
1 § Har inte särskild dödsboförvaltning anordnats
enligt 19 kap. skall
efterlevande make eller sambo, arvingar och universella testamentstagare
(d ö d s b o d e l ä g a r e) gemensamt förvalta den
dödes egendom under
boets utredning. De företräder därvid dödsboet
mot tredje man samt har
rätt att tala och svara i mål som rör boet. Åtgärder
som inte tål att
uppskjutas får företas även om någon delägares
samtycke inte kan
inhämtas.
Har bodelning skett efter arvlåtarens död eller skall bodelning
inte ske,
är en efterlevande make eller sambo inte dödsbodelägare,
om maken eller
sambon ej är arvinge eller universell testamentstagare.
Den som har rätt att ta arv eller testamente först sedan en
annan arvinge
eller universell testamentstagare har avlidit är delägare
i dennes bo men
inte i arvlåtarens.
Innan testamente blivit ståndande, anses såsom delägare
såväl arvinge,
vilken uteslutits från arv, som ock den, vilken insatts till
universell
testamentstagare. Lag (1987:231).
1 a § När särskild dödsboförvaltning
inte har anordnats enligt 19 kap.
får enskilda delägare i mål som rör boet väcka
och föra talan som parter
i eget namn men för boets räkning, om övriga delägare
är motparter i
målet.
Delägare som har väckt talan har rätt till ersättning
av dödsboet för
kostnaderna i målet, i den mån kostnaderna täcks av
det som har kommit
boet till godo genom rättegången.
Väcker någon delägare talan mot dödsboet för
egen räkning och har
särskild dödsboförvaltning inte anordnats, förs
boets talan i målet av
övriga delägare. Lag (1981:359).
2 § Till dess att egendomen har tagits om hand av samtliga
dödsbodelägare eller av den som i annat fall har att förvalta
boet,
skall egendomen, om den ej står under vård av förmyndare,
syssloman
eller annan, vårdas av delägare som sammanbodde med den
avlidne eller
annars kan ta hand om egendomen. Den som har tagit hand om egendomen
skall genast underrätta övriga delägare om dödsfallet
och, om det
behövs god man för någon delägare, göra anmälan
hos överförmyndaren
enligt 11 kap. föräldrabalken. Vad som har sagts om delägare
gäller
också efterlevande make som inte är delägare.
Finns det inte någon som sålunda tar hand om den dödes
egendom,
skall medlem av hushållet som den döde tillhörde, hyresvärd
eller
annan som är närmast till det ta hand om egendomen samt tillkalla
delägare eller anmäla dödsfallet till socialnämnden.
Då anmälan
skett eller förhållandet på annat sätt blir känt,
skall
socialnämnden, om det behövs, göra vad som enligt första
stycket
åligger delägare. För kostnaderna med anledning av
detta har
kommunen rätt till ersättning av boet. Lag (1994:1435).
3 § Göres för dödsbo annan gäld än
som erfordras för begravningen eller
för boets uppteckning, vård eller förvaltning eller
företages eljest för
dödsboet rättshandling som ej är för sådant
ändamål erforderlig, är det
ej för boet bindande, med mindre tredje man var i god tro.
4 § Vad tredje man i god tro slutit med dem som enligt bouppteckningen
äro dödsbodelägare är gällande, ändå
att annan delägare finnes.
Har, innan bouppteckning skett, rättshandling företagits utan
medverkan
av testamentstagare, är den ej på sådan grund ogiltig,
där tredje man var
i god tro och rättshandlingen skäligen ej kunde anstå
tills
bouppteckningen förrättats.
5 § Delägare som var för sin försörjning
beroende av den döde äger såsom
förskott å sin lott utfå vad för sådant
ändamål erfordras, såvitt lotten
uppenbarligen förslår och förskottet kan lämnas
utan olägenhet för
utredningen.
Efterlevande make och oförsörjda barn skola städse njuta
nödigt underhåll
ur boet under tre månader från dödsfallet. Lag (1971:872).
6 § Dödsbodelägare är pliktig att ersätta
skada, som han med avseende å
boets vård eller förvaltning uppsåtligen eller av
vårdslöshet tillskyndat
någon, vars rätt är beroende av utredningen.
Äro flera ersättningspliktiga, svara de en för alla och
alla för en. Vad
sålunda utgivits skall dem emellan fördelas efter deras
andelar i
kvarlåtenskapen, så långt de förslå, och
därutöver efter huvudtalet, där
ej jämkning prövas skälig med hänsyn till den större
eller mindre skuld
som ligger envar delägare till last.
7 § Om det i ett dödsbo ingår fast egendom som
är taxerad som
lantbruksenhet, skall boet ha avvecklat fastighetsinnehavet
senast fyra år efter utgången av det kalenderår då
dödsfallet
inträffade. Har dödsboet förvärvat sådan
egendom därefter,
skall avvecklingen ske snarast möjligt.
Tillsyn över att avveckling sker utövas av den myndighet som
regeringen bestämmer. Om avvecklingen inte har skett inom
föreskriven tid, får tillsynsmyndigheten vid vite förelägga
dödsboet att fullgöra sin skyldighet.
Tillsynsmyndigheten får på ansökan av dödsboet
medge anstånd
med avvecklingen, om det finns särskilda skäl. Anstånd
meddelas
för viss tid och får förenas med villkor.
Tillsynsmyndighetens beslut om föreläggande och anstånd
får
överklagas till allmän förvaltningsdomstol. Prövningstillstånd
krävs vid överklagande till kammarrätten. Lag (2001:94).
Aldéns Advokatbyrå AB, Jönköping
tel 036/12 13 00, fax 036/150 190
E-post Aldens´Advokatbyrå