
Innehållsförteckning
A UNDERHÅLL
MELLAN MAKAR
Under äktenskapet
Underhåll
efter äktenskap
Jämkning
av avtal
B UNDERHÅLL TILL BARN
Föräldrars
underhållsskyldighet
Skyldighet att utge underhållsbidrag
Underhåll för förfluten
tid
Jämkning av underhåll
Rättegång mm
C UNDERHÅLLSSTÖD
Inledande bestämmelser
Förutsättningar
för underhållsstöd
Underhållsstödetsstorlek
Ansökan om underhållsstöd
Utbetalning
Anmälningsskyldighet om ändrade
förhållanden
Ändring av underhållsstöd
Återkrav
Återbetalningsskyldighet
för den bidragsskyldige
Beräkning av återbetalningsbelopp
Inkomst till grund för återbetalning
Anstånd och eftergift
Ränta
Behörig försäkringskassa
Överklagande
Övrigt
Övergångsbestämmelser
2 § Om det som den ena maken skall bidra med inte räcker till för den makens personliga behov eller för de betalningar som den maken annars ombesörjer för familjens underhåll, skall den andra maken skjuta till de pengar som behövs.
3 § Det som den ena maken med tillämpning av 1 och 2 §§ har erhållit av den andra maken för sitt personliga behov är den förstnämnda makens egendom.
4 § Kan den ena maken på grund av sjukdom
eller bortavaro inte själv sköta sina angelägenheter och
fattas det medel för familjens underhåll, får den andra
maken i behövlig omfattning lyfta den sjuka eller bortavarande makens
inkomst och avkastning av dennes egendom samt kvittera ut banktillgodohavanden
och andra penningmedel. Detta gäller dock ej, om samlevnaden mellan
makarna har upphört eller om det finns fullmäktig, förmyndare,
god man eller förvaltare som har rätt att företräda
den sjuka eller bortavarande maken i dessa angelägenheter.
Rättshandling som avses i första stycket är bindande
för den sjuka eller bortavarande maken även om medlen inte behövdes
för familjens underhåll, såvida tredje man varken insåg
eller borde ha insett att behovet inte
förelåg. Lag (1988:1254).
5 § Om den ena maken försummar sin underhållsskyldighet, får domstolen ålägga den maken att betala underhållsbidrag till den andra maken.
6 § Om makarna inte varaktigt bor tillsammans, skall den ena maken fullgöra sin underhållsskyldighet genom att betala underhållsbidrag till den andra maken.
Domstolen får, när makarna inte varaktigt bor tillsammans,
förplikta en av makarna att lämna bohag till den andra maken
att användas av denne. Skyldigheten omfattar dock bara det bohag som
tillhörde makarna eller någon av dem
när samlevnaden upphörde. Avtal som efter domstolens beslut
ingås med tredje man om egendomen inskränker inte nyttjanderätten
till bohaget.
Åter till detta dokuments
innehållsförteckning
7 § Efter äktenskapsskillnad svarar varje make för sin försörjning.
Om den ena maken behöver bidrag till sitt underhåll under en övergångstid, har den maken rätt att få underhållsbidrag av den andra maken efter vad som är skäligt med hänsyn till dennes förmåga och övriga omständigheter.
Har den ena maken svårigheter att försörja sig själv
sedan ett
långvarigt äktenskap har upplösts eller finns det andra
synnerliga skäl, har den maken rätt till underhållsbidrag
av
den andra maken för längre tid än som anges i andra
stycket.
Vid prövning av den rätten skall hänsyn tas till om
den ena
maken behöver bidrag för att skaffa sig pensionsskydd.
Lag (1998:619).
8 § Underhållsbidrag efter äktenskapsskillnad
skall betalas
fortlöpande. Finns det särskilda skäl, såsom att
den
underhållsberättigade behöver ett bidrag för att
skaffa sig
pensionsskydd, får domstolen dock bestämma att bidraget
skall
betalas med ett engångsbelopp. Lag (1998:619).
9 § Talan om att underhållsbidrag skall fastställas får inte bifallas för längre tid tillbaka än tre år före den dag då talan väcktes, om inte den bidragsskyldige medger det.
10 § Rätten att kräva ut ett fastställt underhållsbidrag upphör tre år efter den förfallodag som ursprungligen gällde.
Har utmätning för underhållsbidraget skett före
den tidpunkt som anges i första stycket eller har den bidragsskyldige
försatts i
konkurs på grund av en ansökan som har gjorts före
denna tidpunkt, får betalning för fordringen även därefter
tas ut ur den utmätta egendomen eller erhållas i konkursen.
Har ansökan om företagsrekonstruktion enligt lagen (1996:764) om företagsrekonstruktion gjorts före den tidpunkt som anges i första stycket, får underhållsbidraget krävas ut inom tre månader från det att beslut om företagsrekonstruktionens upphörande meddelades. Om ackord kommer till stånd, får fordringen krävas ut inom tre månader från det att ackordet skulle ha fullgjorts. Har utmätning för underhållsbidraget skett eller konkursansökan gjorts inom den tid som nu har angetts, gäller andra stycket.
Avtal som strider mot denna paragraf är ogiltiga. Lag (1996:765).
Åter till detta dokuments
innehållsförteckning
11 § En dom eller ett avtal
om underhåll får jämkas av domstolen, om det finns skäl
för det med hänsyn till att förhållandena har ändrats.
För tiden innan talan har väckts får dock jämkning
mot en parts bestridande göras endast på det sättet att
obetalda bidrag sätts ned eller tas bort. Underhållsbidrag efter
äktenskapsskillnad får endast om det finns synnerliga
skäl höjas utöver det högsta belopp
till vilket bidraget tidigare har varit bestämt. Underhållsbidrag
i form av engångsbelopp får inte jämkas mot en parts bestridande.
Ett avtal om underhåll får också jämkas av domstolen, om avtalet är oskäligt med hänsyn till omständigheterna vid dess tillkomst och förhållandena i övrigt. Beslut om att erhållna bidrag skall betalas tillbaka får dock meddelas endast om det finns särskilda skäl.
Åter till detta dokuments innehållsförteckning
7 kap. Föräldrabalken Om underhållsskyldighet till barn
1 §
Föräldrarna skall svara för underhåll åt barnet
efter vad
som är skäligt med hänsyn till barnets behov och föräldrarnas
samlade ekonomiska förmåga. När föräldrarnas
underhållsskyldighet bestäms skall hänsyn tas till
barnets egna
inkomster och tillgångar samt till barnets sociala förmåner
under beaktande av vad som följer av föreskrifterna om dessa.
Underhållsskyldigheten upphör när barnet fyller arton
år. Går
barnet i skolan efter denna tidpunkt, är föräldrarna
underhållsskyldiga under den tid som skolgången pågår,
dock
längst intill dess barnet fyller tjugoett år. Till skolgång
räknas studier i grundskolan eller gymnasieskolan och annan
jämförlig grundutbildning.
I kostnaderna för barnets underhåll skall föräldrarna
sinsemellan ta del var och en efter sin förmåga. Lag (2001:1136).
Åter till detta dokuments innehållsförteckning
2 § En förälder
skall fullgöra sin underhållsskyldighet genom att
betala underhållsbidrag till barnet, om föräldern
1. inte har vårdnaden om barnet och inte heller varaktigt bor
tillsammans med barnet, eller
2. har vårdnaden om barnet gemensamt med den andra föräldern
men
barnet varaktigt bor tillsammans med endast den andra föräldern.
Underhållsbidrag fastställs genom dom eller avtal.
Vårdnadshavaren får företräda barnet i frågor
om underhållsbidrag,
även om vårdnadshavaren inte har uppnått myndig ålder.
Också
förmyndare har rätt att företräda barnet. Avtal
om underhållsbidrag
kan slutas även före barnets födelse.
I mål om underhåll till barnet skall var och en som enligt
tredje
stycket får företräda barnet ges tillfälle att
yttra sig.
Lag (1996:1031).
2 a § En förälder som är återbetalningsskyldig
enligt lagen
(1996:1030) om underhållsstöd anses ha fullgjort sin
underhållsskyldighet intill det belopp som lämnas i underhållsstöd
till barnet. Lag (1996:1031).
3 § När underhållsbidrag bestäms enligt 2 § får den bidragsskyldige förbehålla sig ett belopp för eget eller annans underhåll enligt andra fjärde styckena.
Förbehållsbelopp för den bidragsskyldiges eget underhåll innefattar alla vanliga levnadskostnader. Bostadskostnaden beräknas för sig efter vad som är skäligt. De andra levnadskostnaderna beräknas med ledning av ett normalbelopp. För år räknat utgör normalbeloppet 120 procent av gällande basbelopp enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring.
Om det finns särskilda skäl får ett belopp förbehållas för underhåll åt make som den bidragsskyldige varaktigt bor tillsammans med. Med make jämställs annan som den bidragsskyldige varaktigt bor tillsammans med, om de har barn gemensamt. Förbehållsbeloppet bestäms enligt andra stycket. Normalbeloppet utgör dock 60 procent av basbeloppet.
Oberoende av vad som annars gäller om en förälders underhållsskyldighet
mot två eller flera barn får den bidragsskyldige
för underhåll åt varje hemmavarande barn förbehålla
sig ett belopp som, tillsammans med vad som utges till barnet av den andra
föräldern eller för dennas räkning, för år
utgör 40 procent av gällande basbelopp. Rätten kan dock
bestämma ett annat förbehållsbelopp om det föranleds
av omständigheterna i det särskilda fallet. Lag (1978:853).
4 § Har en förälder som enligt 2
§ skall betala underhålls-
bidrag haft barnet hos sig under en sammanhängande tid av minst
fem hela dygn eller under
en kalendermånad haft barnet hos sig i minst sex hela dygn, får
föräldern vid fullgörande av sin bidragsskyldighet tillgodo-
räkna sig ett avdrag för varje helt dygn av barnets vistelse
med 1/40 av det underhållsbidrag som räknat för kalendermånad
gäller under tiden för vistelsen. Något sådant
avdrag får dock
inte göras på underhållsbidrag som belöper på
senare tid än sex
månader från utgången av den kalendermånad
då vistelsen
upphörde. Det sammanlagda avdragsbelopp som tillgodoräknas
föräldern vid ett till-fälle skall, om det slutar på
örestal,
avrundas till närmast lägre krontal.
Om det finns särskilda skäl kan rätten förordna
om andra
villkor för avdragsrätten än som anges i första
stycket. Mot en
parts bestridande får ett sådant förordnande dock
inte meddelas
för tiden innan talan har väckts.
Den bidragsskyldiga föräldern har inte rätt till avdrag
när
underhållsbidraget har fastställts med beaktande av att
han
eller hon i väsentlig mån fullgör sin underhållsskyldighet
genom att ha barnet hos sig. Lag (1998:319).
5 § Den som varaktigt bor tillsammans med annans barn och med förälder som har vårdnaden om barnet är underhållsskyldig mot barnet, om han eller hon är gift med föräldern eller har eget barn tillsammans med föräldern. Om det finns särskilda skäl, kvarstår underhållsskyldigheten även sedan barnet har flyttat hemifrån.
Underhållsskyldigheten bestäms på samma sätt som för förälder enligt 1 § men gäller ej till den del barnet kan få underhåll från den förälder som den underhållsskyldige ej bor tillsammans med. Lag (1978:853).
6 § Om annan än den som enligt 2 § har att betala underhållsbidrag försummar sin underhållsskyldighet, kan rätten ålägga den försumlige att betala underhållsbidrag till barnet. Lag (1978:853).
7 § Underhållsbidrag betalas i förskott för kalendermånad.
Avtal om att underhållsbidrag för framtiden skall betalas med ett engångsbelopp eller för längre perioder än tre månader är giltigt endast om avtalet är skriftligt och bevittnat av två personer. Är barnet under arton år skall avtalet dessutom vara godkänt av socialnämnden i kommun där barnet eller dess vårdnadshavare är varaktigt bosatt eller, om ingen av dem är varaktigt bosatt i riket, av socialnämnden i Stockholm.
Rätten får bestämma annat betalningssätt än som anges i första stycket, om det finns särskilda skäl.
Underhållsbidrag i form av ett engångsbelopp skall betalas till socialnämnden om barnet är under arton år. I fråga om sådan betalning tillämpas 4 kap. 6 § andra stycket tredje meningen.
Betalning i strid mot denna paragraf medför inte befrielse från
skyldigheten att betala underhållsbidrag på föreskrivet
sätt. Lag
(1983:397).
Åter till detta dokuments
innehållsförteckning
8 § Talan om att
underhållsbidrag skall fastställas får inte bifallas för
längre tid tillbaka än tre år före den dag då
talan
väcktes, om inte den bidragsskyldige medger det. Lag (1978:853).
9 §
Rätten att kräva ut fastställt underhållsbidrag
går förlorad fem år efter den ursprungligen gällande
förfallodagen, om inte annat
följer av andra eller tredje stycket. Har utmätning för
underhållsbidraget skett före den tidpunkt som
anges i första stycket eller har den bidragsskyldige blivit försatt
i konkurs
på grund av ansökan som har gjorts före denna
tidpunkt, får betalning för fordringen tas ut ur den utmätta
egendomen eller erhållas i konkursen även därefter.
Har före den tidpunkt som anges i första stycket ansökan gjorts om företagsrekonstruktion enligt lagen (1996:764) om företagsrekonstruktion, får underhållsbidraget krävas ut inom tre månader från det att beslut om företagsrekonstruktionens upphörande meddelades. Kommer ackord till stånd, får fordringen krävas ut inom tre månader från det att ackordet skulle ha fullgjorts. Har utmätning skett för underhållsbidraget eller konkursansökan gjorts inom tid som nu har angetts, gäller vad som föreskrivs i andra stycket.
Avtal i strid mot denna paragraf är ogiltigt. Lag (1996:766).
Åter till detta dokuments
innehållsförteckning
10 § Dom eller avtal om underhåll kan jämkas av rätten, om ändring i förhållandena föranleder det. För tiden innan talan har väckts får jämkning dock mot parts bestridande göras endast på så sätt att obetalda bidrag sätts ned eller tas bort.
Avtal om underhåll kan också jämkas av rätten,
om avtalet är oskäligt med hänsyn till omständigheterna
vid dess tillkomst och
förhållandena i övrigt. Beslut om att erhållna
bidrag skall betalas tillbaka får dock meddelas endast om det finns
särskilda skäl.
Har fastställt underhållsbidrag, som utges fortlöpande, under en tid av sex år inte ändrats till beloppet på annat sätt än som avses i 1 § lagen (1966:680) om ändring av vissa underhållsbidrag, kan rätten för tiden efter det att talan har väckts ompröva vad som har bestämts om underhållet, utan att anledning till jämkning enligt första eller andra stycket behöver åberopas.
Dom eller avtal om underhållsbidrag för tid intill dess barnet
har nått en viss ålder utgör inte hinder att pröva
frågan om bidrag för tiden därefter. Lag (1978:853).
11 § har upphävts genom lag (1996:1031).
Åter till detta dokuments innehållsförteckning
12 §
Talan om underhåll till barn tas upp av rätten i den ort
där svaranden har sitt hemvist. En sådan fråga kan
väckas även
i samband med mål om fastställande av faderskapet till barn,
äktenskapsmål, mål om vårdnaden om barn eller
mål om barns
boende.
Finns det inte någon behörig domstol enligt första stycket,
tas
målet upp av Stockholms tingsrätt. Lag (1998:319).
13 § Två eller flera mål om skyldighet
för någon att utge underhållsbidrag till barn får
handläggas i en rättegång, om det är
till nytta för utredningen eller prövningen. I sådant
fall får domstol som enligt 12 § är behörig att uppta
ett av målen utan hinder
av nämnda paragraf uppta även det eller de andra, om talan
i målen väcks vid domstolen och det är lämpligt att
målen handläggs där.
Rätten kan besluta att åter särskilja mål som har förenats enligt första stycket.
Har rätten att avgöra vilken av flera män som är
far till ett barn, får talan om underhållsbidrag ej prövas
slutligt innan
faderskapsfrågan har avgjorts genom dom som vunnit laga kraft.
Lag (1978:853).
14 § IUnderhållsbidrag får bestämmas
till olika belopp för
särskilda
delar av underhållstiden.
Underhåll till barn får ej mot den underhållsskyldiges
bestridande
bestämmas för tid efter det barnet fyllt arton år,
innan det kan
tillförlitligt bedömas om underhållsskyldighet föreligger
därefter.
Lag (1996:1031).
15 § I mål om underhåll till barn
får rätten, för tiden till
dess att frågan har avgjorts genom en dom eller ett beslut som
har vunnit laga kraft, besluta om underhållet efter vad som är
skäligt. Skyldighet att utge bidrag får dock åläggas
någon
endast om det finns sannolika skäl för att bidragsskyldighet
föreligger. Har fråga om underhåll väckts i samband
med mål om
fastställande av faderskap till barn, får beslut om skyldighet
att utge bidrag inte meddelas, om flera män är instämda
i
målet.
Innan beslut enligt första stycket meddelas, skall motparten få
tillfälle att yttra sig i frågan. Har rätten meddelat
ett
beslut, skall den ompröva det när målet avgörs.
Ett beslut enligt denna paragraf får verkställas på
samma sätt
som en dom som har vunnit laga kraft. Beslutet får dock när
som
helst ändras av rätten. Lag (2000:174).
16 § Har någon genom skriftlig, av två
personer bevittnad handling åtagit sig att till barn för vilket
faderskapet skall fastställas
utge underhållsbidrag för tid intill dess resultatet av
blodundersökning om faderskapet föreligger, gäller i fråga
om
verkställighet på grund av handlingen vad som är föreskrivet
om verkställighet på grund av förbindelse att utge underhåll
enligt
denna balk.
Beträffande åtagande enligt första stycket skall i övrigt
i tillämpliga delar gälla vad som i lag eller annan författning
är
föreskrivet för fall då rätten enligt 15 §
har meddelat förordnande om underhållsbidrag till barn. Lag
(1979:339).
17 § Om rätt för den som har betalt underhållsbidrag att få ersättning av allmänna medel finns bestämmelser i lagen (1969:620) om ersättning i vissa fall för utgivna underhållsbidrag. Lag (1979:339).
18 § Har en man haft kostnader för ett barns försörjning därför att han har varit att anse som eller antagits vara barnets far, men fastställs att en annan man är far till barnet, har den förstnämnde endast om det finns särskilda skäl rätt till ersättning av den andre för kostnaderna. Lag (1979:339).
19 § I mål om underhåll till barn gäller följande avvikelser från 18 kap. rättegångsbalken, om barnet förlorar målet.
Om det finns särskilda skäl, får förordnas att
vardera parten skall bära sin rättegångskostnad. Finns
det inte sådana skäl och har barnet i rättegången
företrätts av en förälder som varaktigt bor tillsammans
med barnet, skall föräldern i stället för barnet åläggas
att ersätta motparten dennes rättegångskostnad. Lag (1985:358).
Åter till detta dokuments
innehållsförteckning
Lag (1996:1030) om underhållsstöd
1 § Underhållsstöd lämnas till barn enligt bestämmelserna
i
denna lag.
I socialförsäkringslagen (1999:799) finns bestämmelser
om vem
som omfattas av denna lag. Socialförsäkringslagen innehåller
också bestämmelser om förmåner vid utlandsvistelse
och om
handläggning av ärenden, m.m. Lag (1999:822).
2 § I denna lag avses med bidragsskyldig den som enligt 7 kap.
2 § första stycket föräldrabalken skall fullgöra
sin underhållsskyldighet genom att betala underhållsbidrag
till barnet.
- Med förälder som har vårdnaden om ett barn likställs
i lagen den som med socialnämndens medgivande har tagit emot ett utländskt
barn för stadigvarande vård och fostran i syfte att adoptera
det.
Förutsättningar för att underhållsstöd skall lämnas
3 § Ett barn har rätt till underhållsstöd, om föräldrarna
inte
bor tillsammans. Det krävs dessutom att barnet varaktigt bor
hos endast en av föräldrarna och är folkbokförd
hos den
föräldern (boföräldern) samt att boföräldern
bor här i landet
och, om barnet är underårigt, är vårdnadshavare
för barnet.
Ett barn har också rätt till underhållsstöd om
föräldrarna
inte bor tillsammans och barnet bor varaktigt hos båda
föräldrarna (växelvis boende) och är folkbokfört
hos en av dem.
Det krävs dessutom att den förälder som söker stödet
bor här i
landet och, om barnet är underårigt, att det står
under vårdnad
av båda föräldrarna eller en av dem.
Ett barn har också rätt till underhållsstöd, om
det varaktigt
bor och är folkbokfört hos en eller två särskilt
förordnade
vårdnadshavare som bor här i landet eller hos någon
eller några
som bor här i landet och som var särskilt förordnade
vårdnadshavare för barnet, när det fyllde 18 år.
Vad som i
lagen sägs om boförälder gäller då den eller
de särskilt
förordnade vårdnadshavarna. Bestämmelserna i 4 §
1 och 5 §
tillämpas inte i dessa fall. Lag (2002:204).
4 § Ett barn har inte rätt till underhållsstöd, om
1. barnets mor är boförälder och hon uppenbarligen utan
giltigt skäl låter bli att vidta eller medverka till åtgärder
för att få faderskapet till barnet fastställt,
2. det finns anledning anta att, om det finns en
bidragsskyldig förälder, denne i rätt ordning betalar
underhåll
som inte är lägre än det belopp som enligt denna lag
skulle
betalas ut i underhållsstöd till barnet,
3. det är uppenbart att den bidragsskyldige föräldern
på något
annat sätt ser till att barnet får motsvarande underhåll,
4. boföräldern trots föreläggande enligt 31 §
första stycket
utan giltigt skäl låter bli att vidta eller medverka till
de
åtgärder som begärs, eller
5. barnet har rätt till barnpension eller efterlevandestöd
till barn efter en bidragsskyldig förälder på grund
av
bestämmelserna i 2 eller 3 kap. lagen (2000:461) om
efterlevandepension och efterlevandestöd till barn.
Lag (2002:204).
5 § När barnets föräldrar är folkbokförda
på samma adress anses de bo tillsammans, om inte den som begär
underhållsstöd eller som stöd betalas ut till visar annat.
Föräldrar som är gifta med varandra anses bo tillsammans
även om de inte är folkbokförda på samma adress, om
inte den som begär underhållsstöd eller som stöd betalas
ut till visar annat.
- Om det kommer fram andra omständigheter som gör det sannolikt
att föräldrarna bor tillsammans måste den som begär
underhållsstöd eller som stöd betalas ut till visa att
de inte gör det.
6 § Underhållsstöd lämnas från och med månaden
efter den månad
föräldrarna flyttat isär eller rätt till stöd
annars uppkommit,
dock inte för längre tid tillbaka än en månad
före
ansökningsmånaden.
Underhållsstöd lämnas till och med den månad under
vilken
barnet fyllt 18 år eller till och med den tidigare månad
under
vilken rätten till stöd annars upphört. Lag (2000:1397).
7 § Ett barn som fyllt 18 år har rätt till förlängt
underhållsstöd under den tid som barnet bedriver studier
som
ger rätt till förlängt barnbidrag enligt lagen (1986:378)
om
förlängt barnbidrag eller studiehjälp enligt 2 kap.
studiestödslagen (1999:1395), dock längst till och med juni
månad det år då barnet fyller 20 år. Studier
som omfattar
kortare tid än åtta veckor eller deltidsstudier medför
dock
inte rätt till förlängt underhållsstöd.
Ett barn har inte rätt till förlängt underhållsstöd
i fall som
avses i 4 §. Härvid skall vad som sägs om boföräldern
i 4 § 1
och 4 gälla den studerande. Rätt till förlängt
underhållsstöd
föreligger inte heller, om den studerande har ingått äktenskap.
Förlängt underhållsstöd lämnas från
och med månaden efter det
att den studerande har fyllt 18 år eller återupptagit studier
som avses i första stycket till och med den månad under
vilken
rätt till stöd upphör. Förlängt underhållsstöd
lämnas dock inte
för längre tid tillbaka än en månad före
ansökningsmånaden.
Lag (2001:1137).
.
Åter till detta dokuments innehållsförteckning
8 § Underhållsstöd till ett barn lämnas med 1 173
kronor per
månad. Om det finns anledning att anta att en bidragsskyldig
förälder i rätt ordning betalar ett underhåll
till barnet som
motsvarar lägst det belopp som skulle ha fastställts enligt
24-
28 §§, avräknas detta belopp från underhållsstödet.
Om sökanden begär det, lämnas underhållsstöd
med 1 173 kronor
per månad med avräkning för det belopp som skulle ha
fastställts, om 24-28 §§ hade tillämpats på
inkomsten för den
av föräldrarna som inte är boförälder.
Vid växelvis boende beräknas underhållsstöd till
hälften av 1
173 kronor per månad för var och en av föräldrarna.
Från det
belopp som sålunda beräknats för en förälder
avräknas hälften
av det belopp som skulle ha fastställts, om 24-28 §§
hade
tillämpats på inkomsten för den föräldern.
Om ett barn bor hos en eller två särskilt förordnade
vårdnadshavare eller hos någon eller några som var
särskilt
förordnade vårdnadshavare när barnet fyllde 18 år,
lämnas
dubbla underhållsstöd enligt första stycket. Lag (2000:1390).
9 § Om underhållsbidrag har fastställts enligt föräldrabalken
i form av ett engångsbelopp, skall avräkning från underhållsstödet
ske med vad det fastställda underhållsbidraget skäligen
kan anses motsvara i underhåll per månad.
- Om den bidragskyldige bor utomlands och det finns anledning att anta
att han eller hon i rätt ordning betalar fastställt underhållsbidrag,
skall detta belopp räknas av från underhållsstödet
i stället för vad som sägs i 8 § första stycket
andra meningen.
10 § Om barnet har en sådan inkomst som framkommer vid en
tillämpning av 25-27 §§, skall underhållsstödet
minskas med ett
belopp som motsvarar hälften av inkomsten. I stället för
den
minskning av framräknat belopp som anges i 26 § andra stycket
skall beloppet minskas med 48 000 kronor.
Vid växelvis boende skall underhållsstödet för
var och en av
föräldrarna minskas med ett belopp som motsvarar hälften
av det
belopp med vilket underhållsstödet skall minskas enligt
första
stycket.
Om den bidragsskyldige enligt 23 § andra stycket har medgetts
avdrag med ett visst belopp vid fullgörande av sin
återbetalningsskyldighet, skall kommande underhållsstöd
minskas
med motsvarande belopp. Lag (2000:1390).
11 § Underhållsstöd lämnas inte för sådan
kalendermånad då barnet under hela månaden
- 1.på statens bekostnad får vård på institution
eller annars kost och logi,
- 2. bor i familjehem eller bostad med särskild service för
barn och ungdomar enligt lagen (1993:387) om stöd och service till
vissa funktionshindrade, eller
- 3. vårdas i familjehem eller hem för vård eller
boende inom socialtjänsten.
Åter till detta dokuments
innehållsförteckning
12 § Underhållsstöd lämnas efter skriftlig ansökan
av
boföräldern hos den allmänna försäkringskassan.
Vid växelvis
boende skall en sådan ansökan göras av föräldrarna
för egen
del. Ansökan om förlängt underhållsstöd skall
göras av den
studerande.
Ansökan skall innehålla nödvändiga upplysningar
för bedömningen
av barnets rätt till stöd och en försäkran på
heder och samvete
att de lämnade uppgifterna är riktiga. Om sökanden inte
själv
kan lämna en sådan försäkran, skall riktigheten
av
upplysningarna intygas av två trovärdiga personer som är
förtrogna med förhållandena. Lag (2000:1390).
13 § När underhållsstöd enligt 8 § första,
andra eller fjärde
stycket sökts skall försäkringskassan omedelbart sända
meddelande om ansökan till den bidragsskyldige, under
förutsättning att hans eller hennes vistelseort är känd
eller
går att ta reda på. Meddelandet skall innehålla en
uppmaning
till den bidragsskyldige att yttra sig muntligen eller
skriftligen inom en viss tid, om han eller hon har något att
invända mot ansökan eller har något att anföra
i fråga om
återbetalningsskyldighet enligt 21 §. I meddelandet skall
även
en underrättelse lämnas om innehållet i 3, 4, 8-10
och 21-28 §§.
Lag (2000:1390).
13 a § När underhållsstöd enligt 8 § tredje
stycket sökts skall
försäkringskassan omedelbart sända meddelande om ansökan
till
den andra föräldern, under förutsättning att hans
eller hennes
vistelseort är känd eller går att ta reda på.
Meddelandet skall
innehålla en uppmaning till den andra föräldern att
yttra sig
muntligen eller skriftligen inom en viss tid, om han eller hon
har något att anföra i fråga om ansökan. I meddelandet
skall
även en underrättelse lämnas om innehållet i 3,
4, 8-10 och 24-
28 §§. Lag (2000:1390).
14 § När försäkringskassan har meddelat beslut i
ärendet, skall sökanden skriftligen underrättas om beslutet.
Har stöd beviljats, skall underrättelse lämnas om innehållet
i 18 och 20 §§.
- Beslut om att bevilja underhållsstöd och att fastställa
återbetalningsskyldighet skall delges den bidragsskyldige. Denne
skall också underrättas om innehållet i 23, 29 och 30
§§ denna lag samt 7 kap. 2 a § föräldrabalken.
15 § Om det inte utan dröjsmål kan avgöras om någon har rätt till underhållsstöd men det finns sannolika skäl för att sådan rätt föreligger och underhållsstöd är av väsentlig betydelse för barnet, skall försäkringskassan, för tiden till dess slutligt beslut kan fattas, besluta att stöd skall betalas ut med ett skäligt belopp.
- Om det senare bestäms att underhållsstöd inte skall
lämnas eller att stöd skall lämnas med ett lägre belopp
än som har betalats ut enligt första stycket, är den som
stödet har betalats ut till inte skyldig att betala tillbaka överskjutande
belopp i andra fall än när
- 1. han eller hon genom att lämna oriktiga uppgifter eller genom
att inte fullgöra en uppgifts- eller anmälningsskyldighet eller
på annat sätt har förorsakat en felaktig utbetalning, eller
- 2. han eller hon i annat fall skäligen borde ha insett att utbetalningen
var felaktig.
- Även i fall som avses i andra stycket kan återbetalningsskyldighet
efterges helt eller delvis, om det finns särskilda skäl.
Åter till detta dokuments innehållsförteckning
16 § Underhållsstöd skall betalas ut av försäkringskassan
månadsvis i förskott. Om det belopp som skall betalas ut
för
ett barn till en sökande en viss månad är lägre
än 50 kronor,
bortfaller beloppet. I övrigt avrundas belopp som slutar på
öretal till närmast lägre krontal.
Om en bidragsskyldig förälder, innan han eller hon enligt
14 §
har delgetts beslut om återbetalningsskyldighet, har betalat
underhåll till barnet för en viss månad, skall motsvarande
belopp dras av från underhållsstödet för den
månaden.
Om det underhållsstöd som hänför sig till en viss
månad inte
har lyfts inom sex månader efter utgången av den månaden,
är
underhållsstödet förverkat. Lag (2000:1390).
17 § Underhållsstödet betalas ut till boföräldern.
Vid
växelvis boende betalas underhållsstödet ut till var
och en av
föräldrarna. Har två särskilt förordnade
vårdnadshavare utsetts
att utöva vårdnaden gemensamt, betalas underhållsstödet
ut till
den kvinnliga vårdnadshavaren eller, om vårdnadshavarna
begär
det, till den manlige vårdnadshavaren. Är de särskilt
förordnade vårdnadshavarna av samma kön, betalas
underhållsstödet ut till den äldre av dem eller, om
de begär
det, till den yngre.
Förlängt underhållsstöd betalas ut till den studerande.
Om det finns synnerliga skäl, får underhållsstödet
på
framställan av socialnämnden betalas ut till någon
annan
lämplig person eller till nämnden att användas för
barnets
bästa. Lag (2002:608).
Åter till detta dokuments innehållsförteckning
18 § Den som underhållsstöd betalas ut till är skyldig att anmäla sådant förhållande som kan påverka rätten till och storleken av stödet. Anmälan skall göras till försäkringskassan så snart den som stödet betalas ut till får veta att förhållandena har ändrats eller kommer att ändras.
19 § Försäkringskassan skall besluta om indragning eller
nedsättning av underhållsstödet, om något förhållande
har inträffat som föranleder att underhållsstöd inte
skall lämnas eller skall lämnas med ett lägre belopp.
- Om det finns sannolika skäl för att underhållsstöd
skall dras in eller minskas, kan försäkringskassan besluta att
stödet inte skall betalas ut eller betalas ut med lägre belopp
till dess slutligt beslut meddelats.
Åter till detta dokuments
innehållsförteckning
20 § Har underhållsstöd lämnats felaktigt eller
med för högt belopp, skall försäkringskassan besluta
om återkrav av beloppet från den som det har betalats ut till.
Om det finns särskilda skäl, får dock försäkringskassan
efterge återkravet helt eller delvis.
- Vid en senare utbetalning av underhållsstöd eller annan
ersättning som skall betalas ut av allmän försäkringskassa
till någon som skall betala tillbaka underhållsstöd enligt
första stycket får försäkringskassan hålla inne
ett skäligt belopp i avräkning på vad som har lämnats
för mycket.
Återbetalningsskyldighet för den bidragsskyldige
21 § När underhållsstöd lämnas till ett barn
och det finns en
bidragsskyldig förälder, skall denne återbetala ett
belopp till
staten som helt eller delvis motsvarar underhållsstödet.
Återbetalningsskyldigheten fastställs av försäkringskassan
i
enlighet med 24-28 §§ samtidigt som eller snarast efter det
att
beslutet om underhållsstöd meddelas.
Beslut om återbetalningsskyldighet skall inte meddelas, om 8 §
första stycket andra meningen eller 8 § andra eller tredje
stycket tillämpas eller om underhållsskyldighet enligt
föräldrabalken har fastställts i form av ett engångsbelopp.
Om
den bidragsskyldige är bosatt utomlands och en tilllämpning
av
31 § därför övervägs, behöver återbetalningsskyldighet
inte
fastställas.
Återbetalningsskyldighet får inte beslutas för tid
under vilken
försäkringskassan har trätt in i barnets rätt till
underhållsbidrag enligt 31 § och aldrig för längre
tid tillbaka
än tre år före den dag då meddelande enligt 13
§ sändes till
den bidragsskyldige. Lag (2000:1390).
22 § Har försäkringskassan enligt 15 § beslutat
om underhållsstöd för tid till dess slutligt beslut kan
fattas, fastställs återbetalningsskyldighet för den bidragsskyldige
för motsvarande tid.
- Om underhållsstöd har lämnats till ett barn och det
pågår ett mål om fastställande av faderskap till
barnet, får den man som är instämd åläggas återbetalningsskyldighet,
om det finns sannolika skäl för att han är far till barnet.
Beslut om återbetalningsskyldighet får dock inte meddelas,
om flera män är instämda i målet.
- Bestäms den slutliga återbetalningsskyldigheten till ett
lägre belopp än vad som för samma tid har betalats enligt
första eller andra stycket, skall skillnaden betalas ut till den bidragsskyldige.
Bestäms den slutliga återbetalningsskyldigheten till ett högre
belopp, skall den bidragsskyldige betala in skillnaden till försäkringskassan.
- Har återbetalningsskyldighet fastställts slutligt för
en man och frias han senare från faderskapet till barnet, har han
rätt att få tillbaka vad han har betalat jämte ränta
enligt 5 § räntelagen (1975:635) från varje betalningsdag.
23 § Belopp som skall återbetalas till staten enligt 21 eller
22 § skall erläggas till försäkringskassan förskottsvis
för
kalendermånad. Underhåll som har betalats till barnet innan
den
bidragsskyldige delgavs beslutet om återbetalningsskyldighet
får dock, i den mån det svarar mot underhållsstödet,
avräknas
från vad som skall erläggas till försäkringskassan.
Om den bidragsskyldige har haft barnet hos sig under en
sammanhängande tid av minst fem hela dygn eller under en
kalendermånad haft barnet hos sig i minst sex hela dygn, får
han eller hon vid fullgörande av sin återbetalningsskyldighet
tillgodoräknas ett avdrag som försäkringskassan bestämmer
enligt vad som föreskrivs om underhållsbidrag i 7 kap. 4
§
första stycket föräldrabalken. Avdrag medges endast
om anmälan
om vistelsen görs till försäkringskassan inom tre månader
från
utgången av den kalendermånad då barnets vistelse
hos den
bidragsskyldige upphörde. Lag (1998:324).
Åter till detta dokuments
innehållsförteckning
24 § Återbetalningsskyldighet
enligt 21 § skall för varje barn
som har rätt till underhållsstöd bestämmas till
ett visst
belopp per år. Beloppet skall motsvara det procenttal av den
bidragsskyldiges inkomst som anges i det följande. Vid
bestämmandet av procenttalet skall hänsyn tas till samtliga
barn för vilka den bidragsskyldige är underhållsskyldig
enligt
7 kap. 1 § föräldrabalken.
Är den bidragsskyldige underhållsskyldig enligt 7 kap. 1
§
föräldrabalken för ett, två eller tre barn utgör
procenttalet
fjorton, elva och en halv respektive tio procent. Föreligger
underhållsskyldighet för fler än tre barn skall procenttalet
motsvara det tal som erhålls, om man dividerar summan av
trettio och antalet barn utöver tre med det totala antalet
barn. Procenttalet bestäms till ett tal med högst två
decimaler.
Återbetalningsskyldigheten för ett barn får aldrig
överstiga
vad som lämnas i underhållsstöd till barnet under den
tid
återbetalningsskyldigheten avser.
Om det belopp som skall betalas för ett barn under en månad
slutar på öretal, avrundas beloppet till närmast lägre
krontal.
Om månadsbeloppet för ett barn blir lägre än 100
kronor,
bortfaller återbetalningsskyldigheten. Lag (1999:396).
25 § Den bidragsskyldiges inkomst enligt 24 § beräknas
i
enlighet med det taxeringsbeslut enligt 4 kap. 2 §
taxeringslagen (1990:324) som fattats närmast före februari
månad det år återbetalningsskyldighet avser och med
utgångspunkt i
1. överskott i inkomstslaget tjänst enligt 10 kap. 16 §
inkomstskattelagen (1999:1229),
2. överskott i inkomstslaget kapital beräknat enligt andra
stycket, och
3. överskott av en näringsverksamhet beräknad enligt
tredje
stycket.
Överskottet eller underskottet i inkomstslaget kapital enligt
41 kap. 12 § inkomstskattelagen skall ökas med andra gjorda
avdrag i inkomstslaget än
1. avdrag för kapitalförluster till den del de motsvarar
kapitalvinster som tagits upp som intäkt enligt 42 kap. 1 §
inkomstskattelagen,
2. uppskovsavdrag enligt 47 kap. inkomstskattelagen vid byte av
bostad.
Överskottet eller underskottet av en näringsverksamhet enligt
14 kap. 21 § inkomstskattelagen skall
ökas med
a) avdrag för underskott för tidigare beskattningsår
enligt 40
kap. inkomstskattelagen,
b) avdrag enligt 16 kap. 32 § inkomstskattelagen för utgift
för
egen pension intill ett halvt prisbasbelopp enligt 1 kap. 6 §
lagen (1962:381) om allmän försäkring,
c) avdrag för avsättning till periodiseringsfond enligt 30
kap.
inkomstskattelagen, och
d) avdrag för avsättning till expansionsfond enligt 34 kap.
inkomstskattelagen,
minskas med
a) återfört avdrag för avsättning till periodiseringsfond, och
b) återfört avdrag för avsättning till expansionsfond.
Lag (2002:312).
26 § Till beloppen enligt 25 § skall läggas
1. studiemedel i form av studiebidrag samt rekryteringsbidrag
till vuxenstuderande,
2. en procent av den del av den bidragsskyldiges skattepliktiga
förmögenhet som överstiger 1 500 000 kronor.
Det sålunda framräknade beloppet skall minskas med 72 000
kronor och utgör därefter den inkomst som skall ligga till
grund för beräkningen av återbetalningsskyldigheten.
Lag (2002:1076).
27 § När återbetalningsskyldighet fastställs för förfluten tid skall till grund för inkomstberäkningen enligt 25 § läggas det taxeringsbeslut som förelåg den eller de månader återbetalningsskyldigheten hänför sig till.
28 § Återbetalningsskyldighet kan trots vad som sägs i 25-27 §§ bestämmas genom en skälighetsbedömning, om det är uppenbart att den bidragsskyldige har en förvärvsförmåga som väsentligt överstiger vad som motsvarar inkomsten beräknad enligt nämnda paragrafer och han eller hon inte visar godtagbar anledning till att förvärvsförmågan inte utnyttjas.
29 § Försäkringskassan skall utan dröjsmål
vidta åtgärder för att driva in fordringen, om den bidragsskyldige
inte fullgör sin återbetalningsskyldighet.
30 § Återbetalningsbelopp som fastställts enligt 24-28
§§ skall
omprövas när ett nytt beslut om årlig taxering föreligger
och
när grunden för tillämplig procentsats enligt 24 §
ändras.
Återbetalningsskyldighet för viss tid kan också, på
ansökan av
den bidragsskyldige eller på initiativ av försäkringskassan,
jämkas om det taxeringsbeslut som legat till grund för
försäkringskassans bedömning ändrats väsentligt.
Bestäms
återbetalningsskyldigheten till lägre belopp än vad
den
bidragsskyldige i enlighet med tidigare beslut betalat för
samma tid, skall skillnaden och betald ränta som hänför
sig
till skillnadsbeloppet, om räntan uppgår till minst 100
kr,
betalas ut till den bidragsskyldige. Bestäms
återbetalningsskyldigheten till högre belopp än vad
den
bidragsskyldige i enlighet med tidigare beslut betalat för
samma tid, skall den bidragsskyldige betala in skillnaden till
försäkringskassan.
Beslut om återbetalningsskyldighet får upphävas helt
eller
delvis om den bidragsskyldige bosatt sig utomlands.
Lag (1999:396).
31 § Om den bidragsskyldige är bosatt utomlands och
underhållsbidrag är fastställt, inträder försäkringskassan
i
barnets rätt till underhållsbidrag till den del det svarar
mot
utbetalt underhållsstöd. Om underhållsbidrag inte
är
fastställt, kan försäkringskassan förelägga
boföräldern att
vidta eller medverka till åtgärder för att få
underhållsbidrag
fastställt. Boföräldern skall till försäkringskassan
ge in en
skriftlig handling om fastställt underhållsbidrag som kan
ligga
till grund för indrivning av bidraget, om försäkringskassan
begär det. Om barnet har fyllt 18 år skall vad som sägs
om
boföräldern i detta stycke i stället gälla barnet.
I fall som avses i första stycket tilllämpas även 23,
29 och
32-35 §§ samt 37 § fjärde stycket. Vad som där
sägs om
återbetalningsskyldighet gäller då skyldighet att
betala
fastställt underhållsbidrag till försäkringskassan.
Betalning
till försäkringskassan skall dock ske allteftersom
underhållsbidraget förfaller till betalning.
Försäkringskassan bör ge den som får föra
barnets talan
tillfälle att i samband med försäkringskassans krav
på
betalning i enlighet med denna paragraf utkräva den del av
obetalda underhållsbidrag som överstiger underhållsstödet.
Lag (2000:1390).
Åter till detta dokuments innehållsförteckning
32 § Försäkringskassan får på ansökan av den bidragsskyldige helt eller delvis bevilja anstånd med att fullgöra återbetalningsskyldigheten. Anstånd skall medges i den mån det behövs för att den bidragsskyldige skall få behålla vad som behövs för eget och familjens underhåll. Därvid skall bestämmelserna om förbehållsbelopp i 7 kap. 4 och 5 §§ utsökningsbalken tillämpas. Anstånd får också beviljas om det annars finns anledning till det med hänsyn till den bidragsskyldiges personliga eller ekonomiska förhållanden eller andra särskilda förhållanden.
33 § Ett beslut om anstånd gäller för högst
ett år.
- Det belopp som beslutet om anstånd avser skall betalas före
återbetalning som avser senare tid. Den bidragsskyldige är,
sedan anståndsbeslutet upphört, inte skyldig att på grund
av anståndet någon månad betala mer till försäkringskassan
än det månadsbelopp som återbetalningsskyldigheten fastställs
till eller skulle ha fastställts till, om 24-28 §§ hade
tillämpats på den bidragsskyldiges inkomst. För överstigande
belopp skall nytt beslut om anstånd meddelas.
34 § Försäkringskassan skall upphäva eller ändra ett beslut om anstånd, om sådana ändrade förhållanden har inträtt som medför att anstånd inte längre bör gälla eller bör gälla i mindre omfattning. Den som har beviljats anstånd är skyldig att göra anmälan om ändrade förhållanden till försäkringskassan.
35 § Försäkringskassan får på ansökan
av den bidragsskyldige
helt eller delvis efterge statens fordran avseende
återbetalningsskyldighet och ränta, om det finns synnerliga
skäl med hänsyn till den bidragsskyldiges personliga eller
ekonomiska förhållanden. Har faderskap till ett barn
fastställts genom bekräftelse eller dom och har
återbetalningsskyldighet beslutats enligt 21 § för
tid före den
dag då faderskapet fastställdes får försäkringskassan
på
ansökan av den bidragsskyldige helt eller delvis efterge
statens fordran för denna tid om det finns synnerliga skäl.
Lag (2002:312).
Ränta
36 § Om den bidragsskyldige inte betalar fastställt
återbetalningsbelopp i rätt tid eller har beviljats anstånd
med återbetalning, skall ränta betalas på skulden. Försäkringskassan
behöver inte kräva betalning för räntebelopp som avser
kortare dröjsmål med betalning. Före varje kalenderår
fastställer regeringen den ränta som skall gälla.
- Av den bidragsskyldige inbetalade belopp skall i första hand
avräknas på upplupen ränta.
Åter till detta dokuments
innehållsförteckning
37 § Ett ärende om stöd enligt denna lag prövas
av den
allmänna försäkringskassa som enligt 5 kap.
socialförsäkringslagen (1999:799) skall avgöra ett ärende
avseende boföräldern.
Vid växelvis boende prövas ett ärende om stöd enligt
denna lag
av den försäkringskassa som skall avgöra ett ärende
avseende
den förälder som barnet är folkbokfört hos.
Om barnet har fyllt 18 år, prövas ärendet av den
försäkringskassa som skall avgöra ett ärende avseende
barnet.
Frågor om återbetalningsskyldighet och om minskning av
underhållsstöd enligt 10 § tredje stycket prövas
dock av den
försäkringskassa som skall avgöra ett ärende avseende
den
bidragsskyldige. Lag (2002:312).
38 § Beslut enligt denna lag gäller omedelbart, om inte något
annat anges i beslutet.
Bestämmelserna i 20 kap. 10-13 §§ lagen (1962:381) om
allmän
försäkring om omprövning och ändring av en försäkringskassas
beslut samt överklagande av försäkringskassans beslut
tillämpas
också i ärende enligt denna lag. Lag (1998:104).
Åter till detta dokuments innehållsförteckning
39 § Rätten till underhållsstöd får inte överlåtas och får inte utmätas.
40 § I ärende enligt denna lag får delgivning inte ske
genom
kungörelse enligt 15 § delgivningslagen (1970:428).
Lag (1998:1770).
41 § Beslut om återbetalningsskyldighet och ränta får verkställas enligt bestämmelserna i utsökningsbalken.
42 § Vad som i lagen (1962:381) om allmän försäkring
är
föreskrivet om Riksförsäkringsverkets tillsyn över
de
allmänna försäkringskassorna tillämpas också
i fråga om
försäkringskassornas handläggning av underhållsstöd
enligt denna lag.
Följande bestämmelser i lagen om allmän försäkring
tillämpas också i ärenden enligt denna lag:
17 kap. 1 § om sammanträffande av förmåner och
bistånd enligt socialtjänstlagen,
20 kap. 3 § tredje stycket om indragning eller
nedsättning av ersättning,
20 kap. 8 § första-tredje styckena och 9 § om
skyldighet att lämna uppgifter,
20 kap 8 § fjärde stycket om utredningsåtgärder.
Bestämmelserna i 20 kap. 8 § första-tredje styckena
om skyldighet att lämna uppgifter och i 20 kap. 8 §
fjärde stycket om utredningsåtgärder tillämpas
också i
fråga om den bidragsskyldige. Lag (1997:286).
43 § Regeringen får
1. träffa överenskommelse med andra stater om utsträckt
tillämpning av denna lag, och
2. förordna att barn som är politisk flykting skall ha samma
rätt till underhållsstöd som annat barn enligt denna
lag.
Lag (1999:822).
Övergångsbestämmelser
1996:1030
1. Denna lag träder i kraft den 1 december 1996 och tillämpas
första
gången i fråga om underhållsstöd och återbetalningsskyldighet
som
avser tid efter den 31 januari 1997.
2. Genom lagen upphävs lagen (1964:143) om bidragsförskott,
lagen
(1984:1095) om förlängt bidragsförskott för studerande
och lagen
(1984:1096) om särskilt bidrag till vissa adoptivbarn.
Bidragsförskott och bidrag enligt de upphävda lagarna lämnas
dock för
tid före den 1 februari 1997.
3. De upphävda lagarna med undantag av 22 § första stycket,
såvitt avser bestämmelserna om avgörande av
socialförsäkringsnämnd, och 22 § andra stycket
lagen (1964:143)
om bidragsförskott tillämpas även i fortsättningen
i fråga om
bidragsförskott och bidrag som lämnats enligt dessa lagar.
Lag (1998:1770).
4. Den som för januari 1997 uppbär bidragsförskott eller
bidrag
enligt någon av de upphävda lagarna skall utan särskilt
beslut anses
ha fått rätt till underhållsstöd enligt den nya
lagen, om inte
försäkringskassan beslutar något annat. Beslut om bidragsskyldigs
återbetalningsskyldighet skall dock meddelas enligt den nya lagen.
5. Det belopp som betalas in enligt ett beslut om
återbetalningsskyldighet enligt den nya lagen skall, sedan avräkning
har skett för upplupen ränta enligt 36 § andra stycket
i den nya
lagen, i första hand avräknas på fordringar som har
uppkommit enligt
de upphävda lagarna.
1996:1350
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998. Äldre föreskrifter
i 26 § första stycket gäller dock fortfarande i fråga
om
skattepliktig förmögenhet som hänför sig till tid
före 1996 och
inkomster som hänför sig till tid före 1998. Lag (1997:1318).
1998:104
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1998. I fråga om omprövning
av beslut som meddelats före ikraftträdandet gäller
äldre
bestämmelser.
1999:396
1. Denna lag träder i kraft den 1 november 1999 och tillämpas
första gången i fråga om återbetalningsskyldighet
som avser tid
efter den 31 januari 2000.
2. Om en bidragsskyldigs inkomst av kapital har ökats till
följd av ett tidigare medgivet uppskovsavdrag enligt lagen
(1993:1469) om uppskovsavdrag vid byte av bostad och avdraget
medgivits vid en taxering som legat till grund för
fastställande av återbetalningsskyldighet enligt 25 §
i dess
äldre lydelse får kapitalinkomsten minskas med ett belopp
motsvarande uppskovsavdraget.
1999:822
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001.
2. Äldre bestämmelser tillämpas fortfarande i fråga
om
underhållsstöd för tid före ikraftträdandet.
1999:1296
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000 och tillämpas
första gången i fråga om 2002 års taxering.
2000:1390
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001 men skall
tillämpas första gången i fråga om underhållsstöd
som avser tid
efter den 31 mars 2001.
2. Äldre bestämmelser tillämpas fortfarande i fråga
om
underhållsstöd för tid före den 1 april 2001.
3. Den som för mars 2001 får underhållsstöd för
växelvis boende
skall utan särskild ansökan erhålla underhållsstöd
enligt de
nya föreskrifterna om inte försäkringskassan beslutar
något
annat.
2000:1397
1. Denna lag träder i kraft den 1 februari 2001.
2. Äldre bestämmelser skall tillämpas på ansökan
om
underhållsstöd som inkommit före den 1 mars 2001 om
föräldrarna
flyttat isär eller rätt till stöd annars uppkommit före
den 1
februari 2001.
2001:1137
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2002.
2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för rätt
till förlängt
underhållsstöd som har upphört slutgiltigt före
ikraftträdandet.
2002:204
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2003.
2. Äldre bestämmelser tillämpas fortfarande i fråga
om
underhållsstöd för tid före den 1 januari 2003.
3. Vad som föreskrivs i 4 § 5 skall också gälla
barnpension
som utges med stöd av 4 § lagen (2000:462) om införande
av
lagen (2000:461) om efterlevandepension och efterlevandestöd
till barn.
2002:1076
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2003. Äldre bestämmelser
gäller fortfarande i fråga om skattepliktig förmögenhet
som
hänför sig till tid före år 2002.
- - - - - - - - - - - - - - - slut på dokumentet - - - - - -
- - - - - - - -
Åter till detta dokuments
innehållsförteckning
Äktenskapets
rättsverkningar
Äktenskapsskillnad
Vårdnad
Jag
har frågor angående underhållsbidrag
Aldéns Advokatbyrå AB, Jönköping
tel 036/12 13 00, fax 036/150 190
E-post Aldéns Advokatbyrå
Internettelefon Webphone