(Register, ingår ej i lagen)
1 kap. Inledande bestämmelser

1 kap. Inledande bestämmelser
     Lagens tillämpningsområde
     Allmänna definitioner
2 kap. Allmänna bestämmelser om årsredovisning
3 kap. Balansräkning och resultaträkning
4 kap. Värderingsregler
5 kap. Tilläggsupplysningar
6 kap. Förvaltningsberättelse och finansieringsanalys
7 kap. Koncernredovisning
8 kap. Offentliggörande
9 kap. Delårsrapport
10 kap. Överklagande
Uppställningsform för balansräkningen (kontoform)
Uppställningsform I för resultaträkning (rapportform med kostnadsslagsindelning)
Uppställningsform II för resultaträkning (rapportform med funktionsindelning)
Övergångsbestämmelser

Lagens tillämpningsområde

1 § Denna lag innehåller bestämmelser om upprättande och
offentliggörande av årsredovisning, koncernredovisning och
delårsrapport.

Lagen är, om inte annat föreskrivs i 2 §, tillämplig på sådana
företag som avses i 6 kap. 1 § bokföringslagen (1999:1078).
Lag (1999:1112).

2 § Lagen är inte tillämplig på företag som avses i 1 kap. 1 §
första stycket lagen (1995:1559) om årsredovisning i
kreditinstitut och värdepappersbolag eller 1 kap. 1 § första
stycket lagen (1995:1560) om årsredovisning i
försäkringsföretag, om inte annat är särskilt föreskrivet i
dessa lagar.

Företag som enligt 1 kap. 1 § andra stycket lagen om
årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag eller 1
kap. 1 § andra stycket lagen om årsredovisning i
försäkringsföretag är skyldiga att upprätta koncernredovisning
enligt de lagarna är inte skyldiga att upprätta
koncernredovisning enligt denna lag. Lag (1999:1112).

Allmänna definitioner

3 § Med företag avses i denna lag fysiska eller juridiska
personer som direkt eller indirekt omfattas av en
årsredovisning, en koncernredovisning eller en delårsrapport.

Med andelar avses aktier och andra andelar i juridiska
personer. Lag (1999:1112).

4 § Ett företag är moderföretag och en juridisk person är
dotterföretag, om företaget

1. innehar mer än hälften av rösterna för samtliga andelar i
den juridiska personen,

2. äger andelar i den juridiska personen och på grund av avtal
med andra delägare i denna förfogar över mer än hälften av
rösterna för samtliga andelar,

3. äger andelar i den juridiska personen och har rätt att utse
eller avsätta mer än hälften av ledamöterna i dess styrelse
eller motsvarande ledningsorgan, eller

4. äger andelar i den juridiska personen och har rätt att
ensamt utöva ett bestämmande inflytande över denna på grund av
avtal med den juridiska personen eller på grund av föreskrift i
dess bolagsordning, bolagsavtal eller därmed jämförbara
stadgar.

Vidare är en juridisk person dotterföretag till moderföretaget,
om ett annat dotterföretag till moderföretaget eller
moderföretaget tillsammans med ett eller flera andra
dotterföretag eller flera andra dotterföretag tillsammans

1. innehar mer än hälften av rösterna för samtliga andelar i
den juridiska personen,

2. äger andelar i den juridiska personen och på grund av avtal
med andra delägare i denna förfogar över mer än hälften av
rösterna för samtliga andelar, eller

3. äger andelar i den juridiska personen och har rätt att utse
eller avsätta mer än hälften av ledamöterna i dess styrelse
eller motsvarande ledningsorgan.

Om ett dotterföretag äger andelar i en juridisk person och på
grund av avtal med den juridiska personen eller på grund av
föreskrift i dess bolagsordning, bolagsavtal eller därmed
jämförbara stadgar har rätt att ensamt utöva ett bestämmande
inflytande över den juridiska personen, är även denna
dotterföretag till moderföretaget.

Moderföretag och dotterföretag utgör tillsammans en koncern.

Med koncernföretag avses i denna lag företag i samma koncern.
Lag (1999:1112).

5 § Om ett företag äger andelar i en juridisk person som inte
är dotterföretag och utövar ett betydande inflytande över den
juridiska personens driftsmässiga och finansiella styrning samt
ägandet utgör ett led i en varaktig förbindelse mellan
företaget och den juridiska personen, är den juridiska personen
intresseföretag till företaget.

Innehar ett företag minst tjugo procent av rösterna för
samtliga andelar i en juridisk person, skall det anses ha
sådant inflytande över och sådan förbindelse med denna som
avses i första stycket, om inte annat framgår av
omständigheterna. Detsamma gäller om företagets dotterföretag
eller företaget tillsammans med ett eller flera dotterföretag
eller flera dotterföretag tillsammans innehar minst tjugo
procent av rösterna för samtliga andelar i den juridiska
personen. Lag (1999:1112).

6 § I de fall som avses i 4 § första stycket 1-3 och andra
stycket samt 5 § skall sådana rättigheter som tillkommer någon
som handlar i eget namn men för en annan fysisk eller juridisk
persons räkning anses tillkomma den personen.

Vid bestämmandet av antalet röster i ett dotterföretag eller
intresseföretag beaktas inte de andelar i dotterföretaget eller
intresseföretaget som innehas av det företaget självt eller av
dess dotterföretag. Detsamma gäller andelar som innehas av den
som handlar i eget namn men för dotterföretagets eller
intresseföretagets eller dess dotterföretags räkning.
Lag (1999:1112).

7 § Om ett företag har blivit moderföretag, skall ledningen för
företaget meddela detta till dotterföretagets ledning.
Dotterföretagets ledning skall lämna ledningen för
moderföretaget de upplysningar som behövs för att en
koncernredovisning skall kunna upprättas. Lag (1999:1112).

2 kap. Allmänna bestämmelser om årsredovisning

Årsredovisningens delar

1 § En årsredovisning skall bestå av

1. en balansräkning,

2. en resultaträkning,

3. noter, och

4. en förvaltningsberättelse.

I följande fall skall det i årsredovisningen även ingå en
finansieringsanalys:

1. företaget bedriver näringsverksamhet och nettovärdet av
tillgångarna i företaget enligt balansräkningarna för de två
senaste räkenskapsåren överstiger ett gränsbelopp som motsvarar
1 000 gånger det prisbasbelopp enligt lagen (1962:381) om
allmän försäkring som gällde under den sista månaden av
respektive räkenskapsår,

2. antalet anställda hos företaget har under de två senaste
räkenskapsåren i medeltal överstigit 200, eller

3. företagets aktier eller skuldebrev är noterade vid en börs
eller auktoriserad marknadsplats. Lag (1999:1112).

Överskådlighet och god redovisningssed

2 § Årsredovisningen skall upprättas på ett överskådligt sätt och i
enlighet med god redovisningssed.

Rättvisande bild

3 § Balansräkningen, resultaträkningen och noterna skall
upprättas som en helhet och ge en rättvisande bild av
företagets ställning och resultat. Om det behövs för att en
rättvisande bild skall ges, skall det lämnas
tilläggsupplysningar.

Om avvikelse görs från vad som följer av allmänna råd eller
rekommendationer från normgivande organ, skall upplysning om
detta och om skälen för avvikelsen lämnas i en not.
Lag (1999:1112).

Andra grundläggande redovisningsprinciper

4 § Vid upprättandet av balansräkningen, resultaträkningen och
noterna skall följande iakttas:

1. Företaget skall förutsättas fortsätta sin verksamhet.

2. Samma principer för värdering, klassificering och indelning
av de olika posterna och, i förekommande fall, delposterna
skall konsekvent tillämpas från ett räkenskapsår till ett
annat.

3. Värderingen av de olika posterna och, i förekommande fall,
delposterna skall göras med iakttagande av rimlig försiktighet.
Detta innebär särskilt att

a) endast under räkenskapsåret konstaterade intäkter får tas
med i resultaträkningen,

b) hänsyn skall tas till alla förutsebara och möjliga förluster
och ekonomiska förpliktelser som är hänförliga till
räkenskapsåret eller tidigare räkenskapsår, även om dessa
förluster eller förpliktelser blir kända först efter
räkenskapsårets utgång men före upprättandet av
årsredovisningen, och att

c) hänsyn skall tas till värdenedgångar oavsett om resultatet
för räkenskapsåret är en vinst eller en förlust.

4. Intäkter och kostnader som är hänförliga till räkenskapsåret
skall tas med oavsett tidpunkten för betalningen.

5. De olika beståndsdelar som balansräkningens poster och, i
förekommande fall, delposter består av skall värderas var för
sig.

6. Tillgångar och avsättningar eller skulder får inte kvittas
mot varandra. Inte heller får intäkter och kostnader kvittas
mot varandra.

7. Den ingående balansen för ett räkenskapsår skall stämma
överens med den utgående balansen för det närmast föregående
räkenskapsåret.

Om det finns särskilda skäl och det är förenligt med 2 och 3 §§,
får avvikelse göras från vad som föreskrivs i första
stycket. I så fall skall upplysning om skälen för avvikelsen
och en bedömning av dess effekt på företagets ställning och
resultat lämnas i en not. Lag (1999:1112).

Språk och form

5 § Årsredovisningen skall avfattas på svenska i vanlig läsbar
form.

Valuta

6 § Beloppen i årsredovisningen skall anges i företagets
redovisningsvaluta enligt 4 kap. 6 § bokföringslagen
(1999:1078). Beloppen får dessutom anges i annan valuta enligt
omräkningskursen på dagen för räkenskapsårets utgång
(balansdagen). I så fall skall upplysning om omräkningskursen
lämnas i en not.

Vid byte av redovisningsvaluta skall balansräkningen för det
gamla räkenskapsåret räknas om till den nya redovisningsvalutan
enligt den växelkurs som har fastställts av Europeiska
centralbanken den sista svenska bankdagen under räkenskapsåret.
Den omräknade balansräkningen skall utgöra ingående balans för
det nya räkenskapsåret. Lag (2000:34).

Årsredovisningens undertecknande

7 § I aktiebolag, ekonomiska föreningar och andra företag, som
företräds av en styrelse, skall årsredovisningen skrivas under
av samtliga styrelseledamöter. Om en verkställande direktör är
utsedd, skall även denne skriva under årsredovisningen.

I handelsbolag skall årsredovisningen skrivas under av samtliga
obegränsat ansvariga delägare.

I stiftelser med anknuten förvaltning skall årsredovisningen
skrivas under av förvaltaren eller, om ett handelsbolag är
stiftelsens förvaltare, av samtliga bolagsmän som företräder
bolaget.

I övriga företag skall årsredovisningen skrivas under av den
redovisningsskyldige eller dennes ställföreträdare.

Om någon av dem som undertecknar årsredovisningen har anmält en
avvikande mening, skall yttrandet fogas till redovisningen. I
fall som avses i första stycket gäller detta dock endast om den
avvikande meningen har antecknats till styrelsens protokoll.

Årsredovisningen skall innehålla uppgift om den dag då den
undertecknades. Lag (1999:1112).

3 kap. Balansräkning och resultaträkning

Balansräkningens innehåll

1 § Balansräkningen skall i sammandrag redovisa företagets
samtliga tillgångar, avsättningar och skulder samt eget kapital
på balansdagen. Ställda panter och ansvarsförbindelser skall
tas upp inom linjen. Lag (1999:1112).

Resultaträkningens innehåll

2 § Resultaträkningen skall i sammandrag redovisa företagets
samtliga intäkter och kostnader under räkenskapsåret.

Uppställningsformer

3 § Balansräkningen skall upprättas enligt den
uppställningsform som anges i bilaga 1 till denna lag.
Resultaträkningen skall upprättas enligt någon av de
uppställningsformer som anges i bilagorna 2 och 3.

Byte av uppställningsform för resultaträkningen får ske endast
om det finns särskilda skäl och är förenligt med 2 kap. 2 och 3 §§.
Vid sådant byte skall upplysning om skälen för bytet lämnas
i en not. Lag (1999:1112).

4 § Posterna i balansräkningen och resultaträkningen skall tas
upp var för sig i den ordningsföljd som anges för respektive
uppställningsform.

I fråga om poster som föregås av arabiska siffror skall de
avvikelser göras som är betingade av verksamhetens särskilda
inriktning.

Andra poster än de som finns upptagna i uppställningsformerna
får tas upp, om de nya posternas innehåll inte täcks av
uppställningsformernas poster. Posterna får delas in i
delposter. Om delar av en post har tillkommit på ett sådant
sätt eller är av sådan storlek att det är av betydelse med
hänsyn till kravet i 2 kap. 3 § på en rättvisande bild att de
redovisas särskilt, skall de tas upp i delposter.
Kompletterande poster skall ges beteckningar som tydligt anger
vad som ingår i posten.

Poster som föregås av arabiska siffror får slås samman,

1. om de är av ringa betydelse med hänsyn till kravet i 2 kap.
3 § på rättvisande bild, eller

2. om sammanslagningen främjar överskådligheten och posterna
och, i förekommande fall, delposterna anges i not.
Lag (1999:1112).

Jämförelsetal

5 § För varje post eller delpost i balansräkningen,
resultaträkningen och sådana noter som avses i 4 § fjärde
stycket 2 skall beloppet av motsvarande post för det närmast
föregående räkenskapsåret anges.

Om företaget har ändrat principerna för värdering,
klassificering eller indelning i poster eller delposter, skall
posterna för det närmast föregående räkenskapsåret räknas om
eller ändras på det sätt som behövs för att de skall kunna
jämföras med räkenskapsårets poster på ett meningsfullt sätt.

Om det finns särskilda skäl och det är förenligt med 2 kap. 2
och 3 §§, får avvikelse från vad som föreskrivs i andra stycket
göras. I så fall skall upplysning om skälen för avvikelsen
anges i en not. Lag (1999:1112).

Särskilda poster i en ekonomisk förenings balansräkning och
resultaträkning

6 § Fordran på insats i en ekonomisk förening får inte tas upp
som tillgång. Redovisningen av fullgjorda insatser får göras så
att i balansräkningen anges hela insatskapitalet samt hur
mycket därav som inte har fullgjorts, varefter skillnaden - de
betalda insatserna - utförs som en särskild post under eget
kapital.

Första stycket gäller även vid redovisningen av fullgjorda
upplåtelseavgifter i en bostadsrättsförening. Lag (1999:1112).

7 § I resultaträkningen för en ekonomisk förening skall sådan
överskottsutdelning som avses i 10 kap. 1 § andra stycket 1
lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar tas upp som en
särskild kostnadspost. Lag (1999:1112).

Större periodiseringsposter

8 § Större belopp som ingår i posterna Förutbetalda kostnader
och upplupna intäkter och Upplupna kostnader och förutbetalda
intäkter skall specificeras i balansräkningen eller i en not.

Första stycket gäller inte i fråga om företag, i vilka

1. antalet anställda under de senaste två räkenskapsåren i
medeltal uppgått till högst tio, och

2. tillgångarnas nettovärde enligt fastställd balansräkning för
det senaste räkenskapsåret uppgår till högst 24 miljoner
kronor. Lag (1999:1112).

Avsättningar

9 § Som avsättningar skall sådana förpliktelser redovisas som
är hänförliga till räkenskapsåret eller tidigare räkenskapsår
och som på balansdagen är säkra eller sannolika till sin
förekomst men ovissa till belopp eller till den tidpunkt då de
skall infrias.

Avskrivningar och nedskrivningar får inte redovisas som
avsättningar. Lag (1999:1112).

10 § Större avsättningar som i balansräkningen har tagits upp
under posten Övriga avsättningar skall specificeras i
balansräkningen eller i en not.

Första stycket gäller inte företag som avses i 8 § andra
stycket. Lag (1999:1112).

Resultaträkning i förkortad form

11 § Om det är motiverat av konkurrensskäl, får posterna 1-6 i
bilaga 2 respektive posterna 1-3 och 6 i bilaga 3 slås samman
till en post benämnd bruttovinst eller bruttoförlust. Detta
gäller dock inte om företaget är ett sådant företag som avses i
2 kap. 1 § andra stycket.

Ett företag som slår samman poster enligt första stycket skall
i resultaträkningen, i anslutning till posten bruttovinst eller
bruttoförlust, lämna uppgift om nettoomsättningen. Företaget
skall i en not upplysa om skälen för sammanslagningen. Uppgift
om nettoomsättningen får dock utelämnas om det är motiverat och
Patent- och registreringsverket medger det. Lag (1999:1112).

Nettoomsättningen

12 § Nettoomsättningen skall omfatta intäkter från försålda
varor och utförda tjänster som ingår i företagets normala
verksamhet. Avdrag skall göras för lämnade rabatter,
mervärdesskatt och annan skatt som är direkt knuten till
omsättningen. Lag (1999:1112).

Extraordinära intäkter och kostnader

13 § Intäkter och kostnader i annan verksamhet än företagets
normala verksamhet skall redovisas som extraordinära intäkter
och kostnader.

Extraordinära intäkter och kostnader skall specificeras till
storlek och art i en not.

Andra stycket gäller inte företag som avses i 8 § andra
stycket. Lag (1999:1112).

4 kap. Värderingsregler

Vad som är anläggningstillgångar och omsättningstillgångar

1 § Med anläggningstillgång förstås tillgång som är avsedd att
stadigvarande brukas eller innehas i verksamheten. Med
omsättningstillgång förstås annan tillgång.

Om företaget drivs av en fysisk person eller ett dödsbo, får
djur i jordbruk eller renskötsel anses som omsättningstillgång
oavsett avsikten med innehavet. Lag (1999:1112).

2 § 2 § Utgifter för forsknings- och utvecklingsarbeten och
liknande arbeten som är av väsentligt värde för rörelsen under
kommande år får tas upp som immateriell anläggningstillgång.
Detsamma gäller utgifter för koncessioner, patent, licenser,
varumärken, hyresrätter och liknande rättigheter och tillgångar
samt ersättning som vid förvärv av rörelse överstiger det
behållna värdet av de tillgångar som förvärvats och de skulder
som övertagits (goodwill).

Utgifter för företagsbildning, ökning av aktiekapitalet eller
motsvarande eller för företagets förvaltning får inte tas upp
som tillgång. Lag (1999:1112).

Anskaffningsvärde för anläggningstillgångar

3 § Anläggningstillgångar skall tas upp till belopp motsvarande
utgifterna för tillgångens förvärv eller tillverkning
(anskaffningsvärdet), om inte annat följer av 4 - 6 § eller 12 §.

I anskaffningsvärdet för en förvärvad tillgång skall räknas in,
utöver inköpspriset, utgifter som är direkt hänförliga till
förvärvet.

I anskaffningsvärdet för en tillverkad tillgång skall räknas in,
utöver sådana kostnader som direkt kan hänföras till produktionen av
tillgången, en skälig andel av indirekta tillverkningskostnader.

Ränta på kapital som har lånats för att finansiera tillverkningen av
en tillgång får räknas in i anskaffningsvärdet till den del räntan
hänför sig till tillverkningsperioden. Om ränta har räknats in i
anskaffningsvärdet, skall upplysning om detta och det belopp som har
räknats in lämnas i en not.

Utgifter för värdehöjande förbättringar av en tillgång får räknas in
i anskaffningsvärdet, om de har lagts ned under räkenskapsåret eller
balanserats från tidigare år.

Avskrivning av anläggningstillgångar

4 § Anläggningstillgångar med begränsad ekonomisk livslängd skall
skrivas av systematiskt över denna livslängd.

Den ekonomiska livslängden för en immateriell anläggningstillgång
som avses i 2 § skall anses uppgå till högst fem år, om inte en annan
längre tid med rimlig grad av säkerhet kan fastställas. Om en sådan
längre avskrivningstid tillämpas, skall det i en not lämnas
upplysning om detta. I noten skall i så fall också anges skälen för
den längre avskrivningstiden.

Avskrivningar skall redovisas i resultaträkningen.

Nedskrivning av anläggningstillgångar

5 § Har en anläggningstillgång på balansdagen ett lägre värde än det
värde som följer av 3 § och 4 § första stycket, skall tillgången
skrivas ned till detta lägre värde, om det kan antas att
värdenedgången är bestående.

En finansiell anläggningstillgång får skrivas ned till det lägre
värde som tillgången har på balansdagen även om det inte kan antas
att värdenedgången är bestående.

En nedskrivning enligt första eller andra stycket skall återföras,
om det inte längre finns skäl för den.

Nedskrivningar och återföringar som avses i första-tredje styckena
skall redovisas i resultaträkningen.

Uppskrivning av anläggningstillgångar

6 § Ett aktiebolags eller en ekonomisk förenings materiella
eller finansiella anläggningstillgångar som har ett
tillförlitligt och bestående värde som väsentligt överstiger
bokfört värde enligt 3 §, 4 § första stycket, 5 § första-tredje
styckena och 12 § får skrivas upp till högst detta värde.
Uppskrivning får dock ske endast om uppskrivningsbeloppet
används för avsättning till en uppskrivningsfond eller, i
aktiebolag, för ökning av aktiekapitalet genom fondemission
eller nyemission.

I samband med uppskrivningar skall det i en not lämnas
upplysning om hur uppskrivningsbeloppet har behandlats
skattemässigt.

Avskrivningar och nedskrivningar av den tillgång som har
skrivits upp skall efter uppskrivningen beräknas med
utgångspunkt i det uppskrivna värdet. Lag (1999:1112).

7 § Ett aktiebolag får ta uppskrivningsfonden i anspråk för

1. ökning av aktiekapitalet genom fondemission eller
nyemission,

2. täckning av förlust enligt fastställd balansräkning när
förlusten inte kan täckas av fritt eget kapital.

Ett beslut att ta uppskrivningsfonden i anspråk för att täcka
en förlust enligt första stycket 2 får fattas endast efter
revisorernas hörande. Innan tre år har förflutit från beslutet
får vinstutdelning beslutas endast om rätten ger tillstånd till
det eller om aktiekapitalet har ökats med minst ett belopp som
motsvarar den förlust som har blivit täckt med
uppskrivningsbelopp. I fråga om rättens tillstånd gäller 6 kap.
6 § tredje-femte styckena aktiebolagslagen (1975:1385).
Lag (1999:1112).

8 § Vid avskrivning enligt 4 § eller nedskrivning enligt 5 § eller
vid avyttring eller utrangering av tillgången skall
uppskrivningsfonden minskas i motsvarande utsträckning, dock högst
med den del av uppskrivningsfonden som svarar mot tillgången.

Minskningen av uppskrivningsfonden i fall som avses i första stycket
får göras enbart genom att

1. fonden tas i anspråk enligt 7 §,

2. den del av uppskrivningsfonden som motsvarar avskrivning eller
nedskrivning överförs till fritt eget kapital, eller

3. den del av uppskrivningsfonden som motsvarar en avyttrad tillgång
överförs till fritt eget kapital.

Värdering av omsättningstillgångar

9 § Omsättningstillgångar skall, om inte annat följer av 10
eller 12 §, tas upp till det lägsta av anskaffningsvärdet och
det verkliga värdet på balansdagen.

Med anskaffningsvärde förstås, om inte annat följer av 11 §,
utgifterna för tillgångens förvärv eller tillverkning. Vid
bestämmandet av anskaffningsvärdet tillämpas 3 § andra-fjärde
styckena.

Med det verkliga värdet avses försäljningsvärdet efter avdrag
för beräknad försäljningskostnad. Om det finns särskilda skäl,
får det verkliga värdet bestämmas till återanskaffningsvärdet,
i förekommande fall med avdrag för inkurans, eller något annat
värde som är förenligt med 2 kap. 2 och 3 §§.

Med återanskaffningsvärde avses det belopp som motsvarar den
utgift för anskaffandet som företaget skulle ha haft, om
tillgången anskaffats på balansdagen.

Om företaget drivs av en fysisk person eller ett dödsbo, får
djur i jordbruk eller renskötsel värderas till det värde som
fastställs av Riksskatteverket. Lag (1999:1112).

Värdering av pågående arbeten

10 § Pågående arbeten för någon annans räkning får värderas till
belopp som överstiger anskaffningsvärdet, om det finns särskilda skäl
och det står i överensstämmelse med 2 kap. 2 och 3 §§.

Varulagrets anskaffningsvärde

11 § Anskaffningsvärdet för varulager av likartade tillgångar
får beräknas enligt först-in-först-ut-principen, enligt vägda
genomsnittspriser eller enligt någon annan liknande princip.
Sist-in-först-ut-principen får inte tillämpas.

Om det värde som framkommer vid en sådan beräkning väsentligt
avviker från varulagrets verkliga värde på balansdagen, skall
skillnadsbeloppet anges i en not med fördelning på de i
balansräkningen upptagna posterna. Det verkliga värdet skall
därvid beräknas enligt 9 § tredje stycket första meningen.

Bestämmelsen i andra stycket gäller inte företag som avses i 3
kap. 8 § andra stycket. Lag (1999:1112).

Redovisning till bestämd mängd och fast värde

12 § Materiella anläggningstillgångar, råvaror och
förnödenheter som omsätts och vilkas sammantagna värde är av
underordnad betydelse för företaget, får tas upp till en
bestämd mängd och ett fast värde, om deras kvantitet, värde och
sammansättning inte varierar väsentligt. Lag (1999:1112).

Omräkning av fordringar och skulder

13 § Fordringar och skulder i annan valuta än
redovisningsvalutan får omräknas till redovisningsvalutan
enligt växelkursen på balansdagen, om detta står i
överensstämmelse med 2 kap. 2 och 3 §§. Lag (2000:34).

Egna aktier

14 § Egna aktier får inte tas upp som tillgång.

Vid värdering av ett moderföretags andelar i ett dotterföretag

skall andelar som dotterföretaget äger i moderföretaget inte

anses ha något värde. Lag (2001:934).
 

Periodisering av vissa belopp vid upptagande av lån

15 § Kapitalrabatt och direkta emissionsutgifter vid upptagande av
lån skall periodiseras, dock längst över tiden till dess skulden
förfaller till betalning. Sådan periodisering behöver dock inte göras
om den är utan betydelse med hänsyn till kravet i 2 kap. 3 § på
rättvisande bild.

Omräkning av förlagsinsatser

16 § Om en ekonomisk förening har förlagsinsatser i annan
valuta än redovisningsvalutan, skall dessa räknas om enligt
växelkursen på balansdagen. Skillnaden mellan det omräknade
beloppet och motsvarande belopp vid räkenskapsårets ingång,
skall föras mot Balanserad vinst eller förlust.
Lag (2000:34).

16 § har upphävts genom lag (1999:1112).

5 kap. Tilläggsupplysningar

Tilläggsupplysningarnas placering

1 § Utöver vad som följer av övriga bestämmelser i denna lag
skall årsredovisningen innehålla de upplysningar som anges i 2-
26 §§. Upplysningarna skall lämnas i noter. Om det inte står i
strid med kravet på överskådlighet i 2 kap. 2 §, får
upplysningarna i stället lämnas i balansräkningen eller
resultaträkningen.

Lämnas upplysningarna i noter, skall hänvisning göras vid de
poster i balansräkningen eller resultaträkningen till vilka de
hänför sig. Lag (1999:1112).

Värderings- och omräkningsprinciper

2 § Principerna för värdering av tillgångar, avsättningar eller
skulder skall anges.

För poster i årsredovisningen som avser tillgångar,
avsättningar eller skulder i annan valuta än
redovisningsvalutan skall det anges enligt vilka principer
beloppen har räknats om till redovisningsvalutan.
Lag (2000:34).

Anläggningstillgångar

3 § För varje post som tas upp som anläggningstillgång i
balansräkningen eller i sådana noter som avses i 3 kap. 4 § fjärde
stycket 2 skall uppgift lämnas om

1. tillgångarnas anskaffningsvärde,

2. tillkommande och avgående tillgångar,

3. överföringar,

4. årets avskrivningar enligt 4 kap. 4 §,

5. årets nedskrivningar, med särskild uppgift om nedskrivningar som
har gjorts med stöd av 4 kap. 5 § andra stycket,

6. årets uppskrivningar, med särskild uppgift om
uppskrivningsbeloppets användning och oavskrivet uppskrivningsbelopp,

7. ackumulerade avskrivningar enligt 4 kap. 4 §,

8. ackumulerade nedskrivningar, med särskild uppgift om
nedskrivningar som har gjorts med stöd av 4 kap. 5 § andra stycket,

9. ackumulerade uppskrivningar, och

10. korrigeringar av tidigare års avskrivningar enligt 4 kap. 4 §,
nedskrivningar och uppskrivningar.

Grunderna för avskrivning av anläggningstillgångarnas olika poster
skall anges.

Till den del en tillgång skrivits av eller skrivits ned uteslutande
av skatteskäl skall upplysning lämnas om detta med angivande av
avskrivningens eller nedskrivningens storlek.

Uppgifter om taxeringsvärden

4 § För fastigheter som är anläggningstillgångar skall det lämnas
uppgift om taxeringsvärden med fördelning på balansräkningens poster
och på sådana noter som avses i 3 kap. 4 § fjärde stycket 2.

Uppskrivningsfond

5 § Om uppskrivningsfondens storlek eller sammansättning har ändrats
under räkenskapsåret, skall uppgift lämnas om

1. fondens storlek vid räkenskapsårets början och slut,

2. belopp som har satts av till fonden under räkenskapsåret, och

3. belopp som har överförts från fonden eller på annat sätt har
tagits i anspråk med uppgift om hur beloppet har använts.

Nettoomsättningens fördelning

6 § Om företagets verksamhetsgrenar eller geografiska marknader
avviker betydligt från varandra, skall uppgift lämnas om
nettoomsättningens fördelning på verksamhetsgrenarna och
marknaderna. Bedömningen av om företagets verksamhetsgrenar och
marknader avviker betydligt från varandra skall göras med
hänsyn till hur företaget normalt organiserar försäljningen av
varor och tjänster.

Första stycket gäller inte företag som tillämpar 3 kap. 11 §.
Bestämmelsen om nettoomsättningens fördelning på geografiska
marknader gäller inte heller företag som avses i 3 kap. 8 §
andra stycket. Lag (1999:1112).

Inköp och försäljning mellan koncernföretag

7 § Moderföretag och dotterföretag skall ange hur stor del av
räkenskapsårets inköp och försäljningar som avser andra
koncernföretag.

Moderföretag som med stöd av bestämmelserna i 7 kap. 3 § inte
upprättar någon koncernredovisning, skall lämna upplysningar om
internvinster på transaktioner inom koncernen. Lag (1999:1112).

Uppgifter om dotterföretag och vissa andra företag

8 § Om företaget äger eller i fall som anges i 1 kap. 6 §
innehar andelar i ett dotterföretag eller ett intresseföretag,
skall det lämna uppgift om:

1. det andra företagets namn, organisationsnummer, säte och
eget kapital,

2. det andra företagets resultat för det senaste räkenskapsår
för vilket årsredovisning eller årsbokslut har upprättats,

3. företagets kapitalandel i det andra företaget, beräknad med
tillämpning av 1 kap. 6 §, och

4. antalet andelar som företaget äger och dessas värde enligt
företagets balansräkning.

Första stycket gäller också om företaget äger eller i fall som
anges i 1 kap. 6 § innehar en kapitalandel på minst tjugo
procent i ett annat företag.

Ett företag som är obegränsat ansvarig delägare i ett annat
företag skall ange detta företags namn, organisationsnummer,
säte och rättsliga form.

Om det redovisningsskyldiga företagets rösträttsandel i sådana
företag som avses i första och andra styckena avviker från
kapitalandelen, skall även rösträttsandelen anges.
Lag (1999:1112).

9 § En uppgift enligt 8 § får utelämnas, om den är av ringa
betydelse med hänsyn till kravet på rättvisande bild i 2 kap. 3 §.

Under förutsättning att tillstånd ges av Patent- och
registreringsverket, får uppgift enligt 8 § också utelämnas, om
den har sådan karaktär att den kan vålla allvarlig skada för
något av de i 8 § angivna företagen.

Om en uppgift har utelämnats enligt första eller andra stycket,
skall upplysning lämnas om detta.

Uppgift om eget kapital och resultat får också utelämnas, om

1. företaget äger andelar som motsvarar mindre än hälften av
det andra företagets eget kapital och det företaget inte
offentliggör sin balansräkning, eller

2. dotterföretaget eller intresseföretaget omfattas av en av
företaget upprättad koncernredovisning eller av en sådan
koncernredovisning som avses i 7 kap. 2 § första stycket.
Lag (1999:1112).

Kortfristiga och långfristiga balansposter

10 § För varje fordringspost i balansräkningen som är upptagen under
Omsättningstillgångar eller i sådana noter som avses i 3 kap. 4 §
fjärde stycket 2 skall anges den del som förfaller till betalning
senare än ett år efter balansdagen.

För varje skuldpost i balansräkningen eller i sådana noter som avses
i 3 kap. 4 § fjärde stycket 2 skall anges den del som förfaller till
betalning senare än ett år efter balansdagen samt den del som
förfaller till betalning senare än fem år efter balansdagen.

Ställda säkerheter

11 § För varje skuldpost i balansräkningen eller i sådana noter
som avses i 3 kap. 4 § fjärde stycket 2 skall, om säkerhet har
ställts, omfattningen av säkerheterna anges med uppgift om
deras art och form.

Om företaget har ställt säkerhet eller ingått
ansvarsförbindelse till förmån för koncernföretag, skall
särskild upplysning lämnas om detta. Lag (1999:1112).

Lån till ledande befattningshavare

12 § Om ett företag har lämnat lån till en styrelseledamot, en
verkställande direktör eller en motsvarande befattningshavare i
företaget eller i ett annat koncernföretag, skall upplysning
lämnas om detta. Detsamma gäller om företaget har ställt pant
eller annan säkerhet eller har ingått ansvarsförbindelse till
förmån för en sådan befattningshavare. Med styrelseledamöter
jämställs suppleanter för dessa och med verkställande direktör
jämställs vice verkställande direktör.

Uppgift skall lämnas om storleken av lämnade lån, huvudsakliga
lånevillkor, räntesatser, under räkenskapsåret återbetalda
belopp, arten av ställda säkerheter och ingångna
ansvarsförbindelser samt beloppet av de lån för vilka säkerhet
ställts. Uppgift skall även lämnas om vilken anknytning till
företaget den har som företaget har lämnat lån till, ställt
säkerhet för eller ingått ansvarsförbindelse till förmån för.

Andra stycket tillämpas också, om ett aktiebolag har lämnat lån
till eller ställt säkerhet till förmån för någon annan med stöd
av tillstånd enligt 12 kap. 8 § aktiebolagslagen (1975:1385).
Lag (1999:1112).

Konvertibla lån

13 § Om företaget har utelöpande lån som är konvertibla eller
förenade med optionsrätt till nyteckning, skall för varje lån
eller liknande rättighet anges utestående lånebelopp samt tid
och villkor för utbyte eller för nyteckning. För varje lån mot
vinstandelsbevis skall utestående lånebelopp och
räntebestämmelserna anges. Lag (1999:1112).

Aktiebolags eget kapital

14 § Ett aktiebolags eget kapital skall delas upp i bundet eget
kapital och fritt eget kapital eller ansamlad förlust. Under
bundet eget kapital skall tas upp aktiekapital, överkursfond,
uppskrivningsfond och reservfond. Under fritt eget kapital
eller ansamlad förlust skall tas upp fria fonder, var för sig,
balanserad vinst eller förlust samt vinst eller förlust för
räkenskapsåret. Balanserad förlust och förlust för
räkenskapsåret tas därvid upp som avdragsposter.

Förändringar i eget kapital jämfört med föregående års
balansräkning skall specificeras. Vid förvärv av egna aktier
skall fritt eget kapital minskas med utgiften för förvärvet.
Vid överlåtelse av egna aktier skall fritt eget kapital ökas
med inkomsten från överlåtelsen.

Vid aktiekapitalet skall antalet aktier anges. Består
aktiekapitalet av aktier av olika slag, skall motsvarande
uppgift lämnas för varje aktieslag. Lag (2000:73).

Ekonomisk förenings eget kapital

15 § En ekonomisk förenings eget kapital skall delas upp i
bundet eget kapital och fritt eget kapital eller ansamlad
förlust. Under bundet eget kapital skall tas upp inbetalda
eller genom insatsemission tillgodoförda insatser,
uppskrivningsfond och reservfond. Medlemsinsatser och
förlagsinsatser skall redovisas var för sig. Under fritt eget
kapital eller ansamlad förlust skall tas upp fria fonder, var
för sig, balanserad vinst eller förlust samt nettovinst eller
förlust för räkenskapsåret. Balanserad förlust och förlust för
räkenskapsåret tas därvid upp som avdragsposter.

Förändringar i eget kapital jämfört med föregående års
balansräkning skall specifieras.

Vad som sägs i första stycket om insats gäller också
upplåtelseavgift i en bostadsrättsförening. Lag (1999:1112).

16 § Uppgift skall lämnas om skillnaden mellan å ena sidan den
inkomstskatt som har redovisats i resultaträkningen under
räkenskapsåret och tidigare räkenskapsår samt å andra sidan den
inkomstskatt som belöper sig på verksamheten för dessa år.
Uppgift behöver dock inte lämnas om skillnaden är obetydlig.

Första stycket gäller inte företag som avses i 3 kap. 8 § andra
stycket. Lag (1999:1112).

17 § Uppgift skall lämnas om hur den för räkenskapsåret
redovisade inkomstskatten fördelar sig på ordinärt och
extraordinärt resultat.

Första stycket gäller inte företag som avses i 3 kap. 8 § andra
stycket. Lag (1999:1112).

Medelantalet anställda under räkenskapsåret

18 § Uppgift skall lämnas om medelantalet under räkenskapsåret
anställda personer med uppgift om fördelningen mellan kvinnor
och män. Om företaget har anställda i flera länder, skall
medelantalet anställda och fördelningen mellan kvinnor och män
i varje land anges. Lag (1999:1112).

Löner, andra ersättningar och sociala kostnader

19 § Av räkenskapsårets personalkostnader skall följande belopp
anges särskilt:

1. löner och andra ersättningar, och

2. sociala kostnader, med särskild uppgift om pensionskostnader.
Lag (1999:1112).

20 § Det sammanlagda beloppet av räkenskapsårets löner och
andra ersättningar skall anges för var och en av följande
grupper:

1. styrelseledamöter, verkställande direktören och motsvarande
befattningshavare, och

2. anställda som inte omfattas av 1.

Tantiem och därmed jämställd ersättning till styrelseledamöter,
verkställande direktören och motsvarande befattningshavare
skall anges särskilt.

Har företaget anställda i flera länder, skall uppgifter som
anges i första och andra styckena lämnas särskilt för varje
land. Lag (1999:1112).

21 § I aktiebolag skall upplysning lämnas om den sammanlagda
på räkenskapsåret belöpande ersättningen till var och en av
bolagets revisorer och de revisionsföretag där revisorerna
verkar. Särskild uppgift skall lämnas om hur stor del av
ersättningen som avser andra uppdrag än revisionsuppdraget.
Lag (1999:1112).

Pensioner och liknande förmåner

22 § Uppgift skall lämnas om det sammanlagda beloppet av kostnader
och förpliktelser som avser pensioner eller liknande förmåner till
styrelseledamöter, verkställande direktören eller motsvarande
befattningshavare. Lag (1999:1112).

Tidigare styrelse och verkställande direktör

23 § Vad som enligt 20 och 22 §§ gäller för styrelseledamöter
och verkställande direktören gäller även tidigare
styrelseledamöter och tidigare verkställande direktör.
Lag (1999:1112).

Suppleanter och vice verkställande direktör

24 § Vid tillämpning av 20, 22 och 23 §§ jämställs med
styrelseledamöter suppleanter för dessa och med verkställande
direktören vice verkställande direktör. Lag (1999:1112).

Avtal om avgångsvederlag

25 § Om företaget har träffat avtal om avgångsvederlag eller
liknande förmåner till styrelseledamöter, verkställande
direktören eller andra personer i företagets ledning, skall
uppgift lämnas om avtalen och om de väsentligaste villkoren i
avtalen. Lag (1999:1112).

Uppgift om moderföretag

26 § Ett företag som är dotterföretag skall lämna uppgift om
namn, organisationsnummer eller, i förekommande fall,
personnummer samt säte för de moderföretag som upprättar
koncernredovisning för den största och minsta koncern som
företaget ingår i som dotterföretag. Uppgift skall också lämnas
om var det går att få tillgång till utländska moderföretags
koncernredovisningar. Lag (1999:1112).

6 kap. Förvaltningsberättelse och finansieringsanalys

Förvaltningsberättelse

1 § Förvaltningsberättelsen skall innehålla en rättvisande
översikt över utvecklingen av företagets verksamhet, ställning
och resultat.

Upplysningar skall även lämnas om

1. sådana förhållanden som inte skall redovisas i
balansräkningen, resultaträkningen eller noterna, men som är
viktiga för bedömningen av företagets ställning och resultat,

2. sådana händelser av väsentlig betydelse för företaget som
har inträffat under räkenskapsåret eller efter dess slut,

3. företagets förväntade framtida utveckling,

4. företagets verksamhet inom forskning och utveckling,

5. företagets filialer i utlandet,

6. antal och nominellt belopp för egna aktier som innehas av
företaget, den andel av aktiekapitalet som dessa aktier utgör
samt storleken av den ersättning som har betalats för aktierna,

7. antal och nominellt belopp för de egna aktier som har
förvärvats under räkenskapsåret, den andel av aktiekapitalet
som dessa aktier utgör samt storleken av den ersättning som har
betalats,

8. antal och nominellt belopp för de egna aktier som har
överlåtits under räkenskapsåret, den andel av aktiekapitalet
som dessa aktier utgör samt storleken av den ersättning som har
erhållits, och

9. skälen för de förvärv eller överlåtelser av egna aktier som
har skett under räkenskapsåret.

Utöver sådan information om verksamhetens miljöpåverkan som
skall lämnas enligt första och andra styckena skall företag som
bedriver verksamhet som är tillstånds- eller anmälningspliktig
enligt miljöbalken (1998:808) lämna upplysningar i övrigt om
verksamhetens påverkan på den yttre miljön.

Andra stycket 3 och 5 gäller inte företag som avses i 3 kap. 8 §
andra stycket. Lag (2000:73).

2 § I aktiebolag och ekonomiska föreningar skall i
förvaltningsberättelsen även lämnas förslag till dispositioner
beträffande bolagets eller föreningens vinst eller förlust. Om
bolaget eller föreningen är moderföretag, skall det dessutom
lämnas uppgift om belopp som enligt årsredovisningarna för
företag inom koncernen skall föras över från fritt eget kapital
i koncernen till bundet eget kapital. Lag (1999:1112).

3 § Ekonomiska föreningar skall i förvaltningsberättelsen även
lämna upplysningar om

1. väsentliga förändringar i medlemsantalet,

2. summorna av insatsbelopp som skall återbetalas under nästa
räkenskapsår enligt bestämmelserna i 4 kap. 1 och 3 §§ lagen
(1987:667) om ekonomiska föreningar,

3. den rätt till utdelning som gjorda förlagsinsatser medför,
och

4. summan av de förlagsinsatser som har sagts upp och skall
inlösas under de nästföljande två räkenskapsåren.

Vad som sägs i första stycket 2 gäller också lösenbelopp för
medlems andel i en sambruksförening enligt lagen (1975:417) om
sambruksföreningar. Lag (1999:1112).

4 § Stiftelser skall i förvaltningsberättelsen även lämna
uppgift om hur stiftelsens ändamål har främjats under
räkenskapsåret. Lag (1999:1112).

Finansieringsanalys

5 § I finansieringsanalysen skall redovisas företagets
finansiering och kapitalinvesteringar under räkenskapsåret.
Lag (1999:1112).

7 kap. Koncernredovisning

Allmänna bestämmelser

Skyldighet att upprätta koncernredovisning

1 § Ett moderföretag skall för varje räkenskapsår upprätta
koncernredovisning enligt denna lag, om inte annat följer av 2
eller 3 §. Lag (1999:1112).

2 § Ett moderföretag som är dotterföretag behöver inte upprätta
koncernredovisning, om

1. företaget och dess samtliga dotterföretag omfattas av en
koncernredovisning som upprättas av ett överordnat
moderföretag,

2. det överordnade moderföretaget lyder under lagstiftningen i
en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, och

3. det överordnade moderföretagets koncernredovisning har
upprättats och reviderats enligt den lagstiftning som i den
staten har tillkommit i enlighet med Europeiska gemenskapernas
direktiv av den 13 juni 1983 om sammanställd redovisning
(83/349/EEG).

Första stycket gäller även om något dotterföretag av skäl som
anges i 5 § andra eller tredje stycket inte omfattas av den
upprättade koncernredovisningen.

Ett moderföretag som med stöd av första stycket inte självt har
upprättat någon koncernredovisning skall ge in det överordnade
moderföretagets koncernredovisning och
koncernrevisionsberättelse till registreringsmyndigheten enligt
bestämmelserna i 8 kap. 3 §. Registreringsmyndigheten skall på
det sätt som anges i 8 kap. 4 § kungöra att handlingarna har
getts in. Om handlingarna inte är avfattade på svenska, får
registreringsmyndigheten förelägga moderföretaget att ge in en
bestyrkt översättning till svenska. Sådant föreläggande skall
utfärdas om någon begär det. Om moderföretaget, i fall det hade
upprättat en koncernredovisning, enligt 8 kap. 3 och 16 §§ inte
skulle ha varit skyldigt att ge in denna och
koncernrevisionsberättelsen till registreringsmyndigheten,
skall vad som i nämnda paragrafer sägs om att handlingarna
skall hållas tillgängliga i stället tillämpas på det
överordnade moderföretagets koncernredovisning och
koncernrevisionsberättelse.

Första stycket gäller inte,

1. om delägare som har en kapitalandel i moderföretaget på
minst tio procent senast sex månader före räkenskapsårets
utgång hos moderföretagets styrelse eller motsvarande
ledningsorgan har krävt att koncernredovisning skall upprättas,
eller

2. om andelarna i moderföretaget eller skuldebrev som
moderföretaget har utfärdat är inregistrerade på en börs inom
Europeiska ekonomiska samarbetsområdet.

Den som enligt första stycket inte upprättar någon
koncernredovisning skall upplysa om detta i en not till
årsredovisningen samt lämna uppgift om namn,
organisationsnummer eller, i förekommande fall, personnummer
samt säte för det överordnade moderföretag som upprättar den i
stycket nämnda koncernredovisningen. Lag (1999:1112).

3 § Ett moderföretag behöver inte upprätta koncernredovisning,
om

1. antalet anställda hos koncernföretagen under de två senaste
räkenskapsåren i medeltal har uppgått till högst tio, och

2. nettovärdet av koncernföretagens tillgångar, enligt
balansräkningarna för koncernföretagens senaste räkenskapsår,
på moderföretagets balansdag uppgår till högst 24 miljoner
kronor.

Första stycket gäller inte om andelar i moderföretaget eller
något av dotterföretagen eller skuldebrev som moderföretaget
eller något av dotterföretagen har utfärdat är inregistrerade
vid en börs inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet.
Lag (1999:1112).

Koncernredovisningens delar

4 § Koncernredovisningen skall bestå av

1. en koncernbalansräkning,

2. en koncernresultaträkning,

3. noter, och

4. en förvaltningsberättelse.

I följande fall skall det i koncernredovisningen även ingå en
finansieringsanalys:

1. något av koncernföretagen bedriver näringsverksamhet och
nettovärdet av koncernföretagens tillgångar enligt
koncernbalansräkningar för de två senaste räkenskapsåren
överstiger ett gränsbelopp som motsvarar 1 000 gånger det
prisbasbelopp enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring som
gällde under den sista månaden av respektive räkenskapsår,
eller

2. antalet anställda hos koncernföretagen har under de två
senaste räkenskapsåren i medeltal överstigit 200, eller

3. moderföretagets aktier eller skuldebrev är noterade vid en
börs eller auktoriserad marknadsplats. Lag (1999:1112).

Dotterföretag som skall omfattas av koncernredovisningen

5 § Koncernredovisningen skall omfatta samtliga dotterföretag,
om inte annat följer av andra eller tredje stycket.

Ett dotterföretag behöver inte omfattas av
koncernredovisningen, om företaget är av ringa betydelse med
hänsyn till kravet i 6 § på rättvisande bild. Om flera
dotterföretag tillsammans har mer än sådan ringa betydelse,
skall de dock omfattas av koncernredovisningen.

Ett dotterföretag behöver inte heller omfattas av
koncernredovisningen, om

1. betydande och varaktiga hinder i väsentlig grad begränsar
moderföretagets möjligheter att utöva sitt inflytande över
dotterföretaget,

2. nödvändig information för att upprätta koncernredovisningen
inte kan fås utan oskälig kostnad eller inom rimlig tid, eller

3. andelarna i dotterföretaget innehas tillfälligt och
uteslutande i avsikt att säljas vidare.

Ett företag som tillämpar andra eller tredje stycket skall i en
not upplysa om skälen för detta. Lag (1999:1112).

Principer för upprättande av koncernredovisning

Överskådlighet, god redovisningssed och rättvisande bild

6 § Koncernredovisningen skall upprättas på ett överskådligt
sätt och i enlighet med god redovisningssed.

Koncernbalansräkningen, koncernresultaträkningen och noterna
skall upprättas som en helhet och ge en rättvisande bild av
ställningen och resultatet för de företag, betraktade som en
enhet, som omfattas av koncernredovisningen. Bestämmelserna i 2
kap. 3 § första stycket andra meningen och andra stycket
tillämpas också på koncernredovisningen. Lag (1999:1112).

Andra grundläggande redovisningsprinciper m.m.

7 § För koncernredovisningen tillämpas följande bestämmelser i
2 kap.:

4 § om andra grundläggande redovisningsprinciper,

5 § om språk och form,

6 § om valuta, och

7 § om undertecknande.

I koncernredovisningen skall beloppen anges i samma valuta som
i moderföretagets årsredovisning. Lag (2000:34).

Koncernbalansräkningen och koncernresultaträkningen

8 § Koncernbalansräkningen och koncernresultaträkningen skall
var för sig utgöra en sammanställning av balansräkningarna
respektive resultaträkningarna för moderföretaget och de
dotterföretag som omfattas av koncernredovisningen.
Sammanställningen skall göras med tillämpning av 9-13 §§ och
18-24 §§. Vid redovisningen av andelar i andra företag än
dotterföretag skall 25-30 §§ beaktas. I övrigt tillämpas 3 kap.

Vad som i ett aktiebolag har avsatts till kapitalandelsfonden
enligt 28 § andra stycket skall redovisas som en särskild post
under Andra fonder i koncernbalansräkningen. Sådant belopp
skall anses som bundet eget kapital.

När 3 kap. 8 § andra stycket tillämpas skall vad som där sägs
om antalet anställda och tillgångarnas nettovärde avse
koncernen som helhet.

Bestämmelsen i 3 kap. 11 § gäller inte om koncernen är en sådan
koncern som avses i 4 § andra stycket. Lag (1999:1112).

Minoritetsandelar

9 § Den del av eget kapital och årets resultat i ett
dotterföretag som belöper sig på andelar ägda av någon annan än
de koncernföretag som omfattas av koncernredovisningen skall
redovisas som särskilda poster i koncernbalansräkningen och
koncernresultaträkningen. Lag (1999:1112).

Balansdag

10 § Koncernredovisningen skall hänföra sig till
moderföretagets balansdag.

Om ett dotterföretags balansdag ligger mer än tre månader före
moderföretagets balansdag, skall dotterföretaget omfattas av
koncernredovisningen på grundval av en balansräkning som hänför
sig till moderföretagets balansdag och en resultaträkning som
avser moderföretagets räkenskapsår.

Om ett dotterföretags balansdag ligger högst tre månader före
moderföretagets balansdag, skall upplysning lämnas om sådana
händelser som är viktiga för att bedöma dotterföretagets
ställning och resultat och som har inträffat mellan
dotterföretagets och moderföretagets balansdagar. Lag (1999:1112).

Värderingsregler

11 § Bestämmelserna i 4 kap. tillämpas även på
koncernredovisningen. Lag (1999:1112).

12 § Moderföretaget skall tillämpa samma principer för
värderingen av tillgångar, avsättningar och skulder i
koncernredovisningen som i årsredovisningen. Andra
värderingsprinciper får användas i koncernredovisningen, om det
finns särskilda skäl. I sådant fall skall upplysning om detta
lämnas i not med angivande av skälen för avvikelsen.

Har något av de koncernföretag som omfattas av
koncernredovisningen tillämpat andra principer för värderingen
av tillgångar, avsättningar och skulder än dem som tillämpas i
koncernbalansräkningen, skall dessa tillgångar, avsättningar
och skulder räknas om enligt sistnämnda principer.

Om det finns särskilda skäl och det är förenligt med 6 §, får
avvikelse göras från vad som föreskrivs i andra stycket. Sådan
avvikelse får även göras, om en omräkning med hänsyn till
kravet på rättvisande bild är av ringa betydelse. I dessa fall
skall upplysning om skälen för avvikelsen anges i en not.
Lag (1999:1112).

Elimineringar mellan koncernföretag

13 § Fordringar och skulder mellan koncernföretag, liksom
internvinster, skall elimineras i koncernbalansräkningen.

Intäkter och kostnader, som hänför sig till transaktioner
mellan koncernföretag, liksom förändring av internvinst under
räkenskapsåret, skall elimineras i koncernresultaträkningen.

Vad som sägs i första och andra styckena om eliminering av
fordringar och skulder, intäkter och kostnader samt
internvinster gäller inte om beloppen är av ringa betydelse med
hänsyn till kravet i 6 § på rättvisande bild.

Med internvinst avses antingen en vinst vid överlåtelse av en
tillgång inom koncernen eller den på moderföretaget belöpande
andelen av en sådan vinst, i den utsträckning tillgången inte
därefter har överlåtits till en köpare utanför koncernen eller
har förbrukats eller dess värde har satts ned hos det företag
inom koncernen som har förvärvat tillgången. Upplysning om det
internvinstbegrepp som har tillämpats skall lämnas i en not.
Lag (1999:1112).

Tilläggsupplysningar

Allmänna tilläggsupplysningar

14 § Bestämmelserna om tilläggsupplysningar i 5 kap. 2-7 och
10-25 §§ tillämpas även på koncernredovisningen.
Tilläggsupplysningarna skall lämnas på det sätt som anges i 5
kap. 1 § första stycket andra och tredje meningarna och andra
stycket. Lag (1999:1112).

Förändringar i koncernens sammansättning

15 § Om sammansättningen av de företag som omfattas av
koncernredovisningen har ändrats väsentligt under
räkenskapsåret, skall sådana upplysningar lämnas som gör det
möjligt att jämföra de på varandra följande
koncernredovisningarna. Lag (1999:1112).

Uppgifter om dotterföretag och vissa andra företag

16 § För varje dotterföretag och intresseföretag skall dess
namn, organisationsnummer och säte anges. Vidare skall anges
den kapitalandel, beräknad med tillämpning av 1 kap. 6 §, som
koncernföretag innehar i företaget.

Bestämmelserna i första stycket skall tillämpas även i fråga om
andra företag i vilka ett koncernföretag självt eller på det
sätt som anges i 1 kap. 6 § innehar en kapitalandel på minst 20
procent. Uppgifter om dessa företag behöver dock inte lämnas om
uppgifterna med hänsyn till kravet på rättvisande bild är av
ringa betydelse.

I koncernredovisningen skall grunden för att ett företag har
klassificerats som dotterföretag anges. Denna uppgift får
utelämnas, om moderföretaget innehar mer än hälften av rösterna
för samtliga andelar och kapitalandelen i dotterföretaget är
lika stor som rösträttsandelen. Lag (1999:1112).

17 § Patent- och registreringsverket får medge att uppgifter
inte behöver lämnas enligt 16 § första och andra styckena, om
uppgifterna är av sådant slag att de kan vålla allvarlig skada
för moderföretaget eller för något av de angivna företagen.

Lag (1999:1112).
Hur dotterföretag skall räknas in i koncernredovisningen

18 § Sammanställning avseende moderföretag och dotterföretag
skall göras enligt någon av de metoder som anges i 19-22 §§, 23
eller 24 §. Lag (1999:1112).

Förvärvsmetoden

19 § I koncernbalansräkningen skall det bokförda värdet av
moderföretagets andelar i ett dotterföretag elimineras genom
att avräknas mot den andel av dotterföretagets eget kapital som
belöpte på andelarna vid förvärvet. Lag (1999:1112).

20 § Vid förvärv av andelar i ett företag som är eller genom
förvärvet blir dotterföretag skall moderföretaget upprätta en
förvärvsanalys för att fastställa andelarnas anskaffningsvärde
för koncernen samt anskaffningsvärdet för koncernen av
dotterföretagets tillgångar, avsättningar och skulder.
Lag (1999:1112).

21 § Om anskaffningsvärdet för koncernen av dotterföretagets
tillgångar, avsättningar eller skulder enligt förvärvsanalysen
avviker från deras bokförda värden i dotterföretagets
balansräkning, skall värdena i koncernbalansräkningen justeras
med hänsyn till detta. Summan av dessa justeringar skall
avräknas från det skillnadsbelopp som uppkommit vid avräkningen
enligt 19 §. Lag (1999:1112).

22 § Om det efter en avräkning enligt 21 § föreligger ett
positivt skillnadsbelopp, skall detta redovisas som goodwill i
koncernbalansräkningen. Bestämmelserna i 4 kap. 4 och 5 §§
gäller även för sådan goodwill.

Om det efter en avräkning enligt 21 § föreligger ett negativt
skillnadsbelopp som motsvarar en vid förvärvstidpunkten
förväntad ogynnsam resultatutveckling eller förväntade utgifter
i dotterföretaget, skall detta skillnadsbelopp redovisas som en
avsättning i koncernbalansräkningen. En sådan avsättning får
upplösas och intäktsföras i takt med att förväntningarna
infrias. Lag (1999:1112).

Poolningsmetoden

23 § Det bokförda värdet av moderföretagets andelar i ett
dotterföretag får elimineras i koncernbalansräkningen genom
avräkning mot den andel av dotterföretagets eget kapital som
belöpte på moderföretagets andelar i dotterföretaget vid
förvärvet utan att 20-22 §§ tillämpas, om

1. moderföretagets andelar i dotterföretaget representerar mer
än 90 procent av det nominella värdet av samtliga andelar i
dotterföretaget,

2. andelarna har förvärvats genom att moderföretaget har
emitterat andelar vilka har lämnats som vederlag för andelarna
i dotterföretaget,

3. den kontanta betalningen för de förvärvade andelarna inte
överstiger tio procent av de emitterade andelarnas nominella
värde, och

4. det i övrigt är förenligt med kravet på god redovisningssed
och kravet i 6 § på rättvisande bild.

Det skillnadsbelopp som uppkommer vid tillämpning av första
stycket skall läggas till eller dras ifrån eget kapital i
koncernbalansräkningen.

Upplysning om att första stycket har tillämpats skall lämnas i
en not. Där skall också lämnas upplysning om de förändringar i
eget kapital som åtgärden har medfört och om namn,
organisationsnummer och säte för de berörda dotterföretagen.
Lag (1999:1112).

Kapitalandelsmetoden

24 § Om verksamheten i ett dotterföretag skiljer sig så mycket
från övrig verksamhet i koncernen att en tillämpning av vad som
föreskrivs i 19-23 §§ skulle vara oförenlig med kravet i 6 § på
rättvisande bild, skall andelarna i dotterföretaget i stället
redovisas i koncernbalansräkningen och koncernresultaträkningen
enligt 26-29 §§. Vad som sägs om intresseföretag skall därvid
avse dotterföretag.

Ett företag som tillämpar första stycket skall i en not upplysa
om skälen för detta.

Om dotterföretagets årsredovisning eller, i förekommande fall,
koncernredovisning inte offentliggörs enligt bestämmelserna i 8
kap. eller annan författning, skall handlingen ges in till
registreringsmyndigheten tillsammans med moderföretagets
koncernredovisning.

Hur andelar i intresseföretag och vissa andra företag skall
räknas in i koncernredovisningen. Lag (1999:1112).

Kapitalandelsmetoden

25 § Andelar i intresseföretag skall redovisas i
koncernbalansräkningen och koncernresultaträkningen med
tillämpning av bestämmelserna i 26-29 §§, om inte annat följer
av tredje stycket eller 30 §.

Vid tillämpning av första stycket skall bestämmelserna i 12 §
om värdering och 13 § om internvinsteliminering tillämpas, om
det inte finns särskilda hinder mot detta. Med internvinst
skall därvid avses den andel i vinst som belöper på
moderföretaget vid överlåtelse mellan intresseföretag och
koncernföretag.

Ett intresseföretag behöver inte redovisas enligt första
stycket, om

1. företaget har ringa betydelse med hänsyn till kravet i 6 §
på rättvisande bild, eller

2. förhållandena motsvarar dem som anges i 5 § tredje stycket.

Den som tillämpar tredje stycket skall i en not upplysa om
skälen för detta. Lag (1999:1112).

26 § Första gången andelarna i ett intresseföretag redovisas i
koncernbalansräkningen skall moderföretaget först göra en
beräkning av deras värde enligt 4 kap. 3 § första och andra
styckena, 5 § första-tredje styckena och 6 § första stycket.

Skillnaden mellan det värde som följer av första stycket och
den andel av intresseföretagets eget kapital som belöper på
andelarna skall anges särskilt i balansräkningen eller i en
not. Skillnadsbeloppet skall beräknas med utgångspunkt i
förhållandena vid förvärvstidpunkten. Om det finns särskilda
skäl, får skillnadsbeloppet beräknas med utgångspunkt i
förhållandena vid den tidpunkt då kapitalandelsmetoden
tillämpas första gången.

Om det vid en beräkning enligt andra stycket finns ett positivt
skillnadsbelopp, skall det belopp som har räknats fram enligt
första stycket minskas med avskrivningar eller nedskrivningar
enligt 4 kap. 4 och 5 §§, beräknade på grundval av det angivna
skillnadsbeloppet. Den del av skillnadsbeloppet som inte kan
hänföras till något särskilt slag av tillgång, avsättning eller
skuld skall därvid anses som goodwill.

Det belopp som har räknats fram enligt första stycket skall
vidare justeras med tillägg eller avdrag för den andel av
intresseföretagets vinst eller förlust för räkenskapsåret som
belöper på andelarna. Vidare skall avdrag göras för mottagen
utdelning från intresseföretaget. Hänsyn skall också tas till
andra förändringar i intresseföretagets eget kapital. Andelarna
skall i koncernbalansräkningen tas upp till det värde som
motsvarar återstående belopp. Lag (1999:1112).

27 § När ett intresseföretag är moderföretag i en koncern,
avses med företagets eget kapital i 26 § andra stycket vad som
i en av intresseföretaget upprättad koncernredovisning
redovisas som sådan post. Lag (1999:1112).

28 § I efterföljande koncernbalansräkningar skall de andelar
som avses i 25 § tas upp till det värde som de är upptagna till
i närmast föregående koncernbalansräkning. Detta värde skall
justeras med tillämpning av 26 §.

Om andelarna vid en tillämpning av 26 § första, tredje och
fjärde styckena tas upp till ett högre värde än i närmast
föregående koncernbalansräkning, skall skillnadsbeloppet sättas
av till en kapitalandelsfond. Lag (1999:1112).

29 § Vid redovisning enligt 26-28 §§ skall den andel av
intresseföretagets vinst eller förlust som belöper på andelarna
redovisas som intäkt eller kostnad i koncernresultaträkningen.
Mottagen utdelning från intresseföretaget får inte redovisas
som intäkt. Lag (1999:1112).

Klyvningsmetoden

30 § Ett företag som omfattas av en koncernredovisning och som
tillsammans med ett eller flera företag, som inte omfattas av
koncernredovisningen, leder ett annat företag som inte är
dotterföretag, får redovisa sin ägarandel i det sistnämnda
företaget enligt andra stycket.

I koncernbalansräkningen får tas upp en så stor andel av det
underordnade företagets tillgångar, avsättningar och skulder
som belöper på ägarandelen. I koncernresultaträkningen får tas
upp en så stor andel av det underordnade företagets intäkter
och kostnader som belöper på ägarandelen. Vid redovisning
enligt detta stycke skall 10-13, 15 och 19-22 §§ tillämpas. Ett
företag som tillämpar denna paragraf skall i en not upplysa om
skälen för detta. Uppgift enligt 5 kap. 18 § skall anges
särskilt för varje företag för vilket ägarandelar redovisas med
tillämpning av denna paragraf. Lag (1999:1112).

Förvaltningsberättelse och finansieringsanalys

31 § Förvaltningsberättelse och finansieringsanalys för
koncernen skall upprättas med tillämpning av 6 kap. 1 och 3-5 §§.
Lag (1999:1112).

8 kap. Offentliggörande

Registreringsmyndigheten

1 § Med registreringsmyndigheten avses i denna lag Patent- och
registreringsverket, om inte annat följer av andra stycket.

I fråga om stiftelser skall vid tillämpningen av denna lag
tillsynsmyndigheten enligt 9 kap. 1 § stiftelselagen
(1994:1220) anses som registreringsmyndighet. Lag (1999:1112).

Årsredovisningens avlämnande till revisorerna

2 § I ett aktiebolag skall årsredovisningen för det förflutna
räkenskapsåret lämnas till revisorerna och lekmannarevisorerna
senast sex veckor före den ordinarie bolagsstämma där
årsredovisningen skall behandlas. I en ekonomisk förening skall
årsredovisningen lämnas till revisorerna senast en månad före
ordinarie föreningsstämma. Övriga företag skall lämna
årsredovisningen till revisorerna senast fyra månader efter
räkenskapsårets utgång. Lag (1999:1112).

Ingivande till registreringsmyndigheten

3 § Den skyldighet att offentliggöra årsredovisningen som
följer av 6 kap. 2 § bokföringslagen (1999:1078) skall
fullgöras på följande sätt. På samma sätt skall även
revisionsberättelsen offentliggöras.

1. Aktiebolag

Bestyrkta kopior av handlingarna skall ha kommit in till
registreringsmyndigheten inom en månad efter det att
bolagsstämman fastställde balansräkningen och
resultaträkningen.

På kopian av årsredovisningen skall en styrelseledamot eller
den verkställande direktören teckna bevis om att
balansräkningen och resultaträkningen har fastställts. Uppgift
skall också lämnas om fastställelsedagen. Beviset skall även
innehålla uppgift om bolagsstämmans beslut beträffande bolagets
vinst eller förlust.

2. Ekonomiska föreningar

Kopior av handlingarna skall hållas tillgängliga för alla som
är intresserade senast från en månad efter det att
föreningsstämman fastställde balansräkningen och
resultaträkningen. Efter särskilt föreläggande av
registreringsmyndigheten skall bestyrkta kopior av handlingarna
ges in dit. Sådant föreläggande skall utfärdas när någon begär
det. Föreningar av det slag som avses i 2 kap. 1 § andra
stycket eller, i fråga om moderföreningar, 7 kap. 4 § andra
stycket är skyldiga att ge in handlingarna till
registreringsmyndigheten även om något föreläggande inte har
utfärdats. Handlingarna skall i dessa fall ha kommit in till
myndigheten inom en månad från fastställelsebeslutet.

På kopian av årsredovisningen skall en styrelseledamot eller
den verkställande direktören teckna bevis om att
balansräkningen och resultaträkningen har fastställts. Uppgift
skall också lämnas om fastställelsedagen. Beviset skall även
innehålla föreningsstämmans beslut beträffande föreningens
vinst eller förlust.

3. Handelsbolag i vilka en eller flera juridiska personer är
delägare

Kopior av handlingarna skall ha kommit in till
registreringsmyndigheten inom sex månader efter räkenskapsårets
utgång.

4. Stiftelser

Kopior av handlingarna skall ha kommit in till
registreringsmyndigheten inom sex månader efter räkenskapsårets
utgång. Beträffande kollektivavtalsstiftelser samt stiftelser
som avses i 9 kap. 10 § första stycket stiftelselagen
(1994:1220) gäller i stället att bestyrkta kopior skall hållas
tillgängliga för alla som är intresserade senast från sex
månader efter räkenskapsårets utgång.

5. Övriga företag

Kopior av handlingarna skall hållas tillgängliga för alla som
är intresserade senast från sex månader efter räkenskapsårets
utgång. Efter särskilt föreläggande av registreringsmyndigheten
skall bestyrkta kopior av handlingarna ges in dit. Sådant
föreläggande skall utfärdas när någon begär det. Företag som
avses i 2 kap. 1 § andra stycket eller, i fråga om
moderföretag, 7 kap. 4 § andra stycket är skyldiga att ge in
handlingarna till registreringsmyndigheten även om något
föreläggande inte har meddelats. Handlingarna skall i dessa
fall ha kommit in till myndigheten inom sex månader från
räkenskapsårets utgång. Lag (1999:1112).

Kungörande

4 § När årsredovisning och revisionsberättelse för aktiebolag
eller handelsbolag har getts in till registreringsmyndigheten,
skall myndigheten kungöra detta. Kungörandet skall ske i en
tidning som myndigheten ger ut.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får
meddela närmare föreskrifter om sådant kungörande.
Lag (1999:1112).

Förseningsavgifter för aktiebolag

5 § Om ett aktiebolag inte ger in bestyrkta kopior av årsredovisning
och revisionsberättelse eller om årsredovisningen saknar sådant bevis
som avses i 3 § första stycket, skall bolaget betala förseningsavgift
till staten enligt 6 §.

Beslut om förseningsavgift fattas av registreringsmyndigheten.

6 § Ett aktiebolag skall betala en förseningsavgift om de
handlingar som anges i 5 § inte har kommit in till
registreringsmyndigheten inom sju månader från räkenskapsårets
utgång. Om bolaget inom denna tid har kommit in med anmälan
enligt 9 kap. 9 § tredje stycket aktiebolagslagen (1975:1385),
betalat den avgift som är föreskriven för registrering av sådan
anmälan och ingett en skriftlig försäkran från bolagets revisor
om att revisionsberättelsen lämnats till styrelsen, skall dock
bolaget betala förseningsavgift först om handlingarna inte har
kommit in inom nio månader från räkenskapsårets utgång.
Avgiften skall uppgå till 10 000 kr för publika aktiebolag och
5 000 kr för privata aktiebolag.

Om de handlingar som anges i 5 § inte har kommit in inom två
månader från det att underrättelse avsändes till bolaget om
beslut om förseningsavgift enligt första stycket, skall bolaget
betala en ny förseningsavgift. Den nya avgiften skall uppgå
till 10 000 kr för publika aktiebolag och 5 000 kr för privata
aktiebolag.

Om de handlingar som anges i 5 § inte har kommit in inom två
månader från det att underrättelse avsändes till bolaget om
beslut om förseningsavgift enligt andra stycket, skall bolaget
betala en ny förseningsavgift. Den nya avgiften skall uppgå
till 20 000 kr för publika aktiebolag och 10 000 kr för privata
aktiebolag. Lag (1998:1549).

7 § Om ett beslut om att bolaget har försatts i konkurs har
registrerats, får beslut om förseningsavgift inte meddelas.

Om ett beslut om att bolaget har gått i likvidation har
registrerats, får beslut om förseningsavgift inte meddelas när
det gäller redovisning för tiden före likvidationsbeslutet.
Lag (2001:934).
.

8 § Har bolaget inom tid som avses i 6 § gett in
kopior av de handlingar som anges i 5 § men är kopiorna inte
bestyrkta eller har handlingarna på annat sätt någon brist som lätt
kan avhjälpas, får registreringsmyndigheten meddela beslut om
förseningsavgift endast om bolaget har underrättats om bristen och
fått tillfälle att avhjälpa den men inte gjort det inom tid som
angetts i underrättelsen. En sådan underrättelse får sändas med
posten till den postadress som bolaget senast har anmält hos
registreringsmyndigheten.

9 § En förseningsavgift skall efterges, om underlåtenheten att ge in
handlingen framstår som ursäktlig med hänsyn till omständigheter som
bolaget inte har kunnat råda över. Avgiften skall också efterges om
det framstår som uppenbart oskäligt att ta ut den.

Bestämmelserna om eftergift skall beaktas även om något yrkande om
detta inte har framställts, om det föranleds av vad som har
förekommit i ärendet.

10 § Om en förseningsavgift inte har betalats efter
betalningsuppmaning, skall avgiften lämnas för indrivning. Regeringen
får föreskriva att indrivning inte behöver begäras för ringa belopp.

Bestämmelser om indrivning finns i lagen (1993:891) om indrivning av
statliga fordringar m.m. Vid indrivning får verkställighet enligt
utsökningsbalken ske.

11 § Ett beslut om förseningsavgift får verkställas även om det
inte har vunnit laga kraft.

Om ett bolag har rätt att få tillbaka betalad förseningsavgift
på grund av en domstols beslut, skall ränta betalas på den
återbetalade förseningsavgiften från och med månaden efter den
då förseningsavgiften betalades in till och med den månad då
återbetalning görs. I fråga om räntans storlek tillämpas 19
kap. 14 § skattebetalningslagen (1997:483). Lag (1997:545).

Personligt betalningsansvar

12 § Om kopia av årsredovisning och revisionsberättelse för
aktiebolag inte har sänts in enligt 3 § första stycket inom femton
månader efter räkenskapsårets utgång, svarar styrelseledamöterna och
verkställande direktören solidariskt för de förpliktelser som
uppkommer för bolaget.

En styrelseledamot eller verkställande direktör går dock fri från
ansvar, om han eller hon visar att underlåtenheten att sända in
årsredovisning och revisionsberättelse inte beror på försummelse av
honom eller henne. Ansvar inträder inte för förpliktelser som
uppkommer efter det att handlingarna har kommit in till
registreringsmyndigheten.

Vite

13 § Var och en som enligt denna lag eller annan författning är
skyldig att ensam eller gemensamt med någon annan till
registreringsmyndigheten ge in redovisningshandling eller
revisionsberättelse, kan av registreringsmyndigheten föreläggas
vid vite att fullgöra denna skyldighet.

Fråga om utdömande av vite prövas av registreringsmyndigheten.

I fråga om stiftelser tillämpas 9 kap. 5 § stiftelselagen
(1994:1220) i stället för första och andra styckena.
Lag (1999:1112).

Publicering av årsredovisningen

14 § Om ett företag publicerar sin årsredovisning i dess
helhet, skall publiceringen avse årsredovisningen i den form
och med den ordalydelse som har legat till grund för
revisionsberättelsen. Revisionsberättelsen skall därvid åtfölja
årsredovisningen. Om någon revisionsberättelse inte har
lämnats, skall årsredovisningen i stället innehålla uppgift om
detta förhållande och om skälen för det. Lag (1999:1112).

15 § Om ett företag publicerar sin årsredovisning i
ofullständigt skick, skall det av publikationen framgå att den
inte är fullständig. Det skall också anges om den fullständiga
årsredovisningen har getts in till registreringsmyndigheten.

En årsredovisning får, när den publiceras i ofullständigt
skick, inte åtföljas av revisionsberättelsen. Publikationen
skall i stället innehålla revisorns uttalande om att den
fullständiga årsredovisningen har upprättats enligt lag, liksom
uppgift om anmärkningar enligt

1. 10 kap. 28, 30 och 31 §§ aktiebolagslagen (1975: 1385),

2. 8 kap. 13 § andra-fjärde styckena lagen (1987:667) om
ekonomiska föreningar,

3. 28-30 §§ revisionslagen (1999:1079), och

4. 4 kap. 11 § andra och tredje styckena stiftelselagen
(1994:1220).

Om någon revisionsberättelse inte har lämnats, skall detta
förhållande liksom skälen för det anges.

Trots bestämmelserna i andra stycket får en ofullständig
årsredovisning publiceras tillsammans med revisionsberättelsen,
om ofullständigheten består i att upplysningar enligt 5 kap. 18
eller 20 § har lämnats utan uppgift om fördelningen mellan
kvinnor och män eller utan uppgift om fördelningen mellan olika
länder. Lag (1999:1112).

Koncernredovisning och koncernrevisionsberättelse

16 § Detta kapitel tillämpas också på koncernredovisning och
koncernrevisionsberättelse med följande avvikelser:

1. Trots bestämmelserna i 3 § 2 och 5 är moderföretag alltid
skyldiga att ge in koncernredovisningen och
koncernrevisionsberättelsen till registreringsmyndigheten.

2. Trots bestämmelserna i 15 § andra stycket får en
ofullständig koncernredovisning, förutom i fall som avses i 15
§ fjärde stycket, publiceras tillsammans med
koncernrevisionsberättelsen, om ofullständigheten består i att
uppgifter som anges i 7 kap. 16 § och som är av ringa betydelse
med hänsyn till kravet på rättvisande bild har utelämnats.
Lag (1999:1112).

9 kap. Delårsrapport

Skyldighet att lämna delårsrapport

1 § Följande företag skall minst en gång under ett
räkenskapsår som omfattar mer än tio månader lämna en särskild
redovisning (delårsrapport):

1. företag som avses i 2 kap. 1 § andra stycket eller 7 kap. 4 §
andra stycket, och

2. företag som enligt 1 kap. 1 § andra stycket lagen
(1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och
värdepappersbolag eller 1 kap. 1 § andra stycket lagen
(1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag är skyldiga
att upprätta koncernredovisning enligt de lagarna.

Delårsrapporten skall avse företagets verksamhet från
räkenskapsårets början. Minst en rapport skall omfatta en
period av minst hälften och högst två tredjedelar av
räkenskapsåret.

Delårsrapporten skall avfattas på svenska i vanlig läsbar form.
Lag (1999:1112).

Tillhandahållande av delårsrapport

2 § En delårsrapport skall hållas tillgänglig hos företaget för
var och en som vill ta del av den. En kopia skall genast sändas
till en sådan aktieägare, bolagsman eller medlem som begär det
och uppger sin postadress. En delårsrapport som avses i 1 §
andra stycket andra meningen skall senast två månader efter
rapportperiodens utgång offentliggöras i enlighet med
bestämmelserna i 8 kap. 3 §.

Om delårsrapport inte ges in till registreringsmyndigheten i
rätt tid, tillämpas 8 kap. 13 §. Lag (1999:1112).

Delårsrapportens innehåll

3 § I en delårsrapport skall det översiktligt redogöras för
verksamheten och resultatutvecklingen samt för investeringar
och förändringar i likviditet och finansiering sedan föregående
räkenskapsårs utgång. Vidare skall det lämnas beloppsuppgifter
om nettoomsättningen och resultatet före bokslutsdispositioner
och skatt under rapportperioden. Om det finns särskilda skäl,
får en ungefärlig beloppsuppgift om resultatet lämnas.
Bestämmelserna i 6 kap. 1 § andra stycket 1 och 2 gäller också
i fråga om delårsrapport.

Om en koncern är av det slag som anges i 7 kap. 4 § andra
stycket, skall moderföretaget i delårsrapporten, utöver
uppgifter om moderföretaget, lämna uppgifter för koncernen
motsvarande vad som sägs i första stycket. Uppgifter om
nettoomsättning och resultat skall avse beloppen efter avdrag
för interna poster inom koncernen och vara beräknade med hänsyn
tagen till internvinsteliminering.

Sådana uppgifter om koncernen som anges i andra stycket behöver
inte lämnas, om

1. företaget i enlighet med 7 kap. 2 § inte har upprättat någon
koncernredovisning för närmast föregående räkenskapsår,

2. det moderföretag vars koncernredovisning har getts in till
registreringsmyndigheten enligt 7 kap. 2 § har upprättat en
delårsrapport som omfattar samma rapportperiod som företagets
delårsrapport,

3. moderföretagets delårsrapport innehåller likvärdiga
uppgifter som omfattar även koncernen, och

4. företaget i sin egen delårsrapport lämnar uppgift om
moderföretagets namn, organisationsnummer eller, i förekommande
fall, personnummer samt säte.

Om uppgifter utelämnas enligt tredje stycket, gäller vad som
sägs i 2 § också den delårsrapport som avses i tredje stycket
2. Är den delårsrapporten inte avfattad på svenska, får
registreringsmyndigheten, om rapporten skall sändas in till
registreringsmyndigheten, förelägga företaget att sända in
också en bestyrkt översättning till svenska. Ett sådant
föreläggande skall utfärdas om någon begär det.
Lag (1999:1112).

4 § Om det inte finns särskilda hinder, skall i anslutning till
uppgifter enligt 3 § även lämnas motsvarande uppgifter för samma
rapportperiod under det närmast föregående räkenskapsåret.

Begrepp och termer skall så långt det är möjligt stämma överens med
dem som har använts i den senast framlagda årsredovisningen eller, i
förekommande fall, koncernredovisningen.

10 kap. Överklagande

1 § Beslut av registreringsmyndigheten enligt denna lag får
överklagas hos allmän förvaltningsdomstol. I fråga om beslut
som avses i 8 kap. 6, 9 och 13 §§ gäller att överklagande skall
ske inom två månader från dagen för beslutet.

Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.
Lag (1999:1112).

Bilaga 1

Uppställningsform för balansräkningen (kontoform)

TILLGÅNGAR

A. Tecknat men ej inbetalt kapital

B. Anläggningstillgångar

I. Immateriella anläggningstillgångar

1. Balanserade utgifter för forsknings- och utvecklingsarbeten
och liknande arbeten

2. Koncessioner, patent, licenser, varumärken samt liknande
rättigheter

3. Hyresrätter och liknande rättigheter

4. Goodwill

5. Förskott avseende immateriella anläggningstillgångar

II. Materiella anläggningstillgångar

1. Byggnader och mark

2. Maskiner och andra tekniska anläggningar

3. Inventarier, verktyg och installationer

4. Pågående nyanläggningar och förskott avseende materiella
anläggningstillgångar

III. Finansiella anläggningstillgångar

1. Andelar i koncernföretag

2. Fordringar hos koncernföretag

3. Andelar i intresseföretag

4. Fordringar hos intresseföretag

5. Andra långfristiga värdepappersinnehav

6. Lån till delägare eller till personer som vid tillämpning av
12 kap. 7 § första och sjunde styckena aktiebolagslagen
(1975:1385) är att anse som närstående

7. Andra långfristiga fordringar

C. Omsättningstillgångar

I. Varulager m.m.

1. Råvaror och förnödenheter

2. Varor under tillverkning

3. Färdiga varor och handelsvaror

4. Pågående arbete för annans räkning

5. Förskott till leverantörer

II. Fordringar

1. Kundfordringar

2. Fordringar hos koncernföretag

3. Fordringar hos intresseföretag

4. Övriga fordringar

5. Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter

III. Kortfristiga placeringar

1. Andelar i koncernföretag

2. Övriga kortfristiga placeringar

IV. Kassa och bank

EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER

A. Eget kapital, med uppgift om vad som utgör fritt eget
kapital och bundet eget kapital

Aktiebolag:

I. Aktiekapital

II. Överkursfond

III. Uppskrivningsfond

IV Andra fonder

1. Reservfond

2. Övrigt

V. Balanserad vinst eller förlust

VI. Årets resultat

Ekonomiska föreningar:

I. Inbetalda insatser och emissionsinsatser

1. Medlemsinsatser

2. Förlagsinsatser

II. Uppskrivningsfond

III. Andra fonder

1. Reservfond

2. Övrigt

IV. Balanserad vinst eller förlust

V. Årets resultat

Övriga företag:

I. Eget kapital vid räkenskapsårets början

II. Insättningar eller uttag under året

III. Årets resultat

IV. Eget kapital vid räkenskapsårets slut

B. Obeskattade reserver

C. Avsättningar

1. Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser

2. Avsättningar för skatter

3. Övriga avsättningar

D. Skulder

1. Obligationslån

2. Skulder till kreditinstitut

3. Förskott från kunder (får även redovisas som avdragspost
under Varulager m.m.)

4. Leverantörsskulder

5. Växelskulder

6. Skulder till koncernföretag

7. Skulder till intresseföretag

8. Skatteskulder

9. Övriga skulder

10. Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

Poster inom linjen

Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser

1. Panter och därmed jämförliga säkerheter som har ställts för
egna skulder och för förpliktelser som redovisas såsom
avsättningar, varje slag för sig

2. Övriga ställda panter och därmed jämförliga säkerheter,
varje slag för sig

3. Ansvarsförbindelser

a. Pensionsförpliktelser som inte har upptagits bland skulderna
eller avsättningarna och som inte heller har täckning i
pensionsstiftelses förmögenhet

b. Övriga ansvarsförbindelser
Lag (2000:73).

Bilaga 2

Uppställningsform I för resultaträkning (rapportform med
kostnadsslagsindelning)

1.Nettoomsättning

2.Förändring av varulager

3.Aktiverat arbete för egen räkning

4.Övriga rörelseintäkter

5.Råvaror och förnödenheter

6.Övriga externa kostnader

7.Personalkostnader

8.Avskrivningar och nedskrivningar av materiella och immateriella
anläggningstillgångar

9.Nedskrivningar av omsättningstillgångar utöver normala
nedskrivningar

10.Övriga rörelsekostnader

11.Intäkter från andelar i koncernföretag

12.Intäkter från andelar i intresseföretag

13.Intäkter från övriga värdepapper och fordringar som är
anläggningstillgångar (med särskild uppgift om intäkter från
koncernföretag)

14.Övriga ränteintäkter och liknande intäkter (med särskild uppgift
om intäkter från koncernföretag)

15.Nedskrivningar av finansiella anläggningstillgångar och
kortfristiga placeringar

16.Räntekostnader och liknande kostnader (med särskild uppgift om
kostnader avseende koncernföretag)

17.Extraordinära intäkter

18.Extraordinära kostnader

19.Bokslutsdispositioner

20.Skatt på årets resultat

21.Övriga skatter

22.Årets resultat
Lag (1999:1112).

Bilaga 3

Uppställningsform II för resultaträkning (rapportform med
funktionsindelning)

1.Nettoomsättning

2.Kostnad för sålda varor

3.Bruttoresultat

4.Försäljningskostnader

5.Administrationskostnader

6.Övriga rörelseintäkter

7.Övriga rörelsekostnader

8.Intäkter från andelar i koncernföretag

9.Intäkter från andelar i intresseföretag

10.Intäkter från övriga värdepapper och fordringar som är
anläggningstillgångar (med särskild uppgift om intäkter från
koncernföretag)

11.Övriga ränteintäkter och liknande intäkter (med särskild uppgift
om intäkter från koncernföretag)

12.Nedskrivningar av finansiella anläggningstillgångar och
kortfristiga placeringar

13.Räntekostnader och liknande kostnader (med särskild uppgift om
kostnader avseende koncernföretag)

14.Extraordinära intäkter

15.Extraordinära kostnader

16.Bokslutsdispositioner

17.Skatt på årets resultat

18.Övriga skatter

19.Årets resultat
Lag (1999:1112).

Övergångsbestämmelser

1995:1554

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.

2. Bestämmelserna i 8 kap., 9 kap. 2 § andra stycket och 10 kap. 2 §
skall tillämpas första gången i fråga om offentliggörande av
årsredovisning, koncernredovisning, revisionsberättelse och
delårsrapport avseende det räkenskapsår som inleds närmast efter den
31 december 1995.

3. I bolag som avses i 1 kap. 1 § andra stycket lagen
(1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och
värdepappersbolag och 1 kap. 1 § andra stycket lagen
(1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag skall
bestämmelserna i 2 - 6 kap., 9 kap. 1 §, 2 § första stycket, 3
och 4§§ samt 10 kap. 1 § tillämpas första gången i fråga om det
räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 december 1995.

I övriga bolag skall de angivna bestämmelserna samt
bestämmelserna i 7 kap. tillämpas första gången i fråga om det
räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 december 1996.
Aktiebolag som vid utgången av år 1997 tillämpat äldre
bestämmelser får dock göra det även fortsättningsvis intill
utgången av det sista räkenskapsår som inletts före den 1 april
1998. I aktiebolag som har avförts från aktiebolagsregistret
senast den 31 december 1997 och i aktiebolag som avförs från
aktiebolagsregistret enligt punkten 5 i övergångsbestämmelserna
till lagen (1994:802) om ändring i aktiebolagslagen (1975:1385)
efter ansökan som har skett före utgången av oktober 1997 skall
de angivna bestämmelserna över huvud taget inte tillämpas.
Lag (1997:978).

4. Förekommer i lag eller annan författning hänvisning till en
föreskrift i 11 kap. aktiebolagslagen som har ersatts genom en
bestämmelse i denna lag, tillämpas i stället den nya bestämmelsen.

5. Bestämmelsen i 4 kap. 5 § tredje stycket skall inte tillämpas på
nedskrivning som har gjorts före lagens ikraftträdande.

6. Belopp som har avsatts till uppskrivningsfond före lagens
ikraftträdande får användas även för nödvändiga nedskrivningar på
anläggningstillgångar. Om detta görs skall upplysning om detta lämnas
i en not.

1997:545

Denna lag träder i kraft den 1 november 1997. Äldre
föreskrifter gäller för beräkning av ränta för tid före den 1
januari 1998.

1998:9

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999 och tillämpas
första gången i fråga om det räkenskapsår som inleds närmast
efter den 31 december 1998.

1998:761

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.

2. Bestämmelserna i 5 kap. 19 a § och 8 kap. 2 § skall
tillämpas första gången för det räkenskapsår som inleds närmast
efter den 31 december 1998.

3. Om anmälan om fortsatt bolagsstämma har gjorts före
ikraftträdandet, skall 8 kap. 6 § tillämpas i sin äldre
lydelse. Lag (1998:1549).

1999:1112

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000 och tillämpas
första gången för det räkenskapsår som inleds närmast efter den
31 december 1999.

2. Föreskriften i 4 kap. 5 § tredje stycket gäller inte
nedskrivning som har gjorts innan ett företag, för vilket
årsredovisningslagen (1995:1554) inte har gällt tidigare,
första gången tillämpar lagen.

3. Belopp som har satts av till uppskrivningsfond med stöd av 9
kap. 4 § första stycket lagen om ekonomiska föreningar
(1987:667) får användas även för nödvändiga nedskrivningar av
anläggningstillgångar. Om detta görs, skall upplysning om detta
lämnas i en not.

4. Lagen (1980:1103) om årsredovisning m.m. i vissa företag
skall upphöra att gälla vid utgången av år 1999. Lagen skall
dock fortfarande tillämpas för räkenskapsår som har inletts
före nämnda tidpunkt. I fråga om juridiska personer som avses i
2 kap. 2 § första stycket bokföringslagen (1999:1078), med
undantag för Svenska kyrkan och dess organisatoriska delar,
skall lagen tillämpas även för räkenskapsår som inleds före
utgången av år 2000.

2000:34

Denna lag träder i kraft den 1 mars 2000 och tillämpas första
gången för det räkenskapsår som inleds närmast efter den 31
december 2000.

2000:73

Denna lag träder i kraft den 10 mars 2000. Äldre bestämmelser
gäller dock fortfarande i fråga om redovisningen för
räkenskapsår som har avslutats före lagens ikraftträdande.

2001:934
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2002.
2. De nya bestämmelserna i 8 kap. 7 § tillämpas beträffande
årsredovisningar och revisionsberättelser för räkenskapsår som
avslutas den 31 december 2001 eller senare

- - - - - - - - - - - - - - - slut på dokumentet - - - - - - - - - - - - - -

Aldéns Advokatbyrå AB, Jönköping
tel 036/12 13 00, fax 036/150 190
E-post Aldens´Advokatbyrå