Firmalag (1974:156)
Ändring införd: t.o.m. SFS 1998:1458

(Register; ingår ej i lagen)
Inledande bestämmelser
Rätt till firma m.m.
Registrering av firma
Överlåtelse av firma m.m.
Förbud mot användning av näringskännetecken
Hävande av registrering
Ansvar och ersättningsskyldighet m.m.
Firmateckning m.m.
Övergångsbestämmelser

Inledande bestämmelser

1 § Firma är den benämning under vilken näringsidkare driver sin
verksamhet. Drives del av verksamheten under särskild benämning,
utgör denna bifirma. Vad i denna lag sägs om firma gäller även
bifirma.

Annat kännetecken som näringsidkare jämte firma använder för sin
verksamhet benämnes sekundärt kännetecken.

Firma och sekundärt kännetecken kallas gemensamt näringskännetecken.

Rätt till firma m.m.

2 § Näringsidkare förvärvar ensamrätt till firma genom registrering
eller inarbetning. Ensamrätt till sekundärt kännetecken förvärvas
genom inarbetning.

Firma registreras enligt bestämmelserna i denna lag och vad i
annan författning kan vara särskilt föreskrivet om registrering av
visst slags firma.

Ett näringskännetecken anses inarbetat, om det är känt som
beteckning för innehavarens verksamhet inom en betydande del av
den krets till vilken verksamheten riktar sig.
Lag (1994:1509).

3 § Ensamrätt till registrerad firma innebär att annan än innehavaren ej
får använda ett med firman förväxlingsbart näringskännetecken inom det
område för vilket firman registrerats, om det ej visas att innehavaren
icke kan lida skada därav.

Ensamrätt till näringskännetecken på grund av inarbetning innebär att
annan än innehavaren ej får använda ett med dennes kännetecken
förväxlingsbart näringskännetecken inom det område där inarbetningen
består.

4 § Näringsidkare får utan registrering och oberoende av inarbetning
använda sitt släktnamn som näringskännetecken, om icke detta är ägnat
att framkalla förväxling med annans skyddade närings- eller
varukännetecken.

Inom område där näringsidkare enligt vad i första stycket sägs använder
sitt släktnamn som näringskännetecken får annan ej använda ett med
namnet förväxlingsbart näringskännetecken.

5 § Inom område där näringsidkare enligt 3 § åtnjuter skydd för
näringskännetecken får annan ej obehörigen använda näringskännetecken
som är förväxlingsbart med näringsidkarens släktnamn eller skyddade
varumärke.

6 § Kännetecken anses förväxlingsbara endast om de avser
verksamhet av samma eller liknande slag.

Förväxlingsbarhet kan åberopas även till förmån för ett
kännetecken som är väl ansett här i landet, om användningen av ett
annat liknande kännetecken skulle dra otillbörlig fördel av eller
skulle vara till förfång för det väl ansedda kännetecknets
särskiljningsförmåga eller anseende. Lag (1994:1509).

7 § Vid tvist om rätt till kännetecken som är förväxlingsbara har den
företräde som kan åberopa tidigaste rättsgrund, om ej annat följer av
8 §.

8 § Har näringskännetecken inarbetats, får rätt därtill bestå vid sidan
av äldre rätt till förväxlingsbart kännetecken, om innehavaren av den
äldre rätten ej inom rimlig tid inskridit mot användningen av det
förstnämnda kännetecknet.

I fall som avses i första stycket kan domstol på yrkande av part efter
vad som är skäligt föreskriva att något av kännetecknen eller båda får
användas endast på särskilt sätt, såsom med tillfogande av ortsangivelse
eller med annat förtydligande.

Registrering av firma

9 § Firma registreras endast om den är ägnad att särskilja
innehavarens verksamhet från andras.

Vid bedömande av om firma har särskiljningsförmåga skall hänsyn
tagas till den tid och omfattning firman varit i bruk. Består firma av
enbart allmän benämning på verksamhetens art eller på däri
utbjuden vara eller tjänst eller utgöres den enbart av allmänt brukat
ortsnamn eller annat sådant namn, skall firman i och för sig ej
anses ha särskiljningsförmåga. Ingår i firma sådan beteckning som
aktiebolag, handelsbolag eller ekonomisk förening eller förkortning
därav, skall vid bedömningen bortses från denna. Lag (1994:1509).

10 § En firma får inte registreras,

1. om firman eller dess användning strider mot goda seder eller
allmän ordning,

2. om det i firman utan tillstånd tagits in en sådan statlig eller
internationell benämning eller förkortning som enligt lag eller annan
författning inte får obehörigen användas som firma, eller något som
lätt kan förväxlas därmed,

3. om firman i annat fall är ägnad att vilseleda allmänheten,

4. om firman innehåller något som är ägnat att uppfattas som någon
annans släktnamn, konstnärsnamn eller likartat namn, såvida inte
namnet uppenbarligen avser någon sedan länge avliden person, eller är
ägnat att uppfattas som benämning på en stiftelse, ideell förening
eller liknande sammanslutning,

5. om firman innehåller något som är ägnat att uppfattas som titel
på någon annans skyddade litterära eller konstnärliga verk och titeln
är egenartad, eller om firman innehåller något som kränker någon
annans upphovsrätt till sådant verk,

6. om firman är förväxlingsbar med någon annan näringsidkares
släktnamn eller skyddade närings- eller varukännetecken,

7. om firman i annat fall är förväxlingsbar med ett närings- eller
varukännetecken, som vid tiden för ansökan användes av någon annan,
samt ansökan gjorts med vetskap om detta och sökanden inte använt sin
firma innan det andra kännetecknet togs i bruk, eller

8. om firman är förväxlingsbar med någon annans gemenskapsvarumärke
som är skyddat enligt rådets förordning (EG) nr 40/94 av den 20
december 1993 om gemenskapsvarumärken.

I fall som avses i första stycket 8 kan, även om kännetecknen inte
avser verksamhet av samma eller liknande slag, förväxlingsbarhet
åberopas till förmån för ett gemenskapsvarumärke som är väl ansett i
gemenskapen, om användningen av en annan liknande firma skulle dra
otillbörlig fördel av eller skulle vara till förfång för det väl
ansedda gemenskapsvarumärkets särskiljningsförmåga eller anseende.

Trots första stycket 4--8 och andra stycket får registrering ske,
om den vars rätt är i fråga medger det och hinder inte finns enligt
första stycket 1--3. Lag (1995:1276).

11 § Firma får registreras på två eller flera språk, under förutsättning
att lydelserna överensstämmer till sitt innehåll. Vad i denna lag sägs
om firma skall äga tillämpning på envar av lydelserna.

12 § Registrering gäller från den dag då ansökan kom in till
registreringsmyndigheten.

Överlåtelse av firma m.m.

13 § Firma får överlåtas endast i samband med överlåtelse av den
näringsverksamhet i vilken firman användes.

Överlåtelse av verksamheten omfattar även firman, om ej annat avtalats.
Detta gäller dock ej om firman innehåller överlåtarens eller, vid
överlåtelse av handelsbolags verksamhet, bolagsmans släktnamn.

Ingår i dödsbo firma som innehåller den avlidnes släktnamn, får
boutredningsman ej överlåta firman utan samtycke av dödsbodelägarna.

14 § Firma får ej tagas i mät. Försättes innehavaren i konkurs, ingår
dock rätten till firman i konkursboet, om ej firman innehåller
gäldenärens eller, vid handelsbolags konkurs, bolagsmans släktnamn.
Firma som ej ingår i konkursbo får likväl användas under den tid
verksamheten fortsättes för boets räkning.

Förbud mot användning av näringskännetecken

15 § Om ett näringskännetecken eller dess användning strider mot goda
seder eller allmän ordning eller är vilseledande, får domstolen vid
vite förbjuda innehavaren att använda kännetecknet.

Ett sådant förbud får även meddelas, om någon gör
intrång i någon annans rätt till näringskännetecken (firmaintrång).

Talan om förbud får föras av var och en som lider skada av
kännetecknet eller dess användning. Talan om förbud enligt första
stycket får föras även av den myndighet som regeringen bestämmer och
av sammanslutning av berörda näringsidkare.

Om käranden visar sannolika skäl för att firmaintrång förekommer och
om det skäligen kan befaras att svaranden genom att fortsätta
intrånget förringar värdet av ensamrätten till näringskännetecknet,
får domstolen meddela vitesförbud för tiden intill dess att målet
slutligt har avgjorts eller annat har beslutats. Innan ett sådant
förbud meddelas skall svaranden ha fått tillfälle att yttra sig, om
inte ett dröjsmål skulle medföra risk för skada.

Förbud enligt fjärde stycket får meddelas endast om käranden ställer
säkerhet hos domstolen för den skada som kan tillfogas svaranden.
Saknar käranden förmåga att ställa sådan säkerhet, får domstolen
befria honom från detta. I fråga om slaget av säkerheten gäller 2
kap. 25 § utsökningsbalken. Säkerheten skall prövas av domstolen, om
den inte har godkänts av svaranden.

När målet avgörs skall domstolen pröva om förbud som har meddelats
enligt fjärde stycket fortfarande skall bestå.

I fråga om överklagande av beslut enligt fjärde eller femte stycket
samt i fråga om handläggningen i högre domstol gäller vad som
föreskrivs i rättegångsbalken om överklagande av beslut enligt 15
kap. rättegångsbalken.

Talan om utdömande av vite förs av den som har ansökt om förbudet
eller, om detta meddelats enligt första stycket, av den myndighet som
regeringen bestämmer. I samband med sådan talan får talan föras om
nytt vitesförbud. Lag (1996:850).

Hävande av registrering

16 § Har firma registrerats i strid mot denna lag eller mot vad i annan
författning är föreskrivet om firma och föreligger alltjämt hinder mot
registrering, kan domstol häva registreringen, om ej rätten till firman
ändå skall bestå enligt 8 §.

Registrering får även hävas,

1. om innehavaren upphört att vara näringsidkare,

2. om firman förlorat sin särskiljningsförmåga,

3. om firman blivit stridande mot goda seder eller allmän ordning,

4. om firman blivit vilseledande,

5. om firman ej varit i bruk under de senaste fem åren och innehavaren
icke visar skäl för sin underlåtenhet att använda firman.

Talan om hävande av registrering får föras av var och en som lider
förfång av registreringen. Talan som ej grundas på 10 § första stycket
4-7 får föras även av myndighet som Konungen bestämmer och av
sammanslutning av berörda näringsidkare.

17 § Sedan dom om hävande av registrering vunnit laga kraft, skall
firman avföras ur registret. I domen kan dock förordnas, att firman får
stå kvar i registret under viss tid som skäligen behövs för att antaga
ny firma och ansöka om dess registrering.

Ansvar och ersättningsskyldighet m.m.

18 § Gör någon firmaintrång och sker det uppsåtligen eller av grov
oaktsamhet, skall han dömas till böter eller fängelse i högst två år.

För försök eller förberedelse till brott enligt första stycket döms till
ansvar enligt 23 kap. brottsbalken.

Avser intrånget en firma som är skyddad enbart på grund av
registrering, skall inte dömas till ansvar för det intrång som gjorts
före registreringsdagen.

Den som har överträtt ett vitesförbud enligt 15 § andra stycket får
inte dömas till ansvar för intrång som omfattas av förbudet.

Åklagaren får väcka åtal för brott som avses i första eller andra
stycket endast om målsäganden anger brottet till åtal och åtal av
särskilda skäl är påkallat från allmän synpunkt. Lag (1994:237).

19 § Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet gör firmaintrång
skall betala skälig ersättning för utnyttjandet av
näringskännetecknet samt ersättning för den ytterligare skada som
intrånget har medfört. Vid bestämmande av ersättningens storlek
skall hänsyn tas även till rättighetshavarens intresse av att
firmaintrång inte begås och till övriga omständigheter av annan än
rent ekonomisk betydelse.

Den som gör firmaintrång utan uppsåt eller oaktsamhet, skall
betala ersättning för utnyttjandet av näringskännetecknet, om och i
den mån det är skäligt.

Avser intrånget en firma som är skyddad enbart på grund av
registrering, skall ersättning för det intrång som skett före
registreringsdagen betalas endast om intrånget gjorts uppsåtligen.

Rätten till ersättning för skada preskriberas, om talan inte väcks
inom fem år från det att skadan uppkom. Rätten till ersättning med
anledning av intrång i firma som är skyddad enbart på grund av
registrering preskriberas dock inte i något fall tidigare än ett år
från registreringsdagen. Lag (1994:237).

20 § Vid överträdelse av ett vitesförbud som meddelats enligt 15 §
första stycket kan domstol efter vad som är skäligt besluta att
näringskännetecken, som i strid mot förbudet förekommer på
skyltar, varor, förpackningar, reklamtryck, affärshandlingar eller
liknande skall utplånas eller ändras så att det inte längre strider mot
goda seder eller allmän ordning eller är vilseledande. Kan en sådan
åtgärd inte ske utan att egendomen på vilket kännetecknet
förekommer förstörs eller ändras på visst sätt, får domstolen
besluta om detta.

Vid överträdelse av ett vitesförbud som meddelats enligt 15 § andra
stycket eller annars vid firmaintrång kan domstol på yrkande av
den som har lidit intrånget efter vad som är skäligt till
förebyggande av fortsatt intrång besluta om en åtgärd som anges i
första stycket eller besluta att egendomen skall lämnas ut mot lösen
till den som har lidit intrånget, samt att ett föremål vars
användande skulle innebära firmaintrång, skall förstöras eller
ändras på visst sätt.

Om ett vitesförbud överträtts eller om det skäligen kan antas att ett
brott enligt 18 § har begåtts, får egendom som avses i första eller
andra stycket tas i beslag. I fråga om ett sådant beslag tillämpas
reglerna om beslag i brottmål i allmänhet.

Bestämmelserna i andra och tredje styckena tillämpas också i fråga
om försök eller förberedelse till brott. Lag (1994:237).

20 a § Om det skäligen kan antas att någon har gjort ett
intrång, får domstolen för att bevisning skall kunna säkras om
intrånget besluta att en undersökning får göras hos denne för
att söka efter föremål eller handlingar som kan antas ha
betydelse för utredning om intrånget (intrångsundersökning).

Ett beslut om intrångsundersökning får meddelas endast om
skälen för åtgärden uppväger den olägenhet eller det men i
övrigt som åtgärden innebär för den som drabbas av den eller
för något annat motstående intresse.

Bestämmelserna i första och andra styckena tillämpas också i
fråga om försök och förberedelse enligt 18 § andra stycket.
Lag (1998:1458).

20 b § Ett beslut om intrångsundersökning meddelas av den
domstol där rättegång som rör intrånget pågår. Om rättegång
inte är inledd, gäller i fråga om behörig domstol vad som är
bestämt om tvistemål som rör intrång. Vad som sägs i
rättegångsbalken om inskränkning av domstols behörighet i

fråga om tvist som skall tas upp i annan ordning än inför
domstol skall dock inte tillämpas.

En fråga om intrångsundersökning får tas upp endast på yrkande
av den som lider skada av kännetecknet eller dess användning.
Om rättegång inte är inledd, skall yrkandet framställas
skriftligen.

Innan ett beslut om undersökning meddelas skall motparten ha
fått tillfälle att yttra sig. Domstolen får dock omedelbart meddela
ett beslut som gäller till dess annat har beslutats, om ett
dröjsmål skulle medföra risk för att föremål eller handlingar
som har betydelse för utredning om intrånget skaffas undan,
förstörs eller förvanskas.

I övrigt skall en fråga om intrångsundersökning som uppkommer
då rättegång inte är inledd handläggas på samma sätt som om
frågan uppkommit under rättegång. Lag (1998:1458).

20 c § Ett beslut om intrångsundersökning får meddelas endast
om sökanden ställer säkerhet hos domstolen för den skada som
kan tillfogas motparten. Saknar sökanden förmåga att ställa
säkerhet, får domstolen befria sökanden från det. I fråga om
slaget av säkerhet gäller 2 kap. 25 § utsökningsbalken.
Säkerheten skall prövas av domstolen, om den inte har godkänts
av motparten.

I fråga om överklagande av domstolens beslut om
intrångsundersökning och i fråga om handläggningen i högre
domstol gäller vad som föreskrivs i rättegångsbalken om
överklagande av beslut enligt 15 kap. rättegångsbalken.
Lag (1998:1458).

20 d § Ett beslut om intrångsundersökning skall innehålla
uppgifter om

1. vilket ändamål undersökningen skall ha,

2. vilka föremål och handlingar som det får sökas efter, och

3. vilka utrymmen som får genomsökas.

Om det behövs, skall domstolen även förordna om andra villkor
för verkställandet. Lag (1998:1458).

20 e § Ett beslut om intrångsundersökning gäller omedelbart. Om
ansökan om verkställighet inte har gjorts inom en månad från
beslutet, förfaller det.

Om sökanden inte inom en månad från det att verkställigheten
avslutats väcker talan eller på något annat sätt inleder ett
förfarande om saken, skall en åtgärd som företagits vid
verkställigheten av intrångsundersökningen omedelbart gå åter,
i den utsträckning det är möjligt. Detsamma gäller om ett
beslut om intrångsundersökning upphävs sedan verkställighet
genomförts. Lag (1998:1458).

20 f § Ett beslut om intrångsundersökning verkställs av
kronofogdemyndigheten enligt de villkor som domstolen har
föreskrivit och med tillämpning av 1-3 kap., 16 kap. 10 §, 17
kap. 1-5 §§ samt 18 kap. utsökningsbalken. Sökandens motpart
skall underrättas om verkställigheten endast om beslutet om
intrångsundersökning har tillkommit efter

motpartens hörande. Myndigheten har rätt att ta fotografier och
göra film- och ljudupptagningar av sådana föremål som den får
söka efter. Myndigheten har också rätt att ta kopior av och
göra utdrag ur sådana handlingar som den får söka efter.

En intrångsundersökning får inte omfatta en skriftlig handling
som avses i 27 kap. 2 § rättegångsbalken. Lag (1998:1458).

20 g § När ett beslut om intrångsundersökning skall verkställas
har motparten rätt att tillkalla ett juridiskt biträde. I
avvaktan på att biträdet inställer sig får verkställigheten
inte påbörjas. Detta gäller dock inte, om

1. undersökningen därigenom onödigt fördröjs, eller

2. det finns en risk att ändamålet med åtgärden annars inte
uppnås.

Vid verkställigheten får kronofogdemyndigheten anlita det
biträde av en sakkunnig som behövs.

Myndigheten får tillåta att sökanden eller ett ombud för
sökanden är närvarande vid undersökningen för att bistå med
upplysningar. Om ett sådant tillstånd ges, skall myndigheten se
till att sökanden eller ombudet inte i större utsträckning än
som kan motiveras av verkställigheten får kännedom om
förhållanden som kommer fram. Lag (1998:1458).

20 h § Fotografier och film- och ljudupptagningar av föremål
samt kopior av och utdrag ur handlingar skall förtecknas och
hållas tillgängliga för sökanden och motparten.
Lag (1998:1458).

21 § För intrång i firma som är skyddad enbart på grund av
registrering får ej dömas till straff, ersättning eller annan
åtgärd enligt 18-20 a § sedan registreringen hävts genom dom
som vunnit laga kraft. Lag (1998:1458).

22 § Föres talan om intrång i registrerad firma och gör den mot vilken
talan föres gällande att registreringen bör hävas, skall domstolen på
hans yrkande förklara målet vilande i avbidan på att frågan om
registreringens hävande slutligt prövas. Är talan härom icke väckt,
skall domstolen i samband med vilandeförklaringen förelägga honom viss
tid inom vilken sådan talan skall väckas.

23 § Talan om fastställelse, huruvida rätt till näringskännetecken
består eller icke består eller om visst förfarande utgör intrång i sådan
rätt eller ej, får av domstol upptagas till prövning, såvida ovisshet
råder om förhållandet och denna medför förfång för käranden.

Grundas rätt till firma enbart på registrering och göres vid
fastställelsetalan gällande att registreringen bör hävas, äger 22 §
motsvarande tillämpning.

24 § Finnes ej enligt rättegångsbalken behörig domstol för talan om
förbud mot användning av näringskännetecken, om hävande av
firmaregistrering, om firmaintrång eller om fastställelse enligt 23 §,
väckes talan vid Stockholms tingsrätt.

25 § Dom eller slutligt beslut i mål om förbud mot användning av firma,
om hävande av firmaregistrering, om firmaintrång eller om fastställelse
enligt 23 § skall genom domstolens försorg i avskrift sändas till
patent- och registreringsverket samt till annan berörd
registreringsmyndighet.

Firmateckning m.m.

26 § Firmateckning sker genom tydlig angivelse av den fullständiga
firman och underskrift med namn av firmatecknare. Vid teckning av
bifirma anges även firman för hela verksamheten.

Under likvidation eller konkurs skall firma tecknas med tillägg som
anger det ändrade förhållandet.

Om firmateckning gäller i övrigt vad i andra författningar är särskilt
föreskrivet för olika slag av firma.

27 § Sveriges riksbank, Svenska skeppshypotekskassan, Sveriges allmänna
hypoteksbank, Konungariket Sveriges stadshypotekskassa, rikets
landshypoteksföreningar och stadshypoteksföreningar samt annan
inrättning eller sammanslutning för vilken Konungen fastställt firma har
ensamrätt till denna som om firman blivit registrerad enligt denna lag.

Övergångsbestämmelser

1974:156

1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1974.

2. Ansökan om registrering som gjorts före ikraftträdandet avgöres
enligt äldre lag, om ej sökanden begär att den nya lagen tillämpas.

3. Den nya lagen äger tillämpning även på firma som registrerats enligt
äldre lag. I fråga om sådan firma gäller dock punkterna 4 och 6 nedan.

4. Registrering som skett före ikraftträdandet får hävas enligt 16 §
första stycket endast om förbud mot firmans användning kunnat meddelas
enligt äldre lag.

5. Ensamrätt som grundas på att näringskännetecken tagits i bruk före
den nya lagens ikraftträdande upphör vid utgången av juni 1976, om
kännetecknet ej registrerats eller blivit inarbetat dessförinnan. Detta
gäller dock ej firma som består av innehavarens släktnamn eller firma
för försäkringsbolag som avses i 349 § d lagen (1948:433) om
försäkringsrörelse.

6. Beträffande rätt till ersättning för firmaintrång som har skett före
den nya lagens ikraftträdande gäller, förutom bestämmelserna i
förordningen (1862:10 s. 1) om tioårig preskription och om kallelse å
okända borgenärer, att rätten är förlorad, om talan ej väckes före
utgången av juni 1979 eller vid den senare tidpunkt som kan följa av
19 § tredje stycket andra punkten nya lagen.

7. Bestämmelserna i 21 § nya lagen äger motsvarande tillämpning i fråga
om intrång som har skett före ikraftträdandet.

1994:237

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994. Den gäller inte i fråga om
intrång som har gjorts innan dess.
- - - - - - - - - - - - - - - slut på dokumentet - - - - - - - - - - - - -

 

Aldéns Advokatbyrå AB, Jönköping
tel 036/12 13 00, fax 036/150 190
E-post Aldens´Advokatbyrå