedan
marknadsnoteringen,

4. aktie som har förvärvats med stöd av aktie som avses i 1-3,
om aktien har innehafts direkt eller indirekt av en
huvuddelägare sedan detta förvärv,

5. aktie som avses i 1-4 och som har förvärvats av ett barn
eller barnbarn till huvuddelägaren och i förekommande fall
därefter åter förvärvats av huvuddelägaren och som har
innehafts direkt eller indirekt av ett barn, barnbarn eller av
huvuddelägaren sedan först nämnda förvärv.

Med huvuddelägare avses sådan aktieägare som, ensam eller
tillsammans med närstående, innehade aktier direkt eller
indirekt motsvarande minst 25 procent för röstvärdet av
aktierna i bolaget vid utgången av år 1991 i fråga om aktier i
ett aktiebolag i vilket aktier var inregistrerade vid den
tidpunkten och i övriga fall vid tidpunkten för inregistrering
eller marknadsnotering som avses i andra stycket. Som
huvuddelägare anses även dödsboet efter sådan aktieägare.
Lag (2000:1345).
 

4 § Vid beräkning av den skattepliktiga förmögenheten skall
alla skulder dras av från värdet av tillgångarna.

Som avdragsgill skuld räknas dock inte

1. skuld i sådan näringsverksamhet som avses i 13 kap. 1 och
11 §§ inkomstskattelagen (1999:1229) med undantag för skuld
hänförlig till tillgång som anges i 3 § första stycket 2 och 3,

2. skuld hänförlig till aktie som är undantagen från
skatteplikt,

3. skuld hänförlig till delägarrätt som är skattepliktig enligt
3 § första stycket 5 eller 6 till den del tillgångar och
skulder i den juridiska personen inte beaktas vid värdering
enligt 14 §,

4. förpliktelse på grund av marknadsnoterad option eller termin
och därmed jämförlig förpliktelse till den del det sammanlagda
beloppet avseende sådana förpliktelser överstiger det
sammanlagda värdet på rättigheter på grund av sådana avtal,

5. förpliktelse vars motsvarande rättighet hos annan är av
sådant slag att den är undantagen från skatteplikt,

6. skuld hänförlig till lösöre som är av sådant slag att det är
undantaget från skatteplikt,

7. annan skuld hos begränsat skattskyldig enligt 7 § än sådan
som är hänförlig till tillgång som anges i den paragrafen,

8. skuld hänförlig till tillgång som är undantagen från
beskattning till följd av dubbelbeskattningsavtal,

9. skatt som avses i 1 kap. 1 § skattebetalningslagen
(1997:483) som ännu inte debiterats.  Lag (1999:1298).

5 § Fordran är skattepliktig och skuld är avdragsgill endast
om det är fråga om rättighet respektive förpliktelse som kan
bestämmas till belopp och vars uppkomst inte är beroende av
villkor. Avdrag medges dock för förpliktelse som avses i 4 §
andra stycket 4 i den omfattning som anges i den bestämmelsen.

Skattskyldighet

6 § Förmögenhetsskatt för skattepliktig förmögenhet skall
betalas av

1. fysisk person som är obegränsat skattskyldig vid
beskattningsårets utgång,

2. dödsbo efter den som vid sin död var obegränsat
skattskyldig,

3. svensk förening eller svenskt samfund utom till den del en
medlem genom sin andel har del i dess förmögenhet,

4. svensk stiftelse.

En fysisk person som inte är svensk medborgare och som vistas i
Sverige under en begränsad tid av högst tre år behandlas som
begränsat skattskyldig.

Juridisk person som avses i 7 kap. 2 §, 3 § första stycket, 7 §
första stycket, 15-17, 19 eller 20 § inkomstskattelagen
(1999:1229) är inte skattskyldig. Detta gäller också
registrerat trossamfund som uppfyller kraven i 7 kap. 7 §
första stycket nämnda lag. Lag (1999:1298).

7 § En fysisk person som är begränsat skattskyldig vid
beskattningsårets utgång skall betala förmögenhetsskatt för
skattepliktig förmögenhet avseende sådan i Sverige belägen
tillgång som anges i 3 § första stycket 1 och 2.
Lag (1999:1298).

8 § I fråga om skyldighet att betala skatt anses som ägare

1. den som enligt 1 kap. 5 § fastighetstaxeringslagen
(1979:1152) skall anses som ägare av fastighet,

2. den som innehar lös egendom med fideikommissrätt,

3. den som under sin livstid har rätt till avkastning av
tillgång som tillhör annan fysisk person,

4. den som har rätt till avkastning av tillgång som tillhör
familjestiftelse,

5. den som i övrigt har rätt till avkastning av annans
tillgång och som skäligen bör betraktas som tillgångens ägare,

6. sådan förmånstagare som har förfoganderätt till
livförsäkring.

Skattskyldighet föreligger inte för ägaren av en tillgång
till vilken någon annan anses som ägare enligt denna paragraf.

Med familjestiftelse avses i denna lag stiftelse, annat
liknande subjekt eller annan tillgångsmassa som enligt
stiftelseförordnandet eller motsvarande bestämmelser har till
huvudsakligt ändamål att tillgodose viss släkts, vissa
släkters eller bestämda fysiska personers ekonomiska
intressen.

Värdering

Tillgångar

9 § Tillgång tas upp till marknadsvärdet om inte annat följer
av 10-17 §§.

10 § Fastighet i Sverige tas upp till taxeringsvärdet. Om
fastigheten innehas med tomträtt tas den upp till den del av
taxeringsvärdet som avser byggnad. Om taxeringsvärde saknas vid
beskattningsårets utgång anses fastigheten inte ha något värde.
Har en fastighets taxeringsvärde sänkts för taxeringsåret vid
särskild fastighetstaxering enligt 16 kap. 2-5 §§
fastighetstaxeringslagen (1979:1152), tas fastigheten upp till
det taxeringsvärde som fastställts för taxeringsåret.

Fastighet utomlands tas upp till 75 procent av marknadsvärdet.
Lag (2001:1220).
 

11 § Privatbostadsrätt tas upp till ett värde som motsvarar
medlemmens eller delägarens andel i föreningens eller bolagets
behållna förmögenhet. Denna förmögenhet bestäms med
utgångspunkt i ett värde på föreningens eller bolagets
fastighet beräknat enligt 10 § och med hänsyn till föreningens
eller bolagets övriga tillgångar och skulder enligt bokslutet
för det räkenskapsår som avslutats närmast före den 1 juli
under beskattningsåret. Lag (1999:1298).

12 § Marknadsnoterad delägarrätt med undantag för andel i
sådan värdepappersfond som avses i 48 kap. 21 §
inkomstskattelagen (1999:1229) tas upp till 80 procent av det
vid beskattningsårets utgång senast noterade värdet om inte
annat följer av 13 §. Marknadsnoterad fordringsrätt, andel i
sådan värdepappersfond som avses i 48 kap. 21 § samt
marknadsnoterad tillgång som avses i 52 kap. nämnda lag, tas
upp till det vid beskattningsårets utgång senast noterade
värdet. Om det noterade värdet inte omfattar upplupen
avkastning skall värdet ökas med sådan avkastning.
Lag (2000:1011).
 

13 § Om det i ett aktiebolag finns skilda aktieslag av vilka
ett eller flera är inregistrerade vid börs, tas aktie i bolaget
som inte är inregistrerad upp till samma värde som de
inregistrerade aktierna. Är flera aktieslag inregistrerade, tas
aktie som inte är inregistrerad upp till samma värde som de
inregistrerade aktier som har den lägsta kursen.

Om det i ett aktiebolag som är hemmahörande i Sverige finns
skilda aktieslag av vilka ett eller flera är marknadsnoterade
utan att vara inregistrerade vid börs och ett aktieslag i
bolaget den 29 maj 1997 var eller senare har varit
inregistrerat vid svensk börs, tas aktie i bolaget som inte är
marknadsnoterad upp till samma värde som de marknadsnoterade
aktierna. Är flera aktieslag marknadsnoterade, tas aktie som
inte är marknadsnoterad upp till samma värde som de
marknadsnoterade aktier som har den lägsta kursen.
Lag (1997:954).

14 § Vid värdering av delägarrätt som avses i 48 kap. 2 §
första stycket inkomstskattelagen (1999:1229) och som inte är
marknadsnoterad samt andel i handelsbolag beaktas tillgångar
och skulder i den juridiska personen respektive i
handelsbolaget i den omfattning som skulle ha gällt om de
innehafts direkt av delägaren och inte annat följer av andra
stycket eller 13 §. Om tillgången eller skulden ingår i en
rörelse hos den juridiska personen respektive handelsbolaget,
anses detsamma gälla för delägaren, dock inte i fråga om
tillgång som för delägaren vid direkt innehav omfattas av 3 §
första stycket 1 och därtill hänförlig skuld.

Aktie i ett aktiebolag som är hemmahörande i Sverige och som
inte är marknadsnoterad tas upp till 80 procent av
marknadsvärdet om ett aktieslag i bolaget har varit
inregistrerat vid svensk börs under beskattningsåret.

Har en andel i ett handelsbolag ett negativt värde, får detta
beaktas av delägare som inte har förbehållit sig ett begränsat
ansvar för bolagets förbindelser. Lag (2000:1345).
 
 

15 § Livförsäkring tas upp till sitt på försäkringstekniska
beräkningsgrunder framräknade återköpsvärde med tillägg för
beräknad upplupen andel i livförsäkringsrörelsens överskott.
Lag (1999:1132).

16 § Rätt till sådan utbetalning som är skattepliktig enligt 3 §
första stycket 9 tas upp till sitt nuvärde. Detta beräknas
med hänsyn till marknadsräntan, det värde som förmånen
motsvarar för ett helt år och den bestämda eller beräknade
tiden under vilken förmånen ges ut.

17 § Fordran i pengar och liknande betalningsmedel som inte är
marknadsnoterad och som löper med ränta tas upp till sitt
nominella belopp med tilllägg för förfallen ränta. Om en sådan
fordran löper med ränta som betydligt understiger
marknadsräntan eller är räntelös, tas den upp till sitt nuvärde
beräknat med hänsyn till marknadsräntan, avtalad ränta och
löptid.

Osäker fordran tas upp till det belopp som kan förväntas bli
betalt. Värdelös fordran tas inte upp. Lag (1997:954).

Skulder

18 § Skuld tas upp till belopp som beräknas enligt de grunder
som anges för värdering av tillgångar i 9, 16 och 17 §§. Löper
en skuld med ränta som betydligt understiger marknadsräntan och
utgår räntan efter en fast räntesats, tas skulden dock upp till
sitt nominella belopp med tillägg för förfallen ränta om
räntesatsen var marknadsmässig när skulden uppkom. Även i de
fall då ränta utgår efter en räntesats som bestäms
författningsenligt tas skuld upp till sitt nominella belopp med
tillägg för förfallen ränta.

Förpliktelse på grund av marknadsnoterad option eller termin
och därmed jämförlig förpliktelse tas upp till belopp som
motsvarar det vid beskattningsårets utgång senast noterade
värdet på optionen, terminen eller den därmed jämförliga
tillgången. Lag (1997:954).

Skatteberäkning

Beskattningsbar förmögenhet

19 § Skatten beräknas på den beskattningsbara förmögenheten.

Beskattningsbar förmögenhet är den del av den skattepliktiga
förmögenheten som överstiger ett fribelopp. Den
beskattningsbara förmögenheten avrundas nedåt till helt
tusental kronor.

Fribeloppet uppgår till

1. 1 500 000 kronor för fysisk person, dödsbo, familjestiftelse
samt för fall som avses i 21 § första stycket 4,

2. 2 000 000 kronor för fall som avses i 21 § första stycket
1-3, och

3. 25 000 kronor för annan juridisk person än dödsbo och
familjestiftelse. Lag (2001:836).
 
 

Skattesats

20 § För fysisk person, dödsbo och familjestiftelse är
skattesatsen 1,5 procent. För annan juridisk person är
skattesatsen 1,5 promille.

Sambeskattning

21 § Sambeskattning skall ske av

1. makar som levt tillsammans under beskattningsåret,

2. sambor som tidigare har varit gifta med varandra eller som
har eller har haft barn tillsammans,

3. föräldrar som sambeskattas enligt 1 eller 2 och deras
hemmavarande barn under 18 år, och

4. en förälder, som inte sambeskattas enligt 1 eller 2, och
dennes hemmavarande barn under 18 år.

Makar sambeskattas inte det beskattningsår då de ingår
äktenskap, om de inte skall sambeskattas enligt första stycket
2. Sambor sambeskattas inte det beskattningsår då den
omständighet som medför att de skall sambeskattas inträffar.
Vid ena makens eller sambons död sambeskattas makarna
respektive samborna det beskattningsår då dödsfallet
inträffade. Om det i annat fall inträffar ändring i något
förhållande som har betydelse för frågan om makar eller sambor
skall sambeskattas ett visst beskattningsår, bedöms frågan
efter förhållandena under den större delen av beskattningsåret.

Frågan om barn är hemmavarande eller under 18 år bedöms efter
förhållandena den 1 november beskattningsåret. Fosterbarn anses
inte som hemmavarande barn. Lag (2000:1422

22 § Den skattepliktiga förmögenheten beräknas för var och en
för sig. Om ett barn inte skall lämna självdeklaration för
beskattningsåret enligt 2 kap. 2 § lagen (2001:1227) om
självdeklarationer och kontrolluppgifter, räknas dock barnets
tillgångar och skulder in i föräldrarnas skattepliktiga
förmögenheter.

Den beskattningsbara förmögenheten beräknas gemensamt för de
personer som skall sambeskattas. Om skulderna överstiger värdet
av tillgångarna vid beräkning av en persons skattepliktiga
förmögenhet avräknas underskottet vid beräkning av den
beskattningsbara förmögenheten. Skatten beräknas och fördelas
på dessa personer efter förhållandet mellan deras
skattepliktiga förmögenheter. Lag (2001:12388).

Dubbelbeskattning

23 § Om skattskyldig blivit beskattad för samma förmögenhet
såväl i Sverige som i utländsk stat, kan regeringen på ansökan
av den skattskyldige efterskänka skatten. För sådant beslut
krävs ömmande omständigheter eller i övrigt synnerliga skäl.
Lag (1999:1298).

Övergångsbestämmelser

1997:323

1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1997 och tillämpas vid
beräkning av preliminär skatt för tid efter ikraftträdandet
och i övrigt första gången vid 1998 års taxering med de
undantag som anges i punkterna 2-4.

2. För livförsäkring som tagits i överensstämmelse med
ansökan som kommit in till försäkringsgivarens huvudkontor
före den 13 september 1986 skall övergångsbestämmelserna till
lagen (1986:1227) om ändring i lagen (1947:577) om statlig
förmögenhetsskatt alltjämt tillämpas

3. För försäkringsavtal som ingåtts före den 1 juli 1995 skall
övergångsbestämmelserna till lagen (1995:1541) om ändring i
lagen (1991:1850) om upphävande av lagen (1947:577) om statlig
förmögenhetsskatt alltjämt tillämpas.

4. Har ett rättsförhållande uppkommit före utgången av år
1996 tillämpas äldre bestämmelser i fråga om förpliktelse vars
motsvarande rättighet hos annan avser sådan nyttjanderätt
eller avkastningsrätt till fastighet som inte är
skattepliktig.

5. Vid 1998 års taxering skall i fråga om 11 § hänsyn tas till
föreningens eller bolagets övriga tillgånger och skulder enligt
bokslutet för det räkenskapsår som avslutats under tiden den 1
juli - den 31 december 1997 i stället för enligt bokslutet för
det räkenskapsår som avslutats närmast före den 1 juli under
beskattningsåret. Saknas sådant bokslut skall hänsyn tas till
föreningens eller bolagets övriga tillgångar och skulder vid
utgången av beskattningsåret. Om den skattskyldige begär det
får dock hänsyn tas till föreningens eller bolagets övriga
tillgångar och skulder enligt bokslutet för det räkenskapsår
som avslutats närmast före den 1 juli 1997. Lag (1997:954).

1997:954

1. Denna lag träder i kraft den 30 december 1997 och tillämpas
första gången vid beräkning av preliminär skatt för 1998 och i
övrigt vad gäller 3, 12, 13, 14, 17 och 18 §§ första gången vid
1998 års taxering och vad gäller 4 § första gången vid 1999 års
taxering med de undantag som anges i punkterna 2 och 3.

2. Marknadsnoterad aktie i ett aktiebolag som är hemmahörande i
Sverige och med ett aktieslag i bolaget som den 29 maj 1997 var
eller senare har varit inregistrerat vid svensk börs tas vid
1998 års taxering upp till 80 procent av det vid
beskattningsårets utgång senast noterade värdet. Har sådant
värde inte noterats efter ikraftträdandet tas aktien upp till
80 procent av marknadsvärdet.

3. Bestämmelsen i 14 § andra stycket gäller inte vid 1998 års
taxering om aktieslaget har avregistrerats under tiden den 1
januari - den 28 maj 1997.

1999:1298

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000 och tillämpas
första gången vid 2002 års taxering.
2000:1011

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001 och tillämpas
första gången vid 2002 års taxering.

2000:1422

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001 och tillämpas
första gången vid 2002 års taxering.

2001:547

1. Denna lag träder i kraft den 1 augusti 2001.

2. Vid 2002-2006 års taxeringar gäller följande. Om fastigheten
innehas med tomträtt och om den del av taxeringsvärdet som
avser byggnaden innefattar värdet av både byggnaden och
tillhörande tomt enligt bestämmelserna i 7 kap. 13 §
fastighetstaxeringslagen (1979:1152) i dess lydelse intill den
1 augusti 2001, avräknas den del av värdet som avser tomten.

2001:836

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2002 och tillämpas
första gången vid 2003 års taxering.

2001:1220

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2002 och tillämpas
första gången vid 2004 års taxering.

2001:1238

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2002 och tillämpas
första gången vid 2003 års taxering.
 

- - - - - - - - - - - - - - - slut på dokumentet - - - - - - - - - - - - - -

Aldéns Advokatbyrå AB, Jönköping
tel 036/12 13 00, fax 036/150 190
E-post Aldens´Advokatbyrå