(Register, ingår ej i lagen)
1 kap. Inledande bestämmelser
   Lagens innehåll
   Definitioner
2 kap. Kretsen av bokföringsskyldiga
   När juridiska personer är bokföringsskyldiga
   När fysiska personer är bokföringsskyldiga
   Bokföringsskyldighet för utländska filialer m.m.
3 kap. Räkenskapsår
  Normalt räkenskapsår
  Omläggning av räkenskapsår
4 kap. Bokföringsskyldighetens innebörd
   Allmänt om vad bokföringsskyldigheten innebär
   God redovisningssed
   Bokföring för flera verksamheter
   Gemensam bokföring för flera bokföringsskyldiga
   Redovisningsvaluta
5 kap. Löpande bokföring och verifikationer
   Grundbokföring och huvudbokföring
   Tidpunkten för bokföring
   Bokslutstransaktioner
   Rättelse av bokföringspost
   Verifikationer
6 kap. Hur den löpande bokföringen avslutas
   Årsredovisningens innehåll m.m.
   Årsbokslutets innehåll
   Tilläggsupplysningar i årsbokslutet
   Tidpunkten för färdigställande av årsbokslutet
    Specifikation till årsredovisning eller årsbokslut
7 kap. Arkivering av räkenskapsinformation m.m.
    Former för bevarande
   Tid och plats för förvaring
   När räkenskapsinformation får förstöras
8 kap. Utvecklandet av god redovisningssed
9 kap. Överklagande
Övergångsbestämmelser
 

1 kap. Inledande bestämmelser

Lagens innehåll

1 § I denna lag finns bestämmelser om bokföringsskyldighet för
vissa fysiska och juridiska personer. Lagen innehåller
bestämmelser om

- kretsen av bokföringsskyldiga (2 kap.),

- räkenskapsår (3 kap.),

- bokföringsskyldighetens innebörd (4 kap.),

- löpande bokföring och verifikationer (5 kap.),

- hur den löpande bokföringen avslutas (6 kap.),

- arkivering av räkenskapsinformation m.m. (7 kap.),

- utvecklandet av god redovisningssed (8 kap.), samt

- överklagande (9 kap.).

Definitioner

2 § I denna lag betyder

1. företag: en fysisk eller juridisk person som är
bokföringsskyldig enligt denna lag,

2. bokslutsföretag: företag som tillhör någon eller några av
följande kategorier

a) aktiebolag,

b) ekonomiska föreningar,

c) handelsbolag i vilka en eller flera juridiska personer är
delägare,

d) företag som omfattas av lagen (1995:1559) om årsredovisning
i kreditinstitut och värdepappersbolag eller lagen (1995:1560)
om årsredovisning i försäkringsföretag,

e) stiftelser som är bokföringsskyldiga enligt denna lag,

f) företag som är moderföretag i en koncern,

g) företag i vilka den årliga nettoomsättningen normalt uppgår
till mer än ett belopp motsvarande tjugo prisbasbelopp enligt
lagen (1962:381) om allmän försäkring som gällde under den
sista månaden av räkenskapsåret.

3. verksamhet: näringsverksamhet eller annan verksamhet som
omfattas av bokföringsskyldighet enligt denna lag,

4. moderföretag: företag som utgör moderföretag enligt
definitionen i 1 kap. 4 § årsredovisningslagen (1995:1554),

5. koncern: vad som utgör koncern enligt definitionen i 1 kap.
4 § årsredovisningslagen,

6. bokföringspost: varje enskild notering i grundbokföringen
eller huvudbokföringen,

7. affärshändelser: alla förändringar i storleken och
sammansättningen av ett företags förmögenhet som beror på
företagets ekonomiska relationer med omvärlden, såsom in- och
utbetalningar, uppkomna fordringar och skulder samt egna
tillskott till och uttag ur verksamheten av pengar, varor eller
annat,

8. verifikation: de uppgifter som dokumenterar en
affärshändelse eller en vidtagen justering i bokföringen,

9. räkenskapsinformation:

a) sådana sammanställningar av uppgifter som avses i

- 4 kap. 3 § (balansräkning),

- 5 kap. 1 § (grundbokföring och huvudbokföring),

- 5 kap. 4 § (sidoordnad bokföring),

- 5 kap. 6 § (verifikation),

- 5 kap. 7 § (handling m.m. som en verifikation hänvisar till),

- 5 kap. 11§ (systemdokumentation och behandlingshistorik),

- 6 kap. 2 § (årsredovisning),

- 6 kap. 4 § (årsbokslut),

- 6 kap. 5 § (noter till balansräkning och resultaträkning),
samt

- 6 kap. 11 § (specifikation av balansräkningspost).

b) avtal och andra handlingar av särskild betydelse för att
belysa verksamhetens ekonomiska förhållanden, samt

c) sådana uppgifter i övrigt som är av betydelse för att det
skall gå att följa och förstå de enskilda bokföringsposternas
behandling i bokföringen.

Trots bestämmelsen i första stycket 2 g skall en
bokföringsskyldig fysisk person inte anses som bokslutsföretag
om han eller hon med stöd av 4 kap. 4 § andra stycket har olika
bokföringar och nettoomsättningen enligt varje enskild
bokföring normalt inte uppgår till mer än tjugo prisbasbelopp.

3 § Vad som sägs i denna lag om juridiska personer tillämpas
inte på dödsbon. I fråga om dödsbon gäller i stället vad som
sägs om fysiska personer.

2 kap. Kretsen av bokföringsskyldiga

När juridiska personer är bokföringsskyldiga

1 § En juridisk person är bokföringsskyldig, om inte annat
anges i 2-5 §§.

2 § Följande juridiska personer är bokföringsskyldiga i den
utsträckning som anges i andra-fjärde styckena:

1. ideella föreningar,

2. registrerade trossamfund och registrerade organisatoriska
delar av sådana samfund enligt lagen (1998:1593) om
trossamfund,

3. samfällighetsföreningar enligt 17 § lagen (1973:1150) om
förvaltning av samfälligheter,

4. viltvårdsområdesföreningar enligt 1 § lagen (2000:592) om
viltvårdsområden,
 

5. fiskevårdsområdesföreningar enligt 1 § lagen (1981:533) om
fiskevårdsområden.

Juridiska personer som anges i första stycket är
bokföringsskyldiga, om värdet av tillgångarna, beräknat enligt
4 §, överstiger ett gränsbelopp som motsvarar trettio
prisbasbelopp enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring.
Bokföringsskyldigheten inträder

1. från och med tidpunkten för den juridiska personens
bildande, om tillgångarna då överstiger det angivna
gränsbeloppet, eller

2. från och med det kalenderår vid vars ingång värdet av
tillgångarna överstiger gränsbeloppet.

Bokföringsskyldigheten enligt andra stycket upphör, om
tillgångarnas värde vid utgången av de tre senaste
räkenskapsåren har varit lägre än det angivna gränsbeloppet.

Om den juridiska personen bedriver näringsverksamhet eller är
moderföretag i en koncern, är den bokföringsskyldig även om
förutsättningarna enligt andra stycket inte är uppfyllda.
Lag (2000:598).
 
 

3 § Stiftelser är bokföringsskyldiga, om värdet av
tillgångarna, beräknat enligt 4 §, överstiger ett gränsbelopp
som motsvarar tio prisbasbelopp enligt lagen (1962:381) om
allmän försäkring. Bokföringsskyldigheten inträder

1. från och med tidpunkten för stiftelsens bildande, om
tillgångarna då överstiger det angivna gränsbeloppet, eller

2. från och med det kalenderår vid vars ingång värdet av
tillgångarna överstiger gränsbeloppet.

Bokföringsskyldigheten enligt första stycket upphör, om
tillgångarnas värde vid utgången av de tre senaste åren har
varit lägre än det angivna gränsbeloppet.

Följande stiftelser är dock bokföringsskyldiga även om
förutsättningarna enligt första stycket inte är uppfyllda:

1. stiftelser som bedriver näringsverksamhet,

2. stiftelser som är moderstiftelser,

3. insamlingsstiftelser enligt 11 kap. 1 § stiftelselagen
(1994:1220),

4. kollektivavtalsstiftelser enligt 11 kap. 3 § samma lag,

5. stiftelser som har bildats av eller tillsammans med staten,
en kommun eller ett landsting,

6. pensionsstiftelser enligt 9 § lagen (1967:531) om tryggande
av pensionsutfästelse m.m.,

7. personalstiftelser enligt 27 § samma lag.

4 § När värdet på tillgångarna enligt 2 § andra stycket och 3 §
första stycket bestäms, skall varje tillgång tas upp till ett
värde som motsvarar vad tillgången kan anses betinga vid en
försäljning under normala förhållanden. Fastigheter och
byggnader som är lös egendom tas dock upp till taxeringsvärdet,
om ett sådant värde finns.

5 § Följande juridiska personer är inte bokföringsskyldiga
enligt denna lag:

1. staten, kommunerna, landstingen, kommunalförbunden och
regionförbunden,

2. konkursbon, samt

3. stiftelser vars tillgångar enligt stiftelseförordnandet får
användas endast till förmån för bestämda fysiska personer.

När fysiska personer är bokföringsskyldiga
 
 

6 § En fysisk person som bedriver näringsverksamhet är
bokföringsskyldig för denna.

Vid tillämpningen av första stycket skall uthyrning av en sådan
privatbostadsfastighet som avses i 2 kap. 13 §
inkomstskattelagen (1999:1229) inte anses som
näringsverksamhet. Ägande eller brukande av en sådan
näringsfastighet som avses i 2 kap. 14 § nämnda lag skall
alltid anses som näringsverksamhet. Lag (1999:1304).

Bokföringsskyldighet för utländska filialer m.m.

7 § I lagen (1992:160) om utländska filialer m.m. finns
bestämmelser om bokföringsskyldighet för näringsverksamhet som
bedrivs i Sverige av utländska företag och utomlands bosatta
svenska eller utländska medborgare.

3 kap. Räkenskapsår

Normalt räkenskapsår

1 § Ett räkenskapsår skall omfatta tolv månader.

Fysiska personer, handelsbolag där en fysisk person skall
beskattas för hela eller en del av bolagets inkomst och sådana
samfällighetsförvaltande juridiska personer som avses i 6 kap.
6 § andra stycket inkomstskattelagen (1999:1229) skall ha
kalenderåret som räkenskapsår.

Andra företag får tillämpa annat räkenskapsår än kalenderår
(brutet räkenskapsår). Brutet räkenskapsår skall omfatta tiden
den 1 maj-den 30 april, den 1 juli-den 30 juni eller den 1
september-den 31 augusti. Lag (1999:1304)

Annat tolvmånaders räkenskapsår

2 § Om det med hänsyn till det allmännas ekonomiska intresse
eller andra omständigheter finns synnerliga skäl, kan
Riksskatteverket medge att annan period av tolv hela månader än
som följer av 1 § får utgöra räkenskapsår.

Förkortat eller förlängt räkenskapsår

3 § När bokföringsskyldigheten inträder eller räkenskapsåret
läggs om, får räkenskapsåret omfatta kortare tid än tolv
månader eller utsträckas att omfatta högst arton månader.
Räkenskapsåret får också kortas av om bokföringsskyldigheten
upphör.

Gemensamt räkenskapsår för flera verksamheter

4 § Om ett företag bedriver flera verksamheter, skall det
tillämpa samma räkenskapsår för dessa.

Gemensamt räkenskapsår för koncernföretag

5 § Företag som ingår i samma koncern skall ha gemensamt
räkenskapsår.

Om det finns synnerliga skäl, kan Riksskatteverket medge att
olika räkenskapsår får tillämpas.

Om en fysisk person som bedriver jordbruksverksamhet också äger
ett aktiebolag, som också bedriver jordbruksverksamhet, utan
att han är skyldig att upprätta koncernredovisning, får
aktiebolaget, trots bestämmelsen i första stycket, ha brutet
räkenskapsår.

Omläggning av räkenskapsår

6 § Räkenskapsår får läggas om endast om skattemyndigheten ger
tillstånd till det. Tillstånd behövs dock inte

1. för omläggning från brutet räkenskapsår till kalenderår,

2. för omläggning till gemensamt räkenskapsår i fall som avses
i 4 § och 5 § första stycket.

Föreläggande om rättelse

7 § Om ett företag tillämpar brutet räkenskapsår i strid med 1
§ andra stycket, får skattemyndigheten förelägga företaget att
lägga om räkenskapsåret till kalenderår. Ett sådant
föreläggande får förenas med vite.

Räkenskapsår i finansiella företag

8 § I 1 kap. 7 § lagen (1995:1559) om årsredovisning i
kreditinstitut och värdepappersbolag och i 1 kap. 6 § lagen
(1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag finns
bestämmelser om räkenskapsår i vissa företag.

4 kap. Bokföringsskyldighetens innebörd

Allmänt om vad bokföringsskyldigheten innebär

1 § Ett företag skall

1. löpande bokföra alla affärshändelser enligt bestämmelserna i
5 kap. 1-5 §§,

2. se till att det finns verifikationer enligt 5 kap. 6-9 §§
för alla bokföringsposter samt systemdokumentation och
behandlingshistorik enligt 5 kap. 11 §,

3. bevara all räkenskapsinformation och sådan utrustning och
sådana system som behövs för att presentera
räkenskapsinformationen i den form som anges i 7 kap. 1 § 1
eller 2.

Ett bokslutsföretag skall dessutom

1. upprätta en balansräkning enligt 3 §, och

2. avsluta den löpande bokföringen enligt bestämmelserna i 6
kap.

God redovisningssed

2 § Bokföringsskyldigheten skall fullgöras på ett sätt som
överensstämmer med god redovisningssed.

Upprättande av balansräkning när bokföringsskyldigheten
inträder eller när grunden för denna ändras

3 § Bokslutsföretag skall utan dröjsmål upprätta en
balansräkning, när bokföringsskyldighet inträder eller när
grunden för sådan skyldighet ändras.

Vid upprättandet av balansräkningen gäller 6 kap. 4 § andra
stycket i tilllämpliga delar.

Bokföring för flera verksamheter

4 § Om ett företag bedriver flera verksamheter, skall det ha en
bokföring som omfattar samtliga verksamheter.

Trots bestämmelsen i första stycket får ett företag som
bedriver flera verksamheter ha en bokföring för varje enskild
verksamhet, om det finns särskilda skäl och det är förenligt
med god redovisningssed. Företag som avses i 6 kap. 1 § skall i
så fall löpande arkivera uppgifter om ställning och resultat i
de olika verksamheterna på en gemensam plats. Om företaget
bedriver verksamhet på egen hand, skall arkiveringen ske i
anslutning till bokföringen för en sådan verksamhet.

Gemensam bokföring för flera bokföringsskyldiga

5 § Ett företag får ha gemensam bokföring med någon annan
bokföringsskyldig endast för gemensamt bedriven verksamhet och
endast om det är förenligt med god redovisningssed.

Trots bestämmelsen i första stycket får församlingar i Svenska
kyrkan som ingår i en kyrklig samfällighet enligt 3 § andra
stycket lagen (1998:1591) om Svenska kyrkan ha en gemensam
bokföring som omfattar församlingarnas och samfällighetens
verksamheter. Vidare får prästlönetillgångar enligt 10 § lagen
(1998:1592) om införande av lagen (1998:1591) om Svenska kyrkan
ha gemensam bokföring, om de förvaltas tillsammans.

Redovisningsvaluta

6 § Affärshändelserna skall kunna presenteras i en och samma
redovisningsvaluta. Redovisningsvalutan skall vara svenska
kronor. I aktiebolag, ekonomiska föreningar, sparbanker,
medlemsbanker, understödsföreningar, försäkringsaktiebolag och
ömsesidiga försäkringsbolag får dock redovisningsvalutan i
stället vara euro.

Byte av redovisningsvaluta får ske endast vid ingången av ett
nytt räkenskapsår. Bestämmelser om omräkning i samband med byte
av redovisningsvaluta finns i årsredovisningslagen (1995:1554).

Har företaget bytt redovisningsvaluta, får ett nytt byte göras
endast om skattemyndigheten tilllåter det. Tillstånd får vägras
endast om det finns anledning anta att bytet har ett
otillbörligt syfte.

Trots bestämmelserna i första-tredje styckena får en filial i
annat land ha sin redovisning i en valuta som i det landet
godtas som redovisningsvaluta. Lag (2000:31).

5 kap. Löpande bokföring och verifikationer

Grundbokföring och huvudbokföring

1 § Affärshändelserna skall bokföras så att de kan presenteras
i registreringsordning (grundbokföring) och i systematisk
ordning (huvudbokföring). Detta skall ske på ett sådant sätt
att det är möjligt att kontrollera fullständigheten i
bokföringsposterna och överblicka verksamhetens förlopp,
ställning och resultat.

Tidpunkten för bokföring

2 § Kontanta in- och utbetalningar skall bokföras senast
påföljande arbetsdag. Andra affärshändelser skall bokföras så
snart det kan ske.

Affärshändelserna får bokföras senare än som anges i första
stycket, om det finns särskilda skäl och det är förenligt med
god redovisningssed.

Andra företag än bokslutsföretag får dröja med att bokföra
affärshändelserna tills betalning sker, under förutsättning att
detta är förenligt med god redovisningssed. Vid räkenskapsårets
utgång skall dock samtliga då obetalda fordringar och skulder
bokföras.

Vad som sägs i tredje stycket gäller också bokslutsföretag, om
det endast förekommer ett mindre antal fakturor eller andra
handlingar i verksamheten och fordringarna och skulderna enligt
dessa inte uppgår till avsevärda belopp.

Bokslutstransaktioner

3 § I samband med att den löpande bokföringen avslutas skall
sådana poster som är nödvändiga för att bestämma
räkenskapsårets intäkter och kostnader och den finansiella
ställningen på balansdagen bokföras.

Sidoordnad bokföring

4 § Vid bokföringen skall konton över tillgångar, avsättningar
och skulder specificeras i en sidoordnad bokföring i den
utsträckning det behövs för att ge en tillfredsställande
kontroll och överblick.

Rättelse av bokföringspost

5 § Om en bokföringspost rättas, skall det anges när rättelsen
har skett och vem som har gjort den. Sker rättelsen genom en
särskild rättelsepost, skall det samtidigt säkerställas att det
vid en granskning av den rättade bokföringsposten utan
svårighet går att få kännedom om rättelsen.

Verifikationer

6 § För varje affärshändelse skall det finnas en verifikation.
Om företaget har tagit emot en uppgift om affärshändelsen i den
form som anges i 7 kap. 1 § första stycket, skall denna
uppgift, i förekommande fall kompletterad med uppgifter enligt
7 och 8 §§, användas som verifikation.

Om det behövs med hänsyn till arten av den mottagna
verifikationen, får bokföringen grundas på en särskilt
upprättad hänvisningsverifikation.

Flera likartade affärshändelser får dokumenteras genom en
gemensam verifikation. Vid försäljning av varor och tjänster
mot kontant betalning får även inbetalningarna under en dags
försäljning dokumenteras genom en gemensam verifikation, om det
skulle vara förenat med svårigheter att upprätta verifikationer
för de olika affärshändelserna. Den gemensamma verifikationen
får då utgöras av uppgifter från en kassaapparat, kassarapport
eller annan uppgift som anger summan av mottagna betalningar.

7 § Verifikationen skall innefatta uppgift om när den har
sammanställts, när affärshändelsen har inträffat, vad denna
avser, vilket belopp den gäller och vilken motpart den berör. I
förekommande fall skall verifikationen även innefatta
upplysning om handlingar eller andra uppgifter som har legat
till grund för affärshändelsen samt var dessa finns
tillgängliga.

I verifikationen skall det ingå ett verifikationsnummer eller
annat identifieringstecken samt sådana övriga uppgifter som är
nödvändiga för att sambandet mellan verifikationen och den
bokförda affärshändelsen utan svårighet skall kunna
fastställas.

8 § Uppgifter enligt 7 § första stycket får utelämnas, om det
är förenat med svårigheter att låta uppgiften ingå i
verifikationen och ett utelämnande är förenligt med god
redovisningssed.

9 § Om en verifikation rättas, skall det anges när rättelsen
har skett och vem som har gjort den.

Andra bokföringsposter än sådana som avser affärshändelser

10 § Vad som föreskrivs i 1-9 §§ gäller även andra
bokföringsposter än sådana som avser affärshändelser.

Systemdokumentation och behandlingshistorik

11 § Företaget skall upprätta sådana beskrivningar över
bokföringssystemets organisation och uppbyggnad som behövs för
att ge överblick över systemet (systemdokumentation). Företaget
skall också upprätta sådana beskrivningar över genomförda
bearbetningar inom systemet som gör det möjligt att utan
svårighet följa och förstå de enskilda bokföringsposternas
behandling (behandlingshistorik).

Om företaget har flera separata bokföringar, skall det av
systemdokumentationen för varje bokföring framgå var uppgifter
ur övriga bokföringar kan erhållas.

6 kap. Hur den löpande bokföringen avslutas

När den löpande bokföringen skall avslutas med en
årsredovisning

1 § Företag som tillhör någon eller några av följande
kategorier skall för varje räkenskapsår avsluta bokföringen med
en årsredovisning och offentliggöra den enligt 2 §:

1. aktiebolag,

2. ekonomiska föreningar,

3. handelsbolag i vilka en eller flera juridiska personer är
delägare,

4. företag som omfattas av lagen (1995:1559) om årsredovisning
i kreditinstitut och värdepappersbolag eller lagen (1995:1560)
om årsredovisning i försäkringsföretag,

5. stiftelser som är bokföringsskyldiga enligt denna lag, dock
inte stiftelser som får använda sina tillgångar uteslutande
till förmån för medlemmar av en viss eller vissa släkter och
som är bokföringsskyldiga endast på grund av 2 kap. 3 § första
stycket,

6. bokslutsföretag i vilka

a) antalet anställda i verksamheten under de senaste två
räkenskpsåren i medeltal har uppgått till mer än tio, eller

b) nettovärdet av tillgångarna i verksamheten enligt en
balansräkning för räkenskapsåret uppgår till mer än 24 miljoner
kronor,

7. företag som är moderföretag i en koncern om

a) antalet anställda hos koncernföretagen under de senaste två
räkenskapsåren i medeltal har uppgått till mer än tio, eller

b) nettovärdet av koncernföretagens tillgångar, enligt
balansräkningarna för koncernföretagens senaste räkenskapsår,
på moderföretagets balansdag uppgår till mer än 24 miljoner
kronor.

Årsredovisningens innehåll m.m.

2 § En årsredovisning skall upprättas och offentliggöras enligt
bestämmelserna i årsredovisningslagen (1995:1554) eller, i
förekommande fall, lagen (1995:1559) om årsredovisning i
kreditinstitut och värdepappersbolag eller lagen (1995:1560) om
årsredovisning i försäkringsföretag.

När den löpande bokföringen får avslutas med ett årsbokslut i
stället för en årsredovisning

3 § Andra bokslutsföretag än sådana som avses i 1 § skall, om
de inte upprättar årsredovisning, för varje räkenskapsår
avsluta den löpande bokföringen med ett årsbokslut enligt 4 §.

Årsbokslutets innehåll

4 § Ett årsbokslut skall bestå av en resultaträkning och en
balansräkning.

När årsbokslutet upprättas, skall följande bestämmelser i
årsredovisningslagen (1995:1554) tillämpas:

1 kap. 3 § om vad som avses med andelar,

1 kap. 4-6 §§ om koncern- och intresseföretagsdefinitioner,

2 kap. 2 § om överskådlighet och god redovisningssed,

2 kap. 4 § om andra grundläggande redovisningsprinciper,

2 kap. 5 § om språk och form,

2 kap. 6 § om valuta,

2 kap. 7 § om undertecknande,

3 kap. 1 och 2 §§ om balans- och resultaträkningarnas innehåll,

3 kap. 3 och 4 §§ om uppställningsformer,

3 kap. 9 § om avsättningar,

3 kap. 12 § och 13 § första stycket om nettoomsättning och
extraordinära poster,

4 kap. 1 och 2 §§ om vad som är anläggningstillgångar och
omsättningstillgångar,

4 kap. 3 § om anskaffningsvärdet för anläggningstillgångar,

4 kap. 4 § om avskrivning av anläggningstillgångar,

4 kap. 5 § om nedskrivning av anläggningstillgångar,

4 kap. 9 § om värdering av omsättningstillgångar,

4 kap. 10 § om värdering av pågående arbeten,

4 kap. 11 § om varulagrets anskaffningsvärde,

4 kap. 12 § om redovisning till bestämd mängd och fast värde,

4 kap. 13 § om omräkning av fordringar och skulder i utländsk
valuta, och

4 kap. 15 § om periodisering av vissa belopp vid upptagande av
lån.

Tilläggsupplysningar i årsbokslutet

5 § I årsbokslutet skall företaget lämna de ytterligare
upplysningar som anges i 6-9 §§.

Upplysningarna skall lämnas i noter. Om det inte står i strid
med kravet på överskådlighet i 2 kap. 2 § årsredovisningslagen
(1995:1554), får upplysningarna i stället lämnas i
balansräkningen eller resultaträkningen.

Lämnas upplysningarna i noter, skall hänvisning göras vid de
poster i balansräkningen eller resultaträkningen som
upplysningarna hänför sig till.

6 § Principerna för värdering av tillgångar, avsättningar och
skulder skall anges.

För poster i balansräkningen som avser tillgångar, avsättningar
eller skulder i annan valuta än redovisningsvalutan skall anges
enligt vilka principer beloppen har räknats om till
redovisningsvalutan. Lag (2000:31).

7 § För varje post som tas upp som anläggningstillgång i
balansräkningen eller i sådana noter som avses i 3 kap. 4 §
fjärde stycket 2 årsredovisningslagen (1995:1554) skall uppgift
lämnas om

1. tillgångarnas anskaffningsvärde,

2. årets avskrivningar enligt 4 kap. 4 § årsredovisningslagen,

3. årets nedskrivningar, med särskild uppgift om nedskrivningar
som har gjorts med stöd av 4 kap. 5 § andra stycket
årsredovisningslagen,

4. ackumulerade avskrivningar enligt 4 kap. 4 §
årsredovisningslagen,

5. ackumulerade nedskrivningar, med särskild uppgift om
nedskrivningar som har gjorts med stöd av 4 kap. 5 § andra
stycket årsredovisningslagen.

Grunderna för avskrivning av anläggningstillgångarnas olika
poster skall anges.

8 § För varje skuldpost i balansräkningen eller i sådana noter
som avses i 3 kap. 4 § fjärde stycket 2 årsredovisningslagen
(1995:1554) skall den del som förfaller till betalning senare
än ett år efter balansdagen anges.

9 § Om företaget har ändrat redovisningsprinciper, skall
upplysning lämnas om detta. Skälen för ändringen skall anges.

Tidpunkten för färdigställande av årsbokslutet

10 § Årsbokslutet skall färdigställas så snart det kan ske,
dock senast sex månader eller, i stiftelser, fyra månader efter
räkenskapsårets utgång.

Specifikation till årsredovisning eller årsbokslut

11 § För varje sammandragen post i den balansräkning som skall
ingå i årsredovisningen eller årsbokslutet skall, om inte
postens sammansättning klart framgår av bokföringen i övrigt,
de belopp som ingår i posten specificeras i en särskild
förteckning, som inte behöver offentliggöras.

7 kap. Arkivering av räkenskapsinformation m.m.

Former för bevarande

1 § Räkenskapsinformation skall bevaras i

1. vanlig läsbar form (dokument),

2. mikroskrift som kan läsas med förstoringshjälpmedel, eller

3. annan form som kan läsas, avlyssnas eller på annat sätt
uppfattas endast med tekniskt hjälpmedel (maskinläsbart medium)
och som genom omedelbar utskrift kan tas fram i sådan form som
avses i 1 eller 2.

Dokument, mikroskrift och maskinläsbart medium med
räkenskapsinformation som företaget har tagit emot från någon
annan skall bevaras i det skick materialet hade när det kom
till företaget. Dokument, mikroskrift och maskinläsbart medium
med räkenskapsinformation som företaget självt har upprättat
skall bevaras i det skick materialet fick när
räkenskapsinformationen sammanställdes.

Tid och plats för förvaring

2 § Dokument, mikroskrift och maskinläsbara medier som används
för att bevara räkenskapsinformation skall vara varaktiga och
lätt åtkomliga. De skall bevaras fram till och med det tionde
året efter utgången av det kalenderår då räkenskapsåret
avslutades. De skall förvaras i Sverige, i ordnat skick och på
betryggande och överskådligt sätt.

Maskinutrustning och system som behövs för att presentera
räkenskapsnformationen i den form som anges i 1 § första
stycket 1 eller 2 skall hållas tillgängliga i Sverige under
hela den tid som anges i första stycket.

Tillfällig förvaring av verifikation utomlands

3 § Om det finns särskilda skäl och är förenligt med god
redovisningssed, får ett dokument som innefattar en
verifikation, trots bestämmelserna i 2 §, tillfälligt förvaras
utomlands.

Utomlands placerad utrustning m.m.

4 § Om det finns särskilda skäl, får skattemyndigheten tillåta
att ett företag, trots bestämmelserna i 2 §, förvarar
maskinläsbara medier utomlands. I sådana fall får
maskinutrustning och system som avses i 2 § andra stycket
hållas tillgängliga i samma land. Tillståndet får förenas med
villkor och begränsas till viss tid. Även om tillstånd ges,
skall företaget genom omedelbar utskrift kunna ta fram
räkenskapsinformationen i Sverige i sådan form som avses i 1 §
1 eller 2.

Tillstånd enligt första stycket ges av Finansinspektionen när
det gäller företag som står under inspektionens tillsyn.

Förvaring av dokument m.m. som hör till en filial utomlands

5 § Bestämmelserna i 2 § om förvaring i Sverige gäller inte
dokument, mikroskrift, maskinläsbara medier, utrustning och
system som avser verksamhet som företaget bedriver genom en
filial utomlands, om företaget är bokföringsskyldigt i det
landet.

Överföring av räkenskapsinformation på maskinläsbart medium
till annan form

6 § Ett företag får förstöra ett maskinläsbart medium som
används för att bevara räkenskapsinformation, om
räkenskapsinformationen på ett betryggande sätt överförs till
dokument, mikroskrift eller annat maskinläsbart medium. Om
räkenskapsinformationen består av uppgifter som företaget har
tagit emot från någon annan, får det maskinläsbara mediet dock
förstöras först från och med det fjärde året efter utgången av
det kalenderår då räkenskapsåret avslutades.

När räkenskapsinformation får förstöras

7 § Om det finns särskilda skäl, får skattemyndigheten för
visst fall tillåta att dokument, mikroskrift och maskinläsbara
medier som används för att bevara räkenskapsinformation
förstörs före utgången av den tid som anges i 2 §.

Tillstånd enligt första stycket ges av Finansinspektionen när
det gäller företag som står under inspektionens tillsyn.

8 kap. Utvecklandet av god redovisningssed

1 § Bokföringsnämnden ansvarar för utvecklandet av god
redovisningssed. Finansinspektionen ansvarar för utvecklandet
av god redovisningssed i sådana företag som omfattas av lagen
(1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och
värdepappersbolag och lagen (1995:1560) om årsredovisning i
försäkringsföretag i den utsträckning det är påkallat av dessa
företags särart.

Av 1 kap. 5 § lagen om årsredovisning i kreditinstitut och
värdepappersbolag, 1 kap. 4 § lagen om årsredovisning i
försäkringsföretag och 11 kap. 2 § lagen (1992:543) om börs-
och clearingverksamhet följer att regeringen får bemyndiga
Finansinspektionen att meddela föreskrifter om redovisning för
finansiella företag.

9 kap. Överklagande

1 § En myndighets beslut enligt denna lag får överklagas hos
allmän förvaltningsdomstol.

Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.

Övergångsbestämmelser

1999:1078

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000 och tillämpas
första gången för det räkenskapsår som inleds närmast efter den
31 december 1999. I fråga om juridiska personer som avses i 2
kap. 2 § första stycket skall dock lagen tillämpas först från
och med det räkenskapsår som inleds närmast efter den 31
december 2000. Detsamma gäller fysiska personer som vid
utgången av år 1999 inte var bokföringsskyldiga enligt
bokföringslagen (1976:125) och som skulle vara
bokföringsskyldiga enligt den nya lagen endast därför att de
äger eller brukar en näringsfastighet.

2. Bokföringslagen (1976:125) skall upphöra att gälla vid
utgången av år 1999. Lagen skall dock fortfarande tillämpas för
räkenskapsår som har inletts före nämnda tidpunkt. I fråga om
juridiska personer som avses i 2 kap. 2 § första stycket, med
undantag av Svenska kyrkan och dess organisatoriska delar,
skall lagen även tillämpas för räkenskapsår som inleds före
utgången av år 2000. Lagen skall vidare tillämpas på
understödsföreningar som med stöd av punkten 3 i
övergångsbestämmelserna till lagen (1999:1114) om ändring i
lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag
alltjämt tillämpar 29 och 30 §§ lagen (1972:262) om
understödsföreningar.

Bestämmelsen i 16 § andra stycket bokföringslagen får tillämpas
även för det räkenskapsår som inleds närmast efter den 31
december 1999.

3. Jordbruksbokföringslagen (1979:141) skall upphöra att gälla
vid utgången av år 2000. Lagen skall dock fortfarande tillämpas
för räkenskapsår som har inletts före nämnda tidpunkt.

4. Om det i en lag eller i en annan författning hänvisas till
någon föreskrift i bokföringslagen (1976:125) eller
jordbruksbokföringslagen (1979:141) som har ersatts av en
föreskrift i denna lag, tillämpas i stället den nya
föreskriften.

1999:1304

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001 och tillämpas på
räkenskapsår som avslutas efter utgången av år 2000.

2000:31

1. Denna lag träder i kraft den 1 mars 2000 och tillämpas
första gången för det räkenskapsår som inleds närmast efter den
31 december 2000.

2. Försäkringsbolag som avses i punkt 2 eller 5 i
övergångsbestämmelserna till lagen (1999:600) om ändring i
försäkringsrörelselagen (1982:713) får, trots bestämmelsen i 4
kap. 6 § första stycket tredje meningen, inte ha euro som
redovisningsvaluta.
- - - - - - - - - - - - - - - slut på dokumentet - - - - - - - - - - - - - -

Aldéns Advokatbyrå AB, Jönköping
tel 036/12 13 00, fax 036/150 190
E-post Aldens´Advokatbyrå