Påföljder vid brott (inledning)
Med påföljd avses endast det straff som domstol utdömer.
Den som gjort sig skyldig till brott kan också bli ålagd att betala skadestånd.
De olika påföljderna är
-böter
-fängelse
-villkorlig dom
-skyddstillsyn
-överlämnande till särskild
vård
Skadestånd
Olika påföljder kan kombineras så att det dömes både till fängelse
och skyddstillsyn eller villkorlig dom och böter.
Böter
Böter bestäms omedelbart i pengar, t.ex. böter 800 kr, eller som dagsböter.
Vid dagsböter anges två tal, t.ex. 40 dagsböter å 30 kr (dvs 1.200 kr),
där det första talet visar hur allvarligt domstolen bedömt brottet och
det senare talet bestäms efter den tilltalades ekonomiska förhållanden.
Den som döms till böter får tillsammans med domen ett inbetalningskort
jämte upplysningar om hur betalningen skall gå till. Betalas inte böterna
inom sex veckor överlämnas ärendet till kronofogdemyndigheten för indrivning.
Därvid tillkommer ytterligare kostnader. Kronofogdemyndigheten kan ge anstånd
med betalningen av böterna eller tillåta att böterna betalas i olika omgångar
om det finns särskilda skäl för det, t ex arbetslöshet, sjukdom eller bristande
betalningsförmåga. Betalas inte böterna frivilligt driver kronofogdemyndigheten
in böterna genom utmätning. Böterna kan i vissa fall förvandlas till fängelse
från fjorton dagar till tre månader.
Närmare
om påföljder
Den som döms till fängelse får en särskild kallelse från Kriminalvårdsstyrelsen, ett s k föreläggande, att inställa sig på en anstalt. Kallelsen skickas i regel omkring en till två månader efter det att tiden för att överklaga domen har gått ut. I kallelsen står också inom vilken tid (vanligen 30 dagar) och vid vilken anstalt man skall inställa sig.
Kallelsen skickas i ett rekommenderat brev, som skall lösas ut på posten. Löses brevet inte ut får polisen hand om ärendet. Polisen kan förelägga den dömde att inställa sig inom viss kortare tid vid den anvisade anstalten eller hämta och föra honom dit.
I vissa fall kan man få uppskov med att avtjäna ett fängelsestraff. Uppskov kan beviljas i högst ett år, vanligen räknat från den dag då tiden för överklagande av domen gick ut. Uppskov söks vid någon av Kriminalvårdsstyrelsens regionmyndigheter innan den tid som står i kallelsen har gått ut.
Man kan också börja avtjäna straffet omedelbart sedan domen har meddelats. En förutsättning är då att man har avgett en s. k. nöjdförklaring. Hur det går till kan man få reda på av tingsrätten eller på den anstalt där man inställer sig. Skall nöjdförklaringen avges på anstalten måste man ha med sig domen eller ett domsbevis.
Kriminalvårdsstyrelsen (rätts- och verkställighetsenheten) eller närmaste
regionmyndighet inom kriminalvården kan lämna ytterligare upplysningar
om fängelsestraffet.
Närmare
om påföljder
För den som döms till villkorlig dom löper en prövotid på två år. Under prövotiden skall den dömde vara skötsam och försörja sig efter förmåga. Samtidigt med den villkorliga domen kan tingsrätten ge föreskrifter om hur ett utdömt skadestånd skall betalas. Tingsrätten kan även föreskriva att den dömde skall hjälpa den som drabbats av brottet med visst arbete. Sådana föreskrifter måste den dömde rätta sig efter.
Det finns ingen kontroll av att den dömde sköter sig under prövotiden. Skulle det framkomma att den som fått villkorlig dom missköter sig kan tingsrätten, efter ansökan av åklagaren, meddela vaming, ändra en föreskrift eller besluta att den villkorliga domen skall ersättas med en annan påföljd, t ex skyddstillsyn.
Om den dömde begår nya brott under prövotiden brukar den villkorliga domen vanligen upphävas i det nya målet
och av tingsrätten ersättas med en annan och gemensam påföljd för all
brottslighet.
Närmare
om påföljder
För den som döms till skyddstillsyn löper en' prövotid på tre år. Under prövotiden skall den dömde vara skötsam och försörja sig efter förmåga. Samtidigt med domen utser tingsrätten en övervakare, som skall hjälpa och stödja den dömde. Tingsrätten kan i domen ge föreskrifter om t ex läkarvård, arbete och bostad under prövotiden. Skyddstillsynen kan också förenas med skyldighet att underkasta sig vård enligt en i förväg upprättad behandlingsplan (kontraktsvård). Skyddstillsynen kan även förenas med en skyldighet att utföra oavlönat arbete under viss tid (samhällstjänst).
Kort tid efter det att domen har meddelats kontaktar frivårdsmyndigheten den som har dömts till skyddstillsyn för ett samtal. Frivårdsmyndigheten leder övervakningen, som i regel pågår i ett år från dagen för tingsrättens dom.
Om den dömde missköter sig kan han få ändrade eller nya föreskrifter eller en varning. Den dömde kan också i vissa fall omhändertas i högst fjorton dagar. Vid allvarlig misskötsamhet kan skyddstillsynen komma att upphävas och ersättas av en annan påföljd, t.ex. fängelse.
Skulle den som fått skyddstillsyn begå nya brott under prövotiden kan
tingsrätten i det nya målet bl.a. förordna att både prövotiden och övervakningstiden
förlängs. Skyddstillsynen kan också ersättas av en annan påföljd.
Närmare
om påföljder
Överlämnande till särskild
vård
Den som begått brott kan i vissa fall överlämnas till vård enligt
- socialtjänstlagen, om man är under 21 år
- lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU), om man är under
21 år
- lagen om vård av missbrukare i vissa fall (LVM) - lagen om rättspsykiatrisk
vård
Den som överlämnas till särskild vård får alltid först gå igenom en
utredning om bl.a. sina personliga förhållanden. Vid utredningstillfället
kan den tilltalade få närmare besked om vad det innebär att bli överlämnad
till särskild vård.
Närmare
om påföljder
Tingsrättens beslut om skadestånd återfinns i början av domen (se ovan).
Om tingsrätten bestämt att den dömde skall betala skadestånd skall den dömde snarast möjligt betala skadeståndet ti11 målsäganden. Om den dömde inte betalar frivilligt kan målsäganden vända sig till kronofogdemyndigheten och få hjälp med att driva in skadeståndet.
I vissa fall kan en målsägande få statlig ersättning från Brottsoffermyndigheten.
Hur man överklagar
Den som har dömts, åklagaren och målsäganden (parterna) kan överklaga domen. Detta måste göras skriftligen, men någon särskild blankett behövs inte. En sådan handling kallas överklagandeskrift. Skriften skall ha kommit till tingsrätten inom tre veckor från den dag domen meddelades. Senaste dag för överklagande finns angiven i domen. Tingsrätten skickar därefter skriften och alla handlingar i målet till hovrätten som gör en förnyad prövning av målet.
Hur man gör när man vill överklaga framgår närmare av domen. Här skall endast nämnas att överklagandeskriften alltid skall innehålla bl.a. uppgift om den dom som överklagas (tingsrättens namn, datum för domen och domens nummer, t.ex. DB 100), varför man är missnöjd med domen och hur man vill att domen skall ändras.
I vissa fall krävs prövningstillstånd för att hovrätten skall prova målet på nytt. Av domen framgår när prövningstillstånd krävs och vad man då skall göra.
Den som har dömts och behöver hjälp med att överklaga domen kan vända sig till sin försvarare. Man kan också få hjälp av en jurist vid en allmän eller privat advokatbyrå genom s.k. rådgivning enligt rättshjälpslagen. Sådan rådgivning lämnas under högst en timme mot en fastställd avgift.
Om inte någon av parterna klagar på domen inom tre veckor kan domslutet inte längre ändras av högre domstol. Detta kallas att "domen vinner laga kraft" och innebär att den kan verkställas.
Närmare
om påföljder
Brott
och straff
Hemsidan
innehåll
Hemsidan
Aldéns Advokatbyrå AB, Jönköping
tel 036/12 13 00, fax 036/150 190
E-post Aldéns Advvokatbyrå
Internettelefon Webphone
