
1 § Detta kapitel avser avtal, genom vilka
hus eller delar av
hus upplåts till nyttjande mot ersättning. Detta gäller
även om
lägenheten upplåtits genom tjänsteavtal eller avtal
i
anslutning till sådant avtal.
Innefattar avtalet även upplåtelse av jord att nyttjas
tillsammans med lägenheten, skall detta kapitel tillämpas
på
avtalet, om jorden skall användas för trädgårdsodling
i mindre
omfattning eller för annat ändamål än jordbruk.
Förenas ett
tjänsteavtal, som ej är av ringa betydelse, med upplåtelse
av
såväl lägenhet för bostadsändamål som
jord, skall kapitlet
tillämpas, om upplåtelsen av lägenheten är mera
betydelsefull
än upplåtelsen av jorden.
Med bostadslägenhet avses lägenhet som upplåtits för
att helt
eller till en inte oväsentlig del användas som bostad. Med
lokal avses annan lägenhet än bostadslägenhet.
Vad som föreskrivs i detta kapitel om sambor gäller sådana
samboförhållanden där en ogift kvinna och en ogift
man bor
tillsammans under äktenskapsliknande förhållanden.
Förbehåll som strider mot en bestämmelse i detta kapitel
är
utan verkan mot hyresgästen eller den som har rätt att träda
i
hans ställe, om ej annat anges.
Omfattar hyresavtalet minst tre bostadslägenheter, som
hyresgästen skall hyra ut i andra hand eller upplåta med
kooperativ hyresrätt, får parterna avtala om förbehåll
som
strider mot vad som sägs i detta kapitel om sådana lägenheter,
under förutsättning att förbehållet inte strider
mot
bestämmelserna om lokaler och inte heller avser rätten till
förlängning av avtalet eller grunderna för fastställande
av
hyresvillkoren i samband med sådan förlängning. Ett
sådant
förbehåll gäller endast om det godkänts av hyresnämnden.
Godkännande behövs dock inte om staten, kommun, landsting
eller
kommunalförbund är hyresvärd. Lag (2002:94).
2 § Hyresavtal skall upprättas skriftligen, om hyresvärden eller hyresgästen begär det.
Har hyresavtal upprättats skriftligen och träder någon i laga ordning i hyresgästens ställe, skall detta på begäran antecknas på avtalet.
Följer av ett hyresförhållande en rätt att använda
utrymmen som är avsedda att användas gemensamt av hyresgästerna,
får en sådan rätt inte upphävas eller ändras
i annan ordning än som gäller för ändring av hyresvillkor,
även om rätten inte är särskilt reglerad i avtalet
mellan parterna. Lag (1984:694).
Hyrestid och uppsägning
3 § Hyresavtal gäller för obestämd tid, om inte annat följer av andra stycket. Hyresavtal som gäller för obestämd tid skall sägas upp för att upphöra att gälla.
Hyresavtal kan även ingås för bestämd tid. Sådana avtal upphör att gälla vid hyrestidens utgång, om inte annat har avtalats. Har hyresförhållandet varat mer än nio månader i följd, skall dock avtalet alltid sägas upp för att upphöra att gälla.
Ett hyresavtal, som är ingånget för bestämd tid, anses förlängt på obestämd tid.
1. om avtalet saknar bestämmelser om verkan av utebliven uppsägning
och inte sägs upp till hyrestidens utgång trots att uppsägning
skall ske,
eller
2. om hyresgästen, trots att avtalet upphört att gälla utan uppsägning, fortsatt att använda lägenheten en månad efter hyrestidens utgång utan att hyresvärden anmodat honom att flytta.
För anmodan enligt tredje stycket 2 gäller vad som föreskrivs om uppsägning i 8 §. Ytterligare bestämmelser om sådan anmodan finns i 49 § tredje stycket. Lag (1984:694).
4 § Hyresavtal som gäller för obestämd tid kan, om inte längre uppsägningstid har avtalats, sägas upp för att upphöra att gälla
1. vid det månadsskifte som inträffar närmast efter tre månader från uppsägningen, när avtalet avser en bostadslägenhet, eller
2. vid det månadsskifte som inträffar närmast efter nio månader från uppsägningen, när avtalet avser en lokal.
Skall ett hyresavtal för bestämd tid sägas upp för att upphöra att gälla och är inte längre uppsägningstid avtalad, skall uppsägningen ske senast
1. en dag i förväg om hyrestiden är längst två veckor,
2. en vecka i förväg om hyrestiden är längre än två veckor men längst tre månader,
3. tre månader i förväg om hyrestiden är längre än tre månader och det är fråga om en bostadslägenhet,
4. tre månader i förväg om hyrestiden är längre än tre månader men längst nio månader och det är fråga om en lokal,
5. nio månader i förväg om hyrestiden är längre än nio månader och det är fråga om en lokal. Lag (1984:694).
5 § Avser ett hyresavtal en bostadslägenhet, får hyresgästen alltid säga upp hyresavtalet att upphöra att gälla vid månadsskifte som inträffar tidigast efter tre månader från uppsägningen.
Om hyresgästen har avlidit, får dödsboet också
inom en månad från dödsfallet säga upp avtalet att
upphöra att gälla vid månadsskifte som inträffar tidigast
efter en månad från uppsägningen. Har bostadslägenhet
hyrts av makar eller sambor gemensamt och avlider den ena av dem, tillkommer
den rätt som angivits nu dödsboet ochefterlevande maken eller
sambon i förening. Lag (1987:816).
6 § Sägs ett hyresavtal upp av en orsak som anges i 11--14 eller 16--18 §§, upphör det genast att gälla. Detsamma gäller i fall som anges i 42 §, om ej annat följer av 44 §.
Sägs ett hyresavtal upp av någon annan orsak som ger hyresvärd
eller hyresgäst rätt att frånträda avtalet och är
det inte fråga om fall som avses i 5 § andra stycket gäller,
oavsett vad som har avtalats om uppsägningstid, den uppsägningstid
som för varje särskilt fall anges i 4 § första stycket,
om hyresavtalet gäller för obestämd tid, eller i 4 §
andra stycket, om hyresavtalet gäller för bestämd tid. Sker
uppsägning innan hyresgästen tillträtt lägenheten,
upphör avtalet dock genast att
gälla.
Upphör ett avtal om hyra av bostadslägenhet att gälla
och finns förutom hyresavtalet ett annat avtal mellan hyresvärden
och hyresgästen som avser en nyttighet som har ett omedelbart samband
med användningen av lägenheten och som är av mindre betydelse
i jämförelse med den användningen, upphör även
det andra avtalet samtidigt att gälla. Lag
(1984:694).
7 § När hyrestiden har löpt ut skall hyresgästen senast påföljande dag lämna lägenheten och senast klockan 12 den dagen hålla lägenheten tillgänglig för den som skall tillträda den.
Infaller den dag då lägenheten skall tillträdas eller lämnas på en söndag, annan allmän helgdag, lördag, midsommarafton, julafton eller nyårsafton, skall det i stället ske nästa vardag.
Första och andra styckena gäller ej, om annat avtalats. Lag (1984:694).
8 § En uppsägning skall vara skriftlig,
om hyresförhållandet harvarat längre än tre månader
i följd vid den tidpunkt till vilken
uppsägningen sker. Uppsägningen får dock, utom i fall
som avses i 58 a §, vara muntlig, om det är hyresgästen
som säger upp avtalet för upphörande och hyresvärden
lämnar ett skriftligt erkännande av uppsägningen. Uppsägningen
får ske hos den som är behörig att ta emot hyra på
hyresvärdens vägnar.
Säger hyresvärden upp ett bostadshyresavtal och måste
uppsägningen enligt första stycket vara skriftlig, bör hyresvärden,
om inte hyresgästen saknar rätt till förlängning enligt
45 § första stycket 1--3, i uppsägningen ange orsaken till
att avtalet skall
upphöra.
Skriftliga uppsägningar skall delges den som söks för uppsägning i den ordning som anges i 8 kap. 8 § andra och tredje styckena, om inte annat följer av fjärde eller femte styckena i denna paragraf.
Har den som söks för uppsägning hemvist här i landet
och är detinte fråga om en uppsägning i förtid enligt
42 § eller en sådan uppsägning som avses i 58 §, får
uppsägningen sändas i rekommenderat brev. Uppsägningen anses
då ha skett när den har
avlämnats för postbefordran under den söktes vanliga
adress. Har hyresgästen lämnat hyresvärden uppgift om en
adress, under vilken meddelanden till honom skall sändas, anses den
som hans vanliga adress. I annat fall anses den uthyrda lägenhetens
adress som hyresgästens vanliga adress.
Om en hyresvärd eller en hyresgäst, vars avtal skall sägas upp, inte har något känt hemvist här i landet och om det inte heller finns något känt ombud som har rätt att ta emot uppsägning för honom, får uppsägning ske genom kungörelse i Post- och Inrikes Tidningar.
En ansökan hos domstol med yrkande att hyresförhållandet skall upphöra eller att hyresgäst skall avhysas gäller som uppsägning när delgivning skett i behörig ordning. Detsamma gäller en ansökan enligt lagen (1990:746)ombetalningsföreläggande och handräckning om att hyresgäst skall avhysas.
Särskilda bestämmelser om innehållet i uppsägning
av hyresavtal som gäller lokaler finns i 58 och 58 a §§.
Lag (1994:817).
Lägenhetens skick
och hinder i nyttjanderätten
9 § På tillträdesdagen skall hyresvärden, om inte bättre skick har avtalats, tillhandahålla lägenheten i sådant skick att den enligt den allmänna uppfattningen i orten är fullt brukbar för det avsedda ändamålet.
Avtal får dock träffas om att lägenheten skall vara i sämre skick, om
1. upplåtelsen avser en bostadslägenhet för fritidsändamål eller en lokal, eller
2. hyresavtalet innehåller förhandlingsklausul enligt hyresförhandlingslagen
(1978:304) och bestämmelserna om lägenhetens
skick har tagits in i en förhandlingsöverenskommelse enligt
nämnda lag. Lag (1984:694).
10 § Blir lägenheten före tillträdesdagen så förstörd att den inte kan användas för det avsedda ändamålet, förfaller avtalet. Är hyresvärden vållande till händelsen eller lämnar han ej utan dröjsmål hyresgästen meddelande om denna, har hyresgästen rätt till ersättning för skada.
Meddelar en myndighet före tillträdesdagen på grund av lägenhetens beskaffenhet förbud mot att använda lägenheten för det avsedda ändamålet, upphör avtalet att gälla, även om beslutet ej vunnit laga kraft. Om det förhållande som föranlett beslutet beror på försummelse av hyresvärden eller om denne ej utan dröjsmål lämnar hyresgästen meddelande om beslutet, har hyresgästen rätt till ersättning för skada. Lag (1984:694).
11 § Uppkommer före hyrestidens början ringare skada på lägenheten än som anges i 10 § första stycket och är skadan ej avhjälpt när lägenheten skall tillträdas eller är lägenheten eljest, i annat fall än som avses i 13 §, på tillträdesdagen icke i det skick som hyresgästen har rätt att fordra, gäller följande
1. Hyresgästen får avhjälpa bristen på hyresvärdens bekostnad, om hyresvärden underlåter att efter tillsägelse ombesörja åtgärden så snart det kan ske.
2. Kan bristen inte avhjälpas utan dröjsmål eller underlåter hyresvärden att efter tillsägelse ombesörja åtgärden så snart det kan ske, får hyresgästen säga upp avtalet. Uppsägning får dock ske endast om bristen är av väsentlig betydelse. Sedan bristen blivit avhjälpt av hyresvärden får avtalet inte sägas upp.
3. För den tid lägenheten är i bristfälligt skick har hyresgästen rätt till skälig nedsättning av hyran.
4. Hyresgästen har rätt till ersättning för skada, om hyresvärden inte visar att bristen inte beror på hans fösummelse.
5. Om hyresavtalet avser en bostadslägenhet, får hyresvärden föreläggas att avhjälpa bristen (åtgärdsföreläggande(. Åtgärdsföreläggande meddelas av hyresnämnden efter ansökan av hyresgästen.I fråga om åtgärdsföreläggande gäller i övrigt vad som föreskrives i 16 § andra och fjärde-sjätte styckena.
Har en bostadslägenhet för fritidsändamål eller en lokal hyrts ut i befintligt skick gäller
1. för bostadslägenhet första stycket och
2. för lokal första stycket 1-4, endast om lägenheten enligt den allmänna uppfattningen på orten inte är fullt brukbar för sitt ändamål och hyresgästen när han ingick avtalet inte kände till bristen eller kunde upptäcka den med vanlig uppmärkdamhet. Lag 1998:146
12 § Meddelar en myndighet före tillträdesdagen
på grund av lägenhetens beskaffenhet beslut som leder till att
hyresgästen måste avstå från en del av lägenheten
eller att hyresgästen på annat sätt lider intrång
i sin nyttjanderätt, har han rätt till skälig nedsättning
av hyran. Innebär beslutet en väsentlig inskränkning i nyttjanderätten,
får hyresgästen säga upp avtalet, även om beslutet
inte har vunnit laga kraft. I fråga om ersättning för skada
gäller 10 § andra stycket andra
meningen. Lag (1984:694).
13 § Avser hyresavtalet en lägenhet som inte färdigställts när avtalet ingicks och är lägenheten ännu ej i färdigt skick när tillträde skall ske, har hyresgästen rätt till skälig nedsättning av hyran och sådan rätt att säga upp avtalet som anges i 11 §. Uppsägning får ske även före den avtalade tillträdesdagen, om det är uppenbart att lägenheten då inte kan användas för avsett ändamål.
Hyresgästen har även rätt till ersättning för skada, om hyresvärden inte visar att dröjsmålet inte beror på hans försummelse. Lag (1984:694).
14 § Är lägenheten ej utrymd i rätt
tid av den som skall flytta, har hyresgästen rätt till skälig
nedsättning av hyran för den tid han inte kan använda lägenheten
eller en del av den. Om hindret inte undanröjs genast efter det att
hyresvärden har underrättats om förhållandet, gäller
bestämmelserna i 11 § om rätt för hyresgästen
att säga upp
avtalet på grund av brist i lägenheten.
Hyresgästen har även rätt till ersättning för skada, om hyresvärden inte visar att hindret inte beror på hans försummelse. Lag (1984:694).
15 § Under hyrestiden skall hyresvärden hålla lägenheten i sådant skick som anges i 9 § första stycket, om ej annat har avtalats eller följer av andra stycket.
Om lägenheten helt eller delvis är uthyrd till bostad, skall hyresvärden i bostadsdelen med skäliga tidsmellanrum ombesörja tapetsering, målning och andra sedvanliga reparationer med anledning av lägenhetens försämring genom ålder och bruk. Detta gäller dock inte, om något annat har avtalats och
1. hyresavtalet avser ett enfamiljshus, eller
2. hyresavtalet innehåller förhandlingsklausul enligt hyresförhandlingslagen
(1983:304) och de avvikande bestämmelserna har
tagits in i en förhandlingsöverenskommelse enligt nämnda
lag.
Följer av ett hyresförhållande en rätt att använda utrymmen som är avsedda att användas gemensamt av hyresgästerna, skall hyresvärden hålla utrymmena i sådant skick som anges i 9 § första stycket, om inte annat har avtalats. Lag (1987:1276).
16 § Bestämmelserna i 10--12 §§ gäller också, om
1. lägenheten skadas under hyrestiden utan att hyresgästen
är ansvarig
för skadan,
2. hyresvärden brister i sin underhållsskyldighet enligt
15 § andra
stycket,
3. hinder eller men på annat sätt uppstår i nyttjanderätten
utan
hyresgästens vållande, eller
4. myndighet under hyrestiden meddelar beslut som avses i 10 §
andra
stycket eller 12 § utan att hyresgästen givit anledning till
det, dock
ej förrän beslutet länder till efterrättelse.
Avser hyresavtalet en bostadslägenhet, får hyresnämnden
i fall som
avses i första stycket 1--3 eller om hyresvärden inte fullgör
sin
underhållsskyldighet enligt 15 § tredje stycket på
ansökan av
hyresgästen ålägga hyresvärden att avhjälpa
bristen
(åtgärdsföreläggande). I föreläggandet,
som får förenas med vite, skall
bestämmas viss tid inom vilken den eller de åtgärder
som avses med
föreläggandet skall ha vidtagits. Föreligger särskilda
skäl, får tiden
förlängas, om ansökan om det görs före utgången
av den löpande
tidsfristen.
Hyresvärden och hyresgästen kan med bindande verkan träffa
avtal
om
inskränkning i rätten att enligt första stycket erhålla
nedsättning av
hyran för hinder eller men i nyttjanderätten till följd
av att
hyresvärden låter utföra arbete för att sätta
lägenheten i avtalat skick
eller för att utföra sedvanligt underhåll av lägenheten
eller
fastigheten i övrigt eller annat arbete som särskilt anges
i avtalet.
Ansökan om åtgärdsföreläggande kan riktas
mot den för vilken
lagfart
senast är beviljad eller sökt, även om denne har överlåtit
fastigheten
innan ansökan görs.
Överlåts fastigheten sedan ansökan har gjorts eller
föreligger
fall som
avses i fjärde stycket, gäller rättegångsbalkens
bestämmelser om verkan
av att tvisteföremålet överlåts och om tredje
mans deltagande i
rättegång.
Om tvist angående äganderätten är antecknad i fastighetsregistrets
inskrivningsdel, kan ansökan om åtgärdsföreläggande
riktas mot den som
innehar fastigheten med äganderättsanspråk. Lag (2000:226).
17 § Bestämmelserna om skada eller brist i lägenheten gäller också om ohyra förekommer i lägenheten till men för hyresgästen.
I fråga om en bostadslägenhet som utgör en del av ett
hus är hyresvärden skyldig att vidta lämpliga åtgärder
för att utrota ohyra, även om hyresgästen är ansvarig
för att sådan förekommer i lägenheten. Är hyresgästen
utan ansvar för ohyran, har han rätt till ersättning för
nödvändiga kostnader som han får genom åtgärder
för att utrota ohyran.
Lag (1984:694).
18 § Om hyresgästen måste avstå
någon del av lägenheten på grund av att ett annat förvärv
äger företräde eller till följd av omständighet
som avses i 7 kap. 25 §, har hyresgästen rätt till skälig
nedsättning av hyran. Hyresgästen har även sådan rätt
att säga upp avtalet som anges i 11 §, om han var i god tro när
avtalet träffades. Bestämmelser om ersättning för skada
finns i 7 kap. Lag (1984:694).
Upprustningsföreläggande
18 a § Om en bostadslägenhet, som hyrs ut av fastighetsägaren
till en hyresgäst för annat än fritidsändamål
och som inte
utgör del av hyresvärdens egen bostad, inte har lägsta
godtagbara standard enligt sjätte och sjunde styckena, får
hyresnämnden på hyresgästens ansökan förelägga
hyresvärden att
vidta åtgärd som behövs för att lägenheten
skall uppnå sådan
standard (upprustningsföreläggande).
I föreläggandet skall bestämmas inom vilken tid den åtgärd
som
avses med föreläggandet skall ha vidtagits. Vite får
sättas ut
i föreläggandet. Tiden i föreläggandet får
förlängas, om det
finns särskilda skäl för det och ansökan om förlängd
tid görs
före utgången av den tidsfrist som gäller.
Föreläggande får meddelas endast om åtgärden
med hänsyn till
kostnaden för denna kan beräknas ge skäligt ekonomiskt
utbyte.
Om den begärda åtgärden innebär att ingrepp måste
göras i andra
lägenheter i huset, får ett föreläggande meddelas
endast om
hyresgästerna i dessa lägenheter samtycker till åtgärden.
Bestämmelserna i 16 § fjärde - sjätte styckena tillämpas
också
i fråga om upprustningsförelägganden.
Med fastighetsägare jämställs innehavare av tomträtt
och ägare
av byggnad som tillhör annan än ägaren av marken.
En bostadslägenhet skall anses ha lägsta godtagbara standard,
om den är försedd med anordning inom lägenheten för
1. kontinuerlig uppvärmning,
2. kontinuerlig tillgång till varmt och kallt vatten för
hushåll och hygien,
3. avlopp för spillvatten,
4. personlig hygien, omfattande toalett och tvättställ samt
badkar eller dusch,
5. försörjning med elektrisk ström för normal
hushållsförbrukning,
6. matlagning, omfattande spis, diskho, kylskåp,
förvaringsutrymmen och avställningsytor.
Utöver vad som anges i sjätte stycket krävs det för
att lägsta
godtagbara standard skall uppnås
1. att det finns tillgång både till förrådsutrymmen
inom
fastigheten och till anordning för hushållstvätt inom
fastigheten eller inom rimligt avstånd från den, och
2. att huset inte har sådana brister i fråga om hållfasthet,
brandsäkerhet eller sanitära förhållanden som
inte skäligen kan
godtas. Lag (1997:62).
18 b § Står huset under tvångsförvaltning enligt
bostadsförvaltningslagen (1977:792) skall hyresnämnden, i
stället
för att meddela upprustningsföreläggande, bestämma
att det i
förvaltningen skall ingå att vidta den begärda åtgärden.
Beträffande
en sådan föreskrift gäller i övrigt bestämmelserna
om
upprustningsföreläggande. Lag (1994:817).
18 c § Ett upprustningsföreläggande är förfallet om
1. bygglov, när sådant behövs, inte beviljas för
den åtgärd som
avses med föreläggandet eller
2. den byggnad där den lägenhet finns som avses med
upprustningsföreläggandet har rivits eller av annan orsak
inte
längre finns i behåll. Lag (1994:817).
Hyresgästinflytande vid förbättrings- och ändringsarbete
18 d § En fastighetsägare får endast under de förutsättningar
som anges i andra stycket
1. utföra sådana standardhöjande åtgärder
på fastigheten som
har en inte obetydlig inverkan på en bostadslägenhets
bruksvärde, eller
2. utföra åtgärder som medför en inte oväsentlig
ändring av en
bostadslägenhet eller av de gemensamma delarna av fastigheten.
För att sådana åtgärder skall få vidtas
krävs det att de har
godkänts av de berörda bostadshyresgästerna eller att
hyresnämnden har lämnat tillstånd till åtgärderna.
Om
åtgärderna avser de gemensamma delarna av fastigheten, krävs
det att de har godkänts av hyresgästerna i mer än hälften
av de
berörda bostadslägenheterna eller att hyresnämnden har
lämnat
tillstånd till åtgärderna. Godkännande eller
tillstånd behövs
inte, om åtgärderna vidtas för att en bostadslägenhet
skall
uppnå lägsta godtagbara standard enligt 18 a § sjätte
och
sjunde styckena.
Med fastighetsägare jämställs innehavare av tomträtt
och ägare
av byggnad som tillhör någon annan än markägaren.
Med hyresgäst
avses i 18 d-h §§ även den som tidigare varit hyresgäst,
om
hans hyresavtal har upphört med anledning av en större
ombyggnad och han har rätt att flytta tillbaka till en lägenhet
i fastigheten efter ombyggnaden och kan anses vara berörd av
den åtgärd det är fråga om. Lag (2002:29).
18 e § Om hyresvärden vill utföra sådana åtgärder
som avses i
18 d §, skall han skriftligen meddela de berörda
bostadshyresgästerna detta.
Om en berörd bostadshyresgäst inte godkänner åtgärden,
får
hyresvärden ansöka hos hyresnämnden om tillstånd
att utföra
åtgärden. Ansökan får göras tidigast två
månader efter det att
meddelandet lämnats till hyresgästen.
Bestämmelsen i 16 § femte stycket tillämpas också
när ansökan
enligt andra stycket har gjorts. Lag (2002:29).
18 f § En ansökan enligt 18 e § andra stycket skall bifallas,
om hyresvärden har ett beaktansvärt intresse av att åtgärden
genomförs och det inte är oskäligt mot hyresgästen
att den
genomförs.
Vid prövningen av om det är oskäligt mot hyresgästen
att
åtgärden genomförs skall hyresvärdens intresse
av att åtgärden
genomförs vägas mot de skilda intressen som hyresgäster
i
allmänhet kan antas ha av att åtgärden inte vidtas.
Om det
finns särskilda skäl, får även omständigheter
som hänför sig
endast till den enskilde hyresgästen beaktas. Lag (2002:29).
18 g § Bestämmelserna i 18 d - f §§ tillämpas
inte i fråga om
hyresavtal som avser endast
1. ett möblerat rum eller en lägenhet för fritidsändamål,
2. en lägenhet i ett en- eller tvåfamiljshus, när upplåtelsen
inte ingår i en affärsmässigt bedriven uthyrningsverksamhet,
eller
3. en lägenhet som utgör en del av hyresvärdens egen
bostad.
Lag (1997:62).
18 h § Om en förbättrings- eller ändringsåtgärd
som avses i
18 d § påbörjas eller av särskild anledning kan
antas bli påbörjad
utan godkännande eller tillstånd, skall hyresnämnden
förbjuda
hyresvärden att utföra åtgärden. Förbudet
får förenas med vite.
En fråga om förbud prövas på ansökan av en
berörd
bostadshyresgäst.
På ansökan av hyresvärden får hyresnämnden upphäva ett förbud.
Bestämmelserna i 16 § fjärde-sjätte styckena tillämpas
också
när ansökan enligt andra stycket har gjorts. Lag (2002:29).
Hyresvärdens informationsskyldighet
18 i § Hyresvärden är skyldig att lämna hyresgästen
uppgift om
sitt namn och en adress där hyresvärden kan anträffas.
Om
hyresvärden är en juridisk person, skall motsvarande uppgifter
lämnas även om ställföreträdare för den
juridiska personen.
Finns hyresvärden eller, om hyresvärden är en juridisk
person,
ställföreträdaren inte i landet, skall uppgift lämnas
om namn
och adress på en i Sverige bosatt person som är behörig
att på
hyresvärdens vägnar ta emot delgivning.
Uppgifterna skall anges i ett skriftligt meddelande som skall
anslås på väl synlig plats i huset. Lag (1998:146).
19 § Hyran för bostadslägenheter
skall vara till beloppet bestämd i hyresavtalet eller, om avtalet
innehåller förhandlingsklausul enligt hyresförhandlingslagen
(1978:304), i förhandlingsöverenskommelse. Detta gäller
dock inte ersättning för kostnader som hänför sig till
lägenhetens uppvärmning, förseende med varmvatten eller
elektrisk ström
eller avgifter för vatten och avlopp
1. om hyresavtalet innehåller förhandlingsklausul och beräkningsgrunden
för ersättningens storlek har fastställts genom en
förhandlingsöverenskommelse eller genom ett beslut enligt
22 eller 25 § hyresförhandlingslagen,
2. om lägenheten är belägen i ett en- eller tvåfamiljshus, eller
3. om kostnaden för nyttigheten påförs hyresgästen efter individuell mätning.
I fråga om bostadslägenheter, som hyrs ut i andra hand eller som av upplåtaren innehas med bostadsrätt, får utan hinder av första stycket avtalas att hyran skall anknytas till den hyra eller årsavgift som upplåtaren betalar.
Hyran för lokaler skall också vara till beloppet bestämd i avtalet till den del den inte omfattar ersättning som avses i första stycket andra meningen. Utan hinder av detta gäller dock förbehåll i avtalet om att hyran skall utgå med ett belopp som står i visst förhållande till hyresgästens rörelseintäkter eller som bestäms enligt en skriftlig överenskommelse mellan å ena sidan hyresvärden eller hyresvärden och en organisation av fastighetsägare, i vilken hyresvärden är medlem, och å andra sidan en organisation av hyresgäster. Är avtalet träffat för bestämd tid och är hyrestiden minst tre år, gäller dessutom förbehåll om att hyran skall utgå med belopp som bestäms enligt en annan beräkningsgrund än som nu har angetts.
Har avtal träffats i strid med första eller tredje stycket, skall hyran utgå med ett belopp som är skäligt med hänsyn främst till parternas avsikter och övriga förhållanden när avtalet träffades.
Om ogiltighet av avtal om hyra för bostadslägenhet i vissa fall när förhandlingsordning gäller finns bestämmelser i hyresförhandlingslagen. Lag (1988:927).
20 § Har avtal ej träffats om tiden för betalning av hyra som skall utgå i pengar, skall hyran betalas senast sista vardagen före varje kalendermånads början eller, om hyran beräknas för kortare tid än en månad, senast sista vardagen före början av den tid för vilken hyran beräknas. För bostadslägenhet får dock den hyra som belöper på en annan kalendermånad än den första betalas senast sista vardagen före månadens början, även om avtal träffats om tidigare förfallodag.
Hyran skall betalas i hyresvärdens hemvist eller under annan adress som anvisas av honom. Betalning får alltid ske genom postanvisning, postgiro eller bankgiro. Skall hyran betalas på en ort utom riket, är hyresvärden skyldig att svara för de särskilda kostnader detta medför.
Om hyresgästen betalar hyran på post- eller bankkontor, anses beloppet ha kommit hyresvärden till handa omedelbart vid betalningen. Lämnar hyresgästen ett betalningsuppdrag på hyran till bank-, post- eller girokontor anses beloppet ha kommit hyresvärden till handa när betalningsuppdraget togs emot av det förmedlande kontoret. Lag (1984:694).
21 §
Anser hyresgästen att han enligt 11 14, 16 18 eller 26 §
har rätt till nedsättning av hyran eller till ersättning
för skada eller
för avhjälpande av brist eller att han har någon annan
motfordran hos hyresvärden, och vill hyresgästen dra av motsvarande
belopp på hyra som utgår i pengar, får han deponera beloppet
hos länsstyrelsen. Vad som sagts nu gäller också när
det råder tvist om storleken av hyra som skall utgå i pengar
men som ej är till beloppet bestämd i avtalet.
När hyresgästen enligt första stycket deponerar belopp
hos länsstyrelsen, skall han lämna skriftlig uppgift i två
exemplar om
hyresförhållandet, förfallodagen och grunden för
avdraget eller tvistens beskaffenhet samt ställa pant eller borgen,
som länsstyrelsen finner skälig, för den kostnad hyresvärden
kan få för att få ut beloppet och för ränta
på beloppet.
Har hyresgästen deponerat hyra hos länsstyrelsen, får hyresvärden icke göra gällande, att hyresrätten blivit förverkad på grund av att det deponerade beloppet ej betalats till honom.
Ett beslut av länsstyrelsen med anledning av deposition får överklagas till tingsrätten på den ort där länsstyrelsen finns. Vid överklagande gäller lagen (1996:242) om domstolsärenden. Lag (1996:246).
22 § Länsstyrelsen skall ofördröjligen underrätta hyresvärden i rekommenderat brev om deposition enligt 21 §.
Visar hyresvärden ej inom tre månader från det beloppet förfallit till betalning och underrättelse om depositionen sänts till honom att han träffat överenskommelse med hyresgästen om att få lyfta beloppet eller att han väckt talan därom mot hyresgästen, har denne rätt att återfå beloppet. Har hyresvärden väckt talan inom angiven tid, får beloppet ej lyftas, förränhyresvärdens talan blivit slutligt avgjord.
Deponerat belopp skall genast placeras på ett räntebärande
konto. Räntan skall betalas till den som får lyfta beloppet.
Lag (1994:509).
Hyresgästens
användning av lägenheten
23 § Bostadshyresgästen får inte använda lägenheten för något annat ändamål än det avsedda. Hyresvärden får dock inte åberopa avvikelser som är utan betydelse för honom.
Lokalhyresgästen får inte använda lokalen för något annat ändamål än det avsedda, om inte hyresnämnden lämnar tillstånd till det. Sådant tillstånd skall lämnas, om hyresgästen innehaft lokalen längre tid än två år och har beaktansvärda skäl för en ändrad användning samt hyresvärden inte har befogad anledning att motsätta sig den. Tillståndet kan förenas med villkor. Lag (1988:927).
24 § Hyresgästen skall under hyrestiden
väl vårda lägenheten med vad därtill hör. Han
är skyldig att ersätta all skada somuppkommer genom hans vållande
eller genom vårdslöshet eller försummelse av någon
som hör till hans hushåll eller gästar honom eller av annan
som han inrymt i lägenheten eller som där utför arbete för
hans räkning. För brandskada
som han själv icke vållat är han dock ansvarig endast
om han brustit i den omsorg och tillsyn som han bort iakttaga.
Uppkommer skada eller visar sig brist som ofördröjligen måste
avhjälpas för att allvarlig olägenhet icke skall uppstå,
är hyresgästen skyldig att genast lämna hyresvärden
meddelande om skadan eller bristen. Är hyresgästen och medlemmarna
i hans hushåll borta när skadan uppkommer eller bristen visar
sig och har hyresgästen berett hyresvärden tillfälle att
vid behov komma in i lägenheten under bortovaron, är det dock,
om lägenheten utgör del av hus, tillräckligt att hyresgästen
omedelbart
efter återkomsten lämnar hyresvärden meddelande om
skadan eller bristen. Meddelande om annan skada eller brist än sådan
som angivits förut i detta stycke skall lämnas hyresvärden
utan oskäligt dröjsmål. Försummar
hyresgästen att underrätta hyresvärden enligt vad som
föreskrivits i detta stycke, är han ansvarig för skada som
föranledes av hans försummelse.
Bestämmelserna i första och andra styckena om skada eller brist gäller också om det finns ohyra i lägenheten.
Har hyresgästen utan behövligt samtycke eller tillstånd överlåtit hyresrätten eller åt någon annan upplåtit rätt att begagna lägenheten, är hyresgästen ansvarig för skada som den nye innehavaren skulle ha ersatt enligt första, andra eller tredje stycket, om lägenheten hade varit hyrd av honom.
Har i fråga om lägenhet, som upplåtits för att
helt eller delvis användas för annat ändamål än
bostad, träffats avtal, varigenom
hyresgästens ansvar utsträckts utöver vad som föreskrives
i första--fjärde styckena, gäller avtalet. Lag (1984:694).
24a § Bostadshyresgäster har rätt
att på egen bekostnad i lägenheten utföra målning,
tapetsering och därmed jämförliga åtgärder. Minskar
därigenom lägenhetens bruksvärde, har hyresvärden rätt
till ersättning
för skadan.
Avser hyresavtalet ett enfamiljshus som inte är avsett att hyras ut varaktigt eller en lägenhet, vilken upplåtits av någon som innehade den med bostadsrätt och vilken alltjämt innehas med sådan rätt, gäller första stycket endast om inte annat har avtalats.
Frågan om skyldighet för hyresgästen att betala ersättning enligt första stycket prövas av hyresnämnden. Lag (1984:694).
25 § När hyresgästen använder
lägenheten skall han se till att de som bor i omgivningen inte utsätts
för störningar som i sådan grad kan vara skadliga för
hälsan eller annars försämra deras bostadsmiljö att
de inte skäligen bör tålas (störningar i boendet).
Hyresgästen skall vid sin användning av lägenheten också
i övrigt iaktta allt som fordras för att bevara sundhet, ordning
och gott skick inom fastigheten. Hyresgästen skall hålla noggrann
tillsyn över att detta också iakttas av dem för vilka han
svarar enligt 24 § första stycket.
Om det förekommer störningar i boendet, skall hyresvärden
ge hyresgästen tillsägelse att se till att störningarna
omedelbart
upphör samt, om denne är en bostadshyresgäst, underrätta
social- nämnden i den kommun där lägenheten är belägen
om störningarna.
Andra stycket gäller inte om hyresvärden säger upp hyresavtalet med anledning av att störningarna är särskilt allvarliga med hänsyn till deras art eller omfattning (särskilt allvarliga störningar i boendet).
Om hyresgästen vet eller har anledning att misstänka att ett
föremål är behäftat med ohyra får detta inte
tas in i lägenheten.
Lag (1993:400).
26 § Hyresvärden har rätt att utan
uppskov få tillträde till lägenheten för att utöva
nödvändig tillsyn eller utföra förbättringsarbeten
som inte kan uppskjutas utan skada. När lägenheten är ledig
till uthyrning,
är hyresgästen skyldig att låta den visas på
lämplig tid.
Efter tillsägelse minst en månad i förväg får
hyresvärden i lägenheten låta utföra mindre brådskande
förbättringsarbeten som inte vållar väsentligt hinder
eller men i nyttjanderätten. Sådana arbeten får dock inte
utan hyresgästens medgivande utföras under den sista månad
som hyresförhållandet består. Vill hyresvärden utföra
annat arbete i lägenheten, får hyresgästen inom en vecka
från det att han fick meddelande om detta säga upp avtalet till
upphörande. Sådant arbete får inte utan hyresgästens
medgivande påbörjas förrän avtalet sålunda kunnat
bringas att upphöra. Bestämmelserna i detta stycke gäller
inte arbete
som hyresvärden har utfäst sig att utföra åt hyresgästen
eller som han genom ett åtgärdsföreläggande har ålagts
att utföra.
I fall som anges i första eller andra stycket skall hyresvärden tillse att hyresgästen ej förorsakas större olägenhet än nödvändigt. Skada som förorsakas hyresgästen genom arbete som avses i andra stycket skallersättas av hyresvärden, även om skadan icke beror på hans försummelse.
Hyresgästen är skyldig att tåla inskränkningar i nyttjanderätten, som föranleds av nödvändiga åtgärder för att utrota ohyra i fastigheten, även om den av honom hyrda lägenheten inte besväras av ohyra. Därvid gäller 17 § andra stycket.
Underlåter hyresgästen att bereda hyresvärden tillträde till lägenheten när denne har rätt till det, får kronofogdemyndigheten meddela särskild handräckning. I fråga om sådan handräckning finns bestämmelser i lagen (1990:746) om betalningsföreläggande och handräckning. Lag (1991:850).
27 § Om hyresgästen överger lägenheten, får hyresvärden genast återta den.
Om det i en lägenhet som hyresgästen har lämnat eller
från vilken han avhysts eller i ett utrymme som hör till lägenheten
finns egendom, som kan antas tillhöra honom eller någon i hans
hushåll, och om han inte inom tre månader från anmaning
eller inom sex månader från det han lämnade eller avhystes
från lägenheten har avhämtat egendomen,
tillfaller den hyresvärden utan lösen. Lag (1984:694).
Pant eller borgen
28 § Är pant eller borgen ställd till säkerhet för att ett avtal om hyra av en lokal fullgörs och försämras säkerheten, är hyresgästen skyldig att på anfordran ställa ny säkerhet med vilken hyresvärden skäligen kan nöja sig. Gör han det ej inom en månad, får hyresvärden säga upp avtalet. Lag (1984:694).
28 a § Är pant eller borgen ställd till säkerhet
för att ett
avtal om hyra av en bostadslägenhet fullgörs, får pantsättaren
eller borgensmannen säga upp sitt åtagande att upphöra
att
gälla vid det månadsskifte som inträffar närmast
efter nio
månader från uppsägningen, dock tidigast till en tidpunkt
som
infaller två år från det att åtagandet började
att gälla.
Ett villkor som inskränker pantsättarens eller borgensmannens
rätt enligt denna paragraf är ogiltigt. Lag (1998:146).
29 § Om fastigheten blivit utmätt före tillträdesdagen, får hyresgästen säga upp avtalet. Han har även rätt till ersättning för skada. Uppsägning skall dock ske inom en månad från det hyresgästen fick kännedom om att fastigheten blivit utmätt. Upphävs utmätningen eller blir i annat fall frågan om fastighetens försäljning inaktuell får inte uppsägning ske därefter. Lag (1984:694).
30 § Bestämmelserna i 29 § gäller också, om hyresvärden försätts i konkurs före tillträdesdagen. Lag (1984:694).
31 § /Upphör att gälla U:2004-01-01/
Om hyresgästen försätts i konkurs, får konkursboet
säga upp avtalet. Beträffande bostadslägenheter fordras
dock att gäldenären samtycker till uppsägningen.
Har lägenheten ej tillträtts när konkursen inträffar och har ej hyresvärden sådan säkerhet för att avtalet fullgörs att han skäligen kan nöja sig, får hyresvärden sägs upp avtalet om han ej erhåller sådan säkerhet inom en vecka efter anfordran.
Inträffar i fråga om en lokal konkursen efter tillträdet och har ej hyresvärden sådan säkerhet för att avtalet fullgörs att han skäligen kan nöja sig, får hyresvärden säga upp avtalet.
1. om inte sådan säkerhet ställs inom en månad efter anfordran,
2. om inte konkursboet inom samma tid förklarar sig vilja svara för hyresgästens skyldigheter under hyrestiden, eller
3. om inte, när hyresrätten får överlåtas, överlåtelse sker i enlighet med avtalet.
Sägs avtalet upp enligt första, andra eller tredje stycket, har hyresvärden rätt till ersättning för skada. Lag (1984:694).
31 § /Träder i kraft I:2004-01-01/
Om hyresgästen försätts i konkurs, får konkursboet
säga
upp avtalet. Beträffande bostadslägenheter fordras dock att
gäldenären samtycker till uppsägningen.
Har lägenheten ej tillträtts när konkursen inträffar
och har ej
hyresvärden sådan säkerhet för att avtalet fullgörs
att han
skäligen kan nöja sig, får hyresvärden säga
upp avtalet om han
ej erhåller sådan säkerhet inom en vecka efter anfordran.
Inträffar i fråga om en lokal konkursen efter tillträdet
och
har ej hyresvärden sådan säkerhet för att avtalet
fullgörs att
han skäligen kan nöja sig, får hyresvärden säga
upp avtalet,
1. om inte sådan säkerhet ställs inom en månad efter anfordran,
2. om inte konkursboet inom samma tid förklarar sig vilja svara
för hyresgästens skyldigheter under hyrestiden, eller
3. om inte, när hyresrätten får överlåtas,
överlåtelse sker i
enlighet med avtalet.
Sägs avtalet upp enligt första, andra eller tredje stycket,
har
hyresvärden rätt till ersättning för skada.
Om en hyresvärd uppmanar ett konkursbo att ställa en lokal
till
hyresvärdens förfogande och konkursboet inte inom en månad
gör
detta, ansvarar konkursboet för hyran från konkursbeslutet
till
dess lokalen ställs till hyresvärdens förfogande. Lag
(2003:530).
32 § Hyresgästen får inte överlåta hyresrätten utan hyresvärdens samtycke, om ej annat följer av 34--37 §§.
Vägras samtycke utan skälig anledning eller lämnar hyresvärden ej besked inom tre veckor efter det att samtycke begärdes, får hyresgästen säga upp hyresavtalet. Lag (1993:407).
33 § Bestämmelserna i 32 § om överlåtelse
av hyresrätten
gäller också i fråga om övergång genom
bodelning, arv,
testamente, bolagsskifte eller liknande förvärv.
Har hyresrätten till lägenhet, som varit avsedd att uteslutande
eller huvudsakligen användas som gemensam bostad för
hyresgästen och hans make eller sambo, tillagts maken genom
bodelning eller arvskifte eller tillagts sambon genom bodelning
eller övertagits av denne enligt 22 § sambolagen (2003:376),
får dock maken eller sambon träda i hyresgästens eller
dödsboets ställe. Sådan rätt tillkommer även
efterlevande make
som är ensam arvinge efter hyresgästen.
För tid efter det att hyresvärden underrättats om att
hyresrätten tillagts hyresgästens make eller sambo enligt
andra
stycket svarar hyresgästen eller hans dödsbo ej för
sina
förpliktelser enligt hyresavtalet. Hyresgästens make eller
sambo svarar jämte hyresgästen eller hans dödsbo för
sådana
förpliktelser enligt avtalet som hänför sig till tiden
före
underrättelsen.
Andra och tredje styckena gäller också när lägenheten
har hyrts
av makar eller sambor gemensamt. Lag (2003:378).
34 § En hyresgäst, som ej avser att använda sin bostadslägenhet, får överlåta hyresrätten till en närstående som varaktigt sammanbor med honom, om hyresnämnden lämnar tillstånd till överlåtelsen. Sådant tillstånd skall lämnas, om hyresvärden skäligen kan nöja sig med förändringen. Tillståndet kan förenas med villkor.
Första stycket gäller också om hyresgästen avlider under hyrestiden och dödsboet vill överlåta hyresrätten till sådan dödsbodelägare eller annan hyresgästen närstående som varaktigt sammanbodde med honom. Lag (1984:694).
35 § Hyresgästen får överlåta
hyresrätten till sin
bostadslägenhet för att genom byte få en annan bostad,
om
hyresnämnden lämnar tillstånd till överlåtelsen.
Tillstånd
skall lämnas, om hyresgästen har beaktansvärda skäl
för bytet
och detta kan äga rum utan påtaglig olägenhet för
hyresvärden
samt inte heller andra särskilda skäl talar emot bytet.
Tillståndet kan förenas med villkor.
Första stycket gäller inte, om
1. lägenheten hyrs i andra hand,
2. lägenheten utgör en del av upplåtarens bostad,
3. lägenheten är belägen i ett enfamiljshus som inte
är avsett
att hyras ut varaktigt eller i ett tvåfamiljshus,
4. lägenheten har upplåtits av någon som innehade den
med
bostadsrätt och lägenheten alltjämt innehas med sådan
rätt,
eller
5. hyresavtalet avser ett möblerat rum eller en lägenhet för
fritidsändamål och hyresförhållandet inte har
varat längre än
nio månader i följd.
Medverkar en kommun till att hyresgästen får en annan bostad
genom att förmedla denna, får kommunen ansöka hos hyresnämnden
om tillstånd som avses i första stycket. Lag (2000:1384).
36 § Den som hyr en lägenhet för
att helt eller till väsentlig del använda den för handel,
hantverk, industri eller annan
förvärvsverksamhet, får överlåta hyresrätten
till den som skall överta verksamheten, om hyresnämnden lämnar
tillstånd till överlåtelsen. Sådant tillstånd
skall lämnas, om hyresvärden ej har befogad anledning att motsätta
sig att hyresrätten överlåts. Har hyresgästen innehaft
lägenheten mindre än tre år, får tillstånd
dock lämnas endast om synnerliga skäl föreligger. Tillståndet
kan förenas med villkor. Lag (1984:694).
37 § Har en bostadslägenhet upplåtits till en kommun, får kommunen överlåta hyresrätten till lägenheten, om hyresnämnden lämnar tillstånd till överlåtelsen. Sådant tillstånd skall lämnas, om överlåtelsen kan ske utan påtaglig olägenhet för hyresvärden. Tillståndet kan förenas med villkor. Lag (1984:694).
38 § Överlåter hyresgästen
hyresrätten med samtycke av hyresvärden eller med tillstånd
av hyresnämnden, är han fri från de
skyldigheter som hyresavtalet innebär för honom för
tiden efter överlåtelsen. Detta gäller endast om inte annat
villkor ställts upp i samband med samtycket
eller tillståndet.
Den nye hyresgästen svarar tillsammans med överlåtaren
för skyldigheterna enligt avtalet för tiden före överlåtelsen,
om inte
något annat avtalats med hyresvärden. Vid ett lägenhetsbyte
har en ny bostadshyresgäst dock ett sådant ansvar endast om
han
gentemot hyresvärden i en särskilt upprättad handling
har åtagit sig det. Ett sådant åtagande medför inte
skyldighet att betala något annat än hyresskulder och inte heller
skyldighet att betala sådana skulder till ett högre belopp än
som motsvarar hyran för de tre kalendermånaderna närmast
före överlåtelsen. Lag (1993:400).
Upplåtelse
av lägenheten i andra hand
39 § Hyresgästen får ej utan hyresvärdens samtycke i andra hand upplåta lägenheten i dess helhet utom i fall som avses i andra stycket eller i 40 §.
Har en bostadslägenhet upplåtits till en kommun, får kommunen upplåta lägenheten i dess helhet i andra hand. Hyresvärden skall genast underrättas om upplåtelsen. Lag (1993:407).
40 § En hyresgäst får hyra ut eller
på annat sätt upplåta
lägenheten i dess helhet i andra hand, om hyresnämnden lämnar
tillstånd till det.
Tillstånd skall lämnas, om
1. hyresgästen på grund av ålder, sjukdom, tillfälligt
arbete
på annan ort, särskilda familjeförhållanden eller
därmed
jämförbara förhållanden har beaktansvärda
skäl för upplåtelsen,
och
2. hyresvärden inte har befogad anledning att vägra samtycke.
Tillstånd enligt första stycket skall begränsas till
viss tid
och kan förenas med villkor. Lag (1998:146).
41 § Hyresgästen får inte inrymma
utomstående personer i lägenheten, om det kan medföra men
för hyresvärden. Lag (1984:694).
Hyresrättens förverkande
42 § Hyresrätten är förverkad och hyresvärden berättigad att säga upp avtalet att upphöra i förtid,
1. om hyresgästen, när det gäller en bostadslägenhet, dröjer med att betala hyran mer än en vecka efter förfallodagen och annat inte följer av 55 c § femte--sjunde styckena,
2. om hyresgästen, när det gäller en lokal, dröjer med att betala hyran mer än två vardagar efter förfallodagen,
3. om hyresgästen utan behövligt samtycke eller tillstånd överlåter hyresrätten eller annars sätter någon annan i sitt ställe eller upplåter lägenheten i andra hand och inte efter tillsägelse utan dröjsmål antingen vidtar rättelse eller ansöker om tillstånd och får ansökan beviljad,
4. om lägenheten används i strid med 23 eller 41 § och hyresgästen inte efter tillsägelse vidtar rättelse utan dröjsmål,
5. om hyresgästen eller någon annan, till vilken hyresrätten
överlåtits eller lägenheten upplåtits, genom vårdslöshet
är vållande
till att ohyra förekommer i lägenheten eller genom underlåtenhet
att underrätta hyresvärden om detta bidrar till att ohyran sprids
i fastigheten,
6. om lägenheten på annat sätt vanvårdas eller
hyresgästen eller annan, till vilken hyresrätten överlåtits
eller lägenheten upplåtits, åsidosätter något
av vad som skall iakttas enligt 25 § vid användning av lägenheten
eller inte håller den tillsyn som krävs
enligt nämnda paragraf och rättelse inte utan dröjsmål
sker efter tillsägelse,
7. om i strid med 26 § tillträde till lägenheten vägras och hyresgästen inte kan visa giltig ursäkt,
8. om hyresgästen åsidosätter avtalsenlig skyldighet, som går utöver hans skyldigheter enligt detta kapitel, och det måste anses vara av synnerlig vikt för hyresvärden att skyldigheten fullgörs, eller
9. om lägenheten helt eller till väsentlig del används för sådan näringsverksamhet eller liknande verksamhet som är brottslig eller där brottsligt förfarande ingår till en inte oväsentlig del eller används för tillfälliga sexuella förbindelser mot ersättning.
I fall då hyran skall betalas i förskott för längre tid än en månad gäller vad som anges i första stycket 2 endast om hyresgästen dröjer med att betala den på kalendermånaden belöpande hyran mer än två vardagar efter månadens början eller, i fråga om hyran för första kalendermånaden under hyresförhållandet, efter förfallodagen.
Uppsägning av ett hyresavtal som gäller bostadslägenhet enligt första stycket 6 på grund av störningar i boendet får inte ske förrän socialnämnden underrättas enligt 25 § andra stycket.
Är det fråga om särskilt allvarliga störningar
i boendet gäller vad som sägs i första stycket 6 även
om någon tillsägelse om rättelse inte har skett. Vid sådana
störningar får uppsägning av ett hyresavtal som gäller
bostadslägenhet ske utan föregående
underrättelse till socialnämnden. En kopia av uppsägningen
skall dock skickas till socialnämnden. Vad som nu har föreskrivits
om särskilt allvarliga störningar gäller inte om det är
någon till vilken lägenheten har upplåtits i andra hand
med hyresvärdens samtycke eller hyresnämndens tillstånd
som åsidosätter något av vad som skall iakttas enligt
25 § vid användning av lägenheten eller inte håller
den tillsyn som krävs enligt nämnda paragraf.
Hyresrätten är inte förverkad, om det som ligger hyresgästen till last är av ringa betydelse.
Sägs avtalet upp på grund av förverkande, har hyresvärden rätt till skadestånd. Lag (1994:817).
43 § Är hyresrätten förverkad
på grund av förhållande som avses i 42 § första
stycket 1--4, 6 eller 7 men sker rättelse innan
hyresvärden har sagt upp avtalet, kan hyresgästen inte skiljas
från lägenheten på den grunden. Detta gäller dock
inte om hyresrätten är förverkad på grund av särskilt
allvarliga störningar i boendet. Hyresgästen får inte heller
skiljas från lägenheten om hyresvärden inte har sagt upp
avtalet inom två månader från det han fick kännedom
om förhållande som avses i 42 § första stycket 5 eller
8 eller hyresvärden inte inom två månader från det
han erhöll vetskap om förhållande som avses i nämnda
stycke under 3 sagt till hyresgästen att vidta rättelse.
En hyresgäst kan skiljas från lägenheten på grund av förhållande som avses i 42 § första stycket 9 endast om hyresvärden har sagt upp avtalet inom två månader från det att han fick kännedom om förhållandet. Om den brottsliga verksamheten har angetts till åtal eller förundersökning har inletts inom samma tid, har hyresvärden dock kvar sin rätt att säga upp avtalet intill dess att två månader har gått från det att domen i brottmålet vann laga kraft eller det rättsliga förfarandet avslutades på annat sätt. Lag (1993:400).
44 § Är hyresrätten enligt 42 §
första stycket 1 eller 2 förverkad på grund av dröjsmål
med betalning av hyran och har hyresvärden med anledning därav
sagt upp avtalet, får hyresgästen inte på grund av dröjsmålet
skiljas från lägenheten, om hyran betalas på det sätt
som anges i 20 § andra eller tredje stycket eller deponeras hos
länsstyrelsen enligt 21 §
1. inom tre veckor från det att en hyresgäst, när det är fråga om en bostadslägenhet, har delgetts underrättelse om att han genom att betala hyran på angivet sätt får tillbaka hyresrätten samt meddelande om uppsägningen och anledningen till denna lämnats till socialnämnden i den kommun där lägenheten är belägen, eller
2. inom två veckor från det att en hyresgäst, när det är fråga om en lokal, har delgetts underrättelse om att han genom att betala hyran på angivet sätt får tillbaka hyresrätten.
I avvaktan på att hyresgästen visar sig ha gjort vad som
fordras enligt första stycket för att få tillbaka hyresrätten
får beslut om
avhysning inte meddelas förrän det efter utgången av
den tid som anges i det stycket har gått ytterligare två vardagar.
En hyresgäst får inte, när det är fråga om en bostadslägenhet, skiljas från lägenheten, om dröjsmålet endast har avsett sådan höjning av hyran som blivit gällande enligt 54 a § och hyran kan prövas med tillämpning av 55 c § tredje stycket. Vad som sagts nu skall gälla till dess att en månad förflutit från det att hyresnämndens eller Svea hovrätts beslut har vunnit laga kraft.
En hyresgäst får inte heller, när det är fråga om en bostadslägenhet, skiljas från lägenheten om
1. socialnämnden inom den tid som anges i första stycket 1
skriftligen har meddelat hyresvärden att nämnden åtar sig
betalningsansvaret för hyran, eller
2. hyresgästen har varit förhindrad att betala hyran inom den tid som anges i första stycket 1 på grund av sjukdom eller liknande oförutsedd omständighet och hyran har betalats så snart det var möjligt, dock senast när tvisten om avhysning avgörs i första instans.
Första--fjärde styckena gäller inte, om hyresgästen ändå är skyldig att flytta inom kortare tid än en månad efter det att hyresrätten förverkats.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer fastställer
formulär till underrättelse och meddelande som avses i
första stycket. Lag (1994:841).
Förlängning
av hyresavtal för bostadslägenheter
45 §Bestämmelserna i 46-52 §§ gäller
vid upplåtelser av
bostadslägenheter, om inte
1. hyresavtalet avser upplåtelse i andra hand av en lägenhet
i
dess helhet och hyresförhållandet upphör innan det
har varat
längre än två år i följd,
2. hyresavtalet i annat fall än som sägs i 1 avser ett möblerat
rum eller en lägenhet för fritidsändamål och hyresförhållandet
upphör innan det har varat längre än nio månader
i följd,
3. lägenheten utgör en del av upplåtarens egen bostad, eller
4. hyresvärden säger upp hyresförhållandet att
upphöra i förtid
på den grunden att hyresrätten är förverkad och
annat inte
följer av 47 §.
Bestämmelsen i första stycket 1 gäller inte om upplåtaren
har
hyrt lägenheten tillsammans med minst två lägenheter
till för
att hyra ut dem i andra hand.
Har hyresvärden och hyresgästen i en särskilt upprättad
handling kommit överens om, att hyresrätten inte skall vara
förenad med rätt till förlängning, gäller
överenskommelsen om
den godkänts av hyresnämnden. Överenskommelsen gäller
dock utan
sådant godkännande om den träffas efter det att
hyresförhållandet har inletts och avser en hyresrätt
som är
förenad med rätt till förlängning. Om en make eller
sambo som
inte har del i hyresrätten hade sin bostad i lägenheten när
överenskommelsen träffades, gäller överenskommelsen
mot den
maken eller sambon endast om han eller hon har godtagit den.
Lag (2002:29).
46 § Om hyresvärden har sagt upp hyresavtalet
eller, i fall som avses i 3 § tredje stycket 2, anmodat hyresgästen
att flytta, har
hyresgästen rätt till förlängning av avtalet, utom
när
1. hyresrätten är förverkad utan att hyresvärden har sagt upp avtalet att upphöra i förtid,
2. hyresgästen i annat fall åsidosatt sina förpliktelser i så hög grad att avtalet skäligen icke bör förlängas,
3. huset skall rivas och det ej är oskäligt mot hyresgästen att hyresförhållandet upphör,
4. huset skall undergå större ombyggnad och det icke är
uppenbart att hyresgästen kan sitta kvar i lägenheten utan nämnvärd
olägenhet för genomförandet av ombyggnaden samt det
ej är oskäligt mot hyresgästen att hyresförhållandet
upphör,
5. lägenheten ej vidare skall användas som bostad och det ej är oskäligt mot hyresgästen att hyresförhållandet upphör,
6. avtalet avser en lägenhet i en- eller tvåfamiljshus och upplåtelsen inte ingår i affärsmässigt bedriven uthyrningsverksamhet samt upplåtaren har sådant intresse att förfoga över lägenheten att hyresgästen skäligen bör flytta,
6 a.
avser en lägenhet som upplåtits av någon som innehade
den med bostadsrätt och lägenheten alltjämt innehas med
sådan
rätt samt bostadsrättshavaren har sådant intresse att
förfoga över lägenheten att hyresgästen skäligen
bör flytta,
7. hyresförhållandet beror av sådan anställning
i statlig eller kommunal verksamhet som är förenad med bostadstvång
eller av
anställning inom lantbruket eller av annan anställning, om
den är av sådan art att det är nödvändigt för
arbetsgivaren att förfoga över lägenheten för upplåtelse
åt anställningens innehavare, samt
anställningen har upphört,
9. hyresförhållandet beror av annan anställning än som avses i 7 och som upphört och det ej är oskäligt mot hyresgästen att även hyresförhållandet upphör samt, om hyresförhållandet varat längre än tre år, hyresvärden har synnerliga skäl för att upplösa hyresförhållandet, eller
10. det i annat fall icke strider mot god sed i hyresförhållanden eller eljest är oskäligt mot hyresgästen att hyresförhållandet upphör.
Om hyresvärdens intresse blir tillgodosett genom att hyresgästen
lämnar endast en del av lägenheten och avtalet lämpligen
kan
förlängas såvitt avser lägenheten i övrigt,
har hyresgästen utan hinder av första stycket rätt till
sådan förlängning.
Lämnar en bostadshyresgäst sin lägenhet eller en del
av den med anledning av att huset skall undergå större ombyggnad,
skall
hyresgästen om möjligt beredas tillfälle att efter ombyggnaden
hyra en likvärdig lägenhet i huset. Lag (1994:817).
47 § Har lägenheten hyrts av flera gemensamt och har de på grund av att en av dem sagt upp hyresavtalet eller till följd av annan omständighet, som hänför sig till endast en av dem, ej gemensamt rätt till förlängning av hyresavtalet, är en medhyresgäst berättigad att få hyresavtalet förlängt för egen del, om hyresvärden skäligen kan nöja sig med honom som hyresgäst. Vad som sagts nu gäller ej när hyresrätten är förverkad utan att hyresvärden har sagt upp avtalet att upphöra i förtid. Är medhyresgästen make eller sambo till den som sagt upp avtalet eller eljest föranlett att hyresgästerna ej gemensamt har rätt till förlängning av avtalet, har maken eller sambon en sådan rätt till förlängning även när hyresrätten är förverkad på annan grund än dröjsmål med betalning av hyran. Detta gäller också när hyresvärden har sagt upp hyresavtalet att upphöra i förtid på grund av förverkandet.
Om en hyresgäst, som är gift eller samboende och vars make eller sambo ej har del i hyresrätten, säger upp hyresavtalet eller vidtar någon annan åtgärd för att få det att upphöra eller om han eller hon i annat fall inte har rätt till förlängning av avtalet, har maken eller sambon, om han eller hon har sin bostad i lägenheten, rätt att överta hyresrätten och få hyresavtalet förlängt för egen del, såvida hyresvärden skäligen kan nöja sig med honom eller henne som hyresgäst. Vad som sagts nu gäller också när hyresvärden har sagt upp hyresavtalet på grund av förverkande. Har hyresgästen avlidit, tillkommer samma rätt hans eller hennes efterlevande make eller sambo, om dödsboet saknar rätt till förlängning och detta inte har föranletts av den efterlevande maken eller sambon. Bestämmelserna i 49--52 §§, 55 § samt 55 c § femte--sjunde styckena om hyresgäst gäller även i fråga om hyresgästs make och sambo.
Förlängs ett hyresavtal i fall som avses i andra stycket, svarar båda makarna eller samborna respektive den efterlevande maken eller sambon och den avlidne makens eller sambons dödsbo för förpliktelserna enligt avtalet för tiden före förlängningen, om ej annat har avtalats med hyresvärden. Lag (1994:817).
48 § upphävtg genom lag (1987:816).
49 § Har hyresvärden sagt upp hyresavtalet och föreligger tvist om förlängning av avtalet enligt 46 § eller 47 § första stycket, är upsägningen utan verkan, om inte hyresvärden senast en månad efter hyrestidens utgång hänskjuter tvisten till hyresnämnden eller hyresgästen ändå flyttat senast vid hyrestidens utgång.
Vill hyresvärden inte samtycka till förlängning av hyresavtalet enligt 47 §, skall han senast inom en månad efter det att hyresförhållandet med hyresgästen upphörde anmoda den som enligt nämnda paragraf kan ha rätt till förlängning att flytta. För anmodan gäller vad som föreskrivs om uppsägning i 8 §. En sådan anmodan är utan verkan, om inte hyresvärden inom en månad därefter hänskjuter tvisten till hyresnämnden eller den som har anmodats ändå flyttar innan tiden för hänskjutande gått ut. Har anmodan skett tidigare än en månad före hyrestidens utgång, får hänskjutande dock ske fram till hyrestidens utgång.
Andra stycket tredje och fjärde meningarna gäller också i fall som avses i 3 § tredje stycket 2. Lag (1987:816).
50 § Är frågan om förlängning
av hyresavtalet ännu inte
avgjord när hyrestiden går ut, har hyresgästen rätt
att bo kvar
i lägenheten till dess frågan är slutligt avgjord.
Bestämmelsen i första stycket gäller inte om hyresnämnden
enligt 13 a § andra stycket lagen (1973:188) om arrendenämnder
och hyresnämnder har bestämt att ett beslut om åläggande
för
hyresgästen att flytta enligt den paragrafens första stycke
får
verkställas även om det inte har vunnit laga kraft.
För den tid som hyresgästen bor kvar i lägenheten skall
de
förut gällande hyresvillkoren tillämpas till dess
hyresvillkoren för samma tid blir slutligt bestämda.
Lag (2002:29)
.51 § Bifalls inte hyresvärdens talan om att hyresavtalet skall upphöra att gälla, skall för den fortsatta uthyrningen fastställas samma villkor som förut tillämpats, om inte parterna kommer överens om att andra villkor skall gälla. Önskar hyresvärden ändring av hyresvillkoren för det fall att hans talan inte bifalls, skall han samtidigt som han hänskjuter förlängningstvisten till hyresnämnden ansöka om ändring av hyresvillkoren.
Beslut om förlängning anses som avtal om fortsatt uthyrning. Mot hyresförhållandet får ej åberopas omständighet som kunnat åberopas i målet eller ärendet. Lag (1984:694).
52 § Bifalls hyresvärdens talan om att
hyresavtalet skall upphöra att gälla, får i beslutet skäligt
uppskov medges med avflyttningen, om hyresvärden eller hyresgästen
begär det. Är hyresrätten förverkad utan att hyresvärden
har sagt upp avtalet att upphöra i förtid, får på
begäran av hyresgästen uppskov dock medges endast om hyresvärden
samtycker till det.
Avgörs förlängningstvisten efter hyrestidens utgång
eller medges uppskov med avflyttningen, gäller 51 § första
stycket i fråga om hyresvillkoren för tiden från det avtalet
upphörde till avflyttningen. Lag (1984:694).
Prövning
av hyran och andra hyresvillkor för bostadslägenheter
53 § Bestämmelserna i 54 - 55 c §§ gäller
vid upplåtelser av
bostadslägenheter, om inte
1. hyresavtalet avser ett möblerat rum eller en lägenhet för
fritidsändamål och ansökan till hyresnämnden enligt
54 § görs
innan hyresförhållandet har varat nio månader i följd,
eller
2. lägenheten utgör en del av upplåtarens egen bostad.
Om en förhandlingsordning enligt hyresförhandlingslagen
(1978:304) gäller för lägenheten, tillämpas 54
och 55 - 55 c §§
endast om det följer av nämnda lag. Lag (1997:62).
54 a § Bestämmelserna i andra och tredje styckena tillämpas
i
fråga om hyresavtal som
1. gäller för obestämd tid, och
2. avser en sådan lägenhet i ett hus med förhandlingsordning
som till följd av bestämmelserna i 3 § hyresförhandlingslagen
(1978:304), inte omfattas av förhandlingsordningen.
Vill hyresvärden att ett skriftligt meddelande enligt 54 §
första stycket om hyreshöjning skall få den verkan
som anges i
tredje stycket nedan, skall meddelandet innehålla uppgift i
kronor om den hyreshöjning som begärs och om det totala
hyresbeloppet samt uppgift om den dag då den nya hyran skall
börja gälla. I meddelandet skall vidare anges att hyresgästen
blir skyldig att betala den högre hyran, om han inte senast en
viss angiven dag, tidigast två månader efter det att
meddelandet lämnades, ger hyresvärden besked om att han
motsätter sig hyresvärdens begäran. Meddelandet skall
också
innehålla uppgift om hyresvärdens adress, en upplysning
om att
hyresnämnden kan pröva skäligheten av den begärda
hyran samt en
uppgift om vad hyresgästen behöver göra för att
en sådan
prövning skall komma till stånd.
Innehåller meddelandet från hyresvärden sådana
uppgifter som
anges i andra stycket och har hyresgästen inte inom den i
meddelandet utsatta tiden gett hyresvärden besked om att han
motsätter sig hyresvärdens begäran om hyreshöjning,
skall
hyresgästen anses ha ingått avtal med hyresvärden om
att betala
den hyra som hyresvärden har begärt. Den högre hyran
får börja
att gälla först efter den dag som i hyresvärdens meddelande
angetts som sista dag för att motsätta sig hyreshöjningen.
Lag (1997:62).
54 § Vill hyresvärden eller hyresgästen att hyresvillkoren skall ändras, skall han skriftligen meddela detta till motparten. Om överenskommelse inte kan träffas, har han rätt att hos hyresnämnden ansöka om ändring av hyresvillkoren. Ansökan får göras tidigast en månad efter det att meddelandet lämnats till motparten.
Om det finns särskilda skäl, får hyresnämnden pröva även hyresvillkor som har samband med villkor som angetts i ansökningen.
Beslut om ändring av hyresvillkoren anses som avtal om villkor för fortsatt uthyrning. Lag (1984:694).
54 a § Bestämmelserna i andra och tredje styckena tillämpas
i
fråga om hyresavtal som
1. gäller för obestämd tid, och
2. avser en sådan lägenhet i ett hus med förhandlingsordning
som till följd av bestämmelserna i 3 § hyresförhandlingslagen
(1978:304), inte omfattas av förhandlingsordningen.
Vill hyresvärden att ett skriftligt meddelande enligt 54 §
första stycket om hyreshöjning skall få den verkan
som anges i
tredje stycket nedan, skall meddelandet innehålla uppgift i
kronor om den hyreshöjning som begärs och om det totala
hyresbeloppet samt uppgift om den dag då den nya hyran skall
börja gälla. I meddelandet skall vidare anges att hyresgästen
blir skyldig att betala den högre hyran, om han inte senast en
viss angiven dag, tidigast två månader efter det att
meddelandet lämnades, ger hyresvärden besked om att han
motsätter sig hyresvärdens begäran. Meddelandet skall
också
innehålla uppgift om hyresvärdens adress, en upplysning
om att
hyresnämnden kan pröva skäligheten av den begärda
hyran samt en
uppgift om vad hyresgästen behöver göra för att
en sådan
prövning skall komma till stånd.
Innehåller meddelandet från hyresvärden sådana
uppgifter som
anges i andra stycket och har hyresgästen inte inom den i
meddelandet utsatta tiden gett hyresvärden besked om att han
motsätter sig hyresvärdens begäran om hyreshöjning,
skall
hyresgästen anses ha ingått avtal med hyresvärden om
att betala
den hyra som hyresvärden har begärt. Den högre hyran
får börja
att gälla först efter den dag som i hyresvärdens meddelande
angetts som sista dag för att motsätta sig hyreshöjningen.
Lag (1997:62).
55 § Om hyresvärden och hyresgästen tvistar om hyrans
storlek,
skall hyran fastställas till skäligt belopp. Hyran är
härvid
inte att anse som skälig, om den är påtagligt högre
än hyran
för lägenheter som med hänsyn till bruksvärdet
är likvärdiga.
Vid prövning enligt första stycket skall främst beaktas
hyran
för lägenheter i hus som ägs och förvaltas av sådana
kommunala
bostadsföretag som avses i 1 kap. 2 § lagen (2002:102) om
allmännyttiga bostadsföretag. Om en jämförelse
inte kan ske med
lägenheter på orten, får i stället beaktas hyran
för lägenheter
på en annan ort med jämförbart hyresläge och i
övrigt likartade
förhållanden på hyresmarknaden.
Vid en prövning enligt första stycket skall även bestämmelserna
i 55 a och 55 b §§ iakttas.
Om en förhandlingsklausul i ett hyresavtal har slopats och det
ingår förhandlingsersättning i hyran enligt 20 §
hyresförhandlingslagen (1978:304), har hyresgästen utan hinder
av bestämmelserna i första-tredje styckena rätt att
få hyran
sänkt med ett belopp som motsvarar ersättningen.
Om tvisten gäller något annat villkor än hyran, skall
villkor
som hyresvärden eller hyresgästen har ställt upp gälla
i den
mån det är skäligt med hänsyn till hyresavtalets
innehåll,
omständigheterna vid avtalets tillkomst, senare inträffade
förhållanden och omständigheterna i övrigt. Hyrestiden
skall
vara obestämd, om inte bestämd hyrestid av särskild
anledning
är lämpligare.
Om hyresvärden och hyresgästen kommer överens om villkoren
för
fortsatt uthyrning i en tvist enligt första eller femte
stycket, gäller de överenskomna villkoren, oavsett vad som
föreskrivs i nämnda stycken, i den mån inte annat följer
av
bestämmelserna i övrigt i denna balk. Lag (2002:103).
55 a § Vid prövning av hyran skall en åtgärd som
avses i 18 d §
och som har höjt lägenhetens bruksvärde inte beaktas,
om
1. godkännande eller tillstånd krävdes för att
åtgärden skulle
få vidtas och sådant godkännande eller tillstånd
inte har
lämnats,
2. lägenheten är upplåten till den hyresgäst som
skulle ha
godkänt åtgärden eller till en hyresgäst som har
övertagit
hyresrätten från denne enligt 33 § andra stycket, 34
§ eller
47 § andra stycket, och
3. det vid tidpunkten för ändringen av hyran har förflutit
högst fem år sedan åtgärden slutfördes.
Lag (2002:29).
55 b § Har en hyresgäst bekostat ombyggnads-, ändrings-
eller
underhållsarbeten eller åtgärder av därmed jämförlig
betydelse i sin
lägenhet, får vid prövningen av hyran för lägenheten
hyresvärden
tillgodoräknas den förbättringen endast om det finns
särskilda skäl
för det. Lag (1994:817).
55 c § Gäller hyresavtalet för obestämd tid och
har avtalet
sagts upp, får beslut om ändring av hyresvillkoren inte
avse
tiden före den tidpunkt till vilken uppsägning skett. Har
frågan om villkorsändring utan uppsägning hänskjutits
till
hyresnämnden, får beslutet inte avse tiden före det
månadsskifte som inträffar närmast efter tre månader
från dagen
för ansökningen. Beslut om ändring av hyresvillkoren
får dock
inte i något av de fall som nu angetts avse tiden innan sex
månader förflutit efter det att de förut gällande
villkoren
började tillämpas.
Är hyresavtalet ingånget för bestämd tid och har
avtalet sagts
upp, får beslut om ändring av hyresvillkoren inte avse tiden
före den tidpunkt till vilken uppsägning skett. Har frågan
om
villkorsändring utan uppsägning hänskjutits till hyresnämnden,
får beslut om ändring av hyresvillkoren inte avse tiden
före
den tidpunkt till vilken avtalet tidigast hade kunnat sägas
upp, om uppsägning skett när ansökningen ingavs till
hyresnämnden. Är hyrestiden längre än ett år
och sker ändring
av hyresvillkoren på grund av ansökan av hyresgästen,
får
beslutet likväl avse tiden efter det månadsskifte som inträffar
närmast efter tre månader från dagen för ansökningen,
dock
tidigast sedan hyresförhållandet varat ett år i följd.
Har den hyra som prövats blivit gällande enligt 54 a §,
får
beslut om hyran, trots vad som sägs i första stycket, avse
tid
från den dag då hyran började gälla, om ansökningen
har gjorts
inom tre månader därefter.
Hyresnämnden får, när det finns skäl till det,
förordna att
beslut om villkorsändring skall gälla från en tidigare
tidpunkt
än vad som sägs i första och andra styckena. Om det
finns
särskilda skäl får hyresnämnden också förordna
att beslut om
villkorsändring får verkställas även om det inte
har vunnit
laga kraft.
Skall hyresgästen enligt hyresnämndens eller hovrättens
beslut
betala högre hyra för förfluten tid än som skolat
utgå förut,
är hyresrätten inte förverkad på grund av dröjsmål
med
betalningen av det överskjutande beloppet, om betalningen sker
inom en månad från den dag då beslutet vann laga
kraft. Vad som
sagts nu gäller inte, om skyldighet att flytta inträder för
hyresgästen inom kortare tid än två månader efter
nämnda dag.
På överskjutande belopp skall hyresgästen betala ränta
som om
beloppet förfallit till betalning samtidigt med den förut
utgående hyran. Räntan beräknas enligt 5 § räntelagen
(1975:635) för tiden innan beslutet vunnit laga kraft och
enligt 6 § räntelagen för tiden därefter.
I beslutet får anstånd medges med betalningen av det
överskjutande belopp jämte ränta som avses i sjätte
stycket.
Medges anstånd, får det bestämmas att ränta till
förfallodagen
skall beräknas enligt 5 § räntelagen.
Om hyran sänks för förfluten tid genom hyresnämndens
eller
hovrättens beslut, skall hyresvärden samtidigt åläggas
att till
hyresgästen betala tillbaka vad han till följd därav
har
uppburit för mycket jämte ränta. Räntan skall beräknas
enligt 5 §
räntelagen för tiden från dagen för beloppets
mottagande till
dess beslutet vunnit laga kraft och enligt 6 § räntelagen
för
tiden därefter. Lag (1997:62).
Återbetalning
av hyra vid upplåtelse av bostadsrättslägenhet i vissa
fall m m
55 d § Denna paragraf gäller vid upplåtelse av möblerat
eller
omöblerat rum och vid upplåtelse i andra hand av annan
bostadslägenhet. Paragrafen gäller dock inte upplåtelser
för
fritidsändamål.
Om hyresvärden har tagit emot en hyra som inte är skälig
enligt 55 §
första och andra styckena, skall hyresnämnden på ansökan
av
hyresgästen besluta att hyresvärden skall betala tillbaka
vad han
tagit emot utöver skäligt belopp tillsammans med ränta.
Räntan
beräknas enligt 5 § räntelagen (1975:635) från
dagen då
hyresvärden tog emot beloppet till dess att
återbetalningsskyldigheten blivit slutligt bestämd genom
beslut som
vunnit laga kraft och enligt 6 § räntelagen för tiden
därefter. Ett
beslut om återbetalning av hyra får inte avse längre
tid tillbaka än
två år före dagen för ansökan.
I ett ärende om återbetalning enligt andra stycket skall
hyresnämnden, om hyresgästen begär det, också
fastställa hyran för
den fortsatta uthyrningen från och med dagen för ansökan.
Vid
denna prövning tillämpas 55 § första och andra
styckena. Beslut om
ändring av hyresvillkoren anses som avtal om villkor för
fortsatt
uthyrning. När det finns skäl till det, får hyresnämnden
bestämma
att beslutet skall gälla omedelbart. Om hyran höjs eller
sänks
retroaktivt tillämpas 55 c § femte - åttonde styckena.
För att hyresnämnden skall kunna pröva en ansökan
enligt andra
stycket skall ansökan ha kommit in till hyresnämnden inom
tre
månader från det att hyresgästen lämnade lägenheten.
Lag (1994:817).
56 § Bestämmelserna i 57--60 §§ gäller för upplåtelser av lokaler, om inte
1. hyresförhållandet upphör innan det varat längre än nio månader i följd, eller
2. hyresförhållandet upphör på den grund att hyresrätten är förverkad eller förhållande som avses i 28 § föreligger.
Har hyresvärden och hyresgästen i särskilt upprättad handling överenskommit om villkor som strider mot 57--60 §§, är överenskommelsen gällande. Har överenskommelsen träffats innan hyresförhållandet varat längre än nio månader i följd, gäller den dock endast om den godkänts av hyresnämnden. Lag (1984:694).
57 § Har hyresvärden sagt upp hyresavtalet och vägrar han att förlänga hyresförhållandet eller kommer förlängning i annat fall inte till stånd på grund av att hyresgästen inte godtar de hyresvillkor som hyresvärden kräver för förlängning, har hyresgästen rätt till ersättning enligt 58 b §, om inte
1. hyresgästen åsidosatt sina förpliktelser i så hög grad att det icke skäligen kan fordras att hyresvärden förlänger hyresförhållandet,
2. huset skall rivas och hyresvärden anvisar en annan lokal som är godtagbar för hyresgästen eller hyresavtalet innehåller villkor om att hyresförhållandet skall upphöra på grund av rivning och rivningen skall påbörjas inom fem år från villkorets tillkomst,
3. huset skall undergå sådan större ombyggnad att hyresgästen uppenbarligen inte kan sitta kvar i lokalen utan nämnvärd olägenhet för genomförandet av ombyggnaden samt hyresvärden anvisar en annan lokal som är godtagbar för hyresgästen eller hyresavtalet innehåller villkor om att hyresförhållandet skall upphöra på grund av ombyggnad och ombyggnaden skall påbörjas inom fem år från villkorets tillkomst,
4. hyresvärden i annat fall har befogad anledning att upplösa hyresförhållandet, eller
5. de hyresvillkor som hyresvärden kräver för förlängning är skäliga och överensstämmer med god sed i hyresförhållanden.
Första stycket gäller också, om hyresgästen har sagt upp avtalet enligt 58 a §. Lag (1988:927).
57a § Vid tillämpningen av 57 §
första stycket 5 skall en
krävd hyra inte anses som skälig, om den överstiger
den hyra
som lokalen vid hyrestidens utgång kan antas betinga på
öppna
marknaden (marknadshyra). Marknadshyran skall i första hand
bestämmas med utgångspunkt i en jämförelse med
hyran för andra
liknande lokaler på orten. Endast om det finns särskilda
skäl
får hänsyn tas till ökning av lokalens värde,
som en hyresgäst
har åstadkommit.
I tvist om ersättning enligt 57 § får yttrande av hyresnämnden
frångås endast om det är uppenbart
1. när yttrandet avser marknadshyran, att denna är påtagligt
högre eller lägre än hyresnämnden angett,
2. när yttrandet avser anvisad lokal, att hyresnämndens
bedömning inte varit riktig.
I fall som avses i andra stycket 1 får utredning som inte har
lagts fram under medlingen, beaktas vid prövningen endast om
det finns synnerliga skäl. Lag (2002:29).
58 § Vill hyresvärden säga upp avtalet skall han i uppsägningen underrätta hyresgästen om de villkor som han kräver för att förlänga hyresförhållandet eller om orsaken till att han vägrar medge förlängning. Uppsägningen skall dessutom innehålla underrättelse att hyresgästen, om han inte går med på att flytta utan att få ersättning enligt 58 b §, har att inom två månader från uppsägningen hänskjuta tvisten till hyresnämnden för medling.
Underlåter hyresvärden att fullgöra vad som åligger honom enligt första stycket, är uppsägningen utan verkan.
Har hyresvärden fullgjort vad som åligger honom enligt första stycket och vill hyresgästen inte lämna lägenheten utan att få ersättning enligt 58 b §, har hyresgästen att hänskjuta tvisten till hyresnämnden inom den i första stycket angivna tiden. Gör han inte det, förfaller rätten till ersättning. Vad som har sagts nu gäller inte, om inom samma tid tvist hänskjuts till nämnden enligt 58 a § första stycket.
Innan medlingen har avslutats får hyresvärden för förlängning av hyresförhållandet inte kräva högre hyra eller något annat villkor som är oförmånligare för hyresgästen än vad han har angett i uppsägningen. Gör han det och kommer förlängning inte till stånd, har hyresgästen alltid rätt till ersättning enligt 58 b §. Lag (1988:927).
58a § Vill hyresgästen säga upp avtalet för förlängning på ändrade villkor, skall han i uppsägningen underrätta hyresvärden om den ändring i de avtalade villkoren som han begär. Om överenskommelse inte träffas mellan parterna, skall hyresgästen inom två månader från uppsägningen hänskjuta tvisten till hyresnämnden för medling.
Underlåter hyresgästen att fullgöra vad som åligger honom enligt första stycket eller återkallar han före hyrestidens utgång sin ansökan om medling, är uppsägningen utan verkan.
Om inte hyresvärden själv har sagt upp avtalet, får
han innan medlingen har avslutats inte vägra förlängning
av hyresförhållandet eller för förlängning kräva
högre hyra eller något annat villkor som är oförmånligare
för hyresgästen än vad som följer av det uppsagda avtalet.
Gör han det och kommer förlängning inte till stånd,
har hyresgästen
alltid rätt till ersättning enligt 58 b §. Lag (1988:927).
58b § Om hyresgästen har rätt till
ersättning enligt 57 §,
58 § fjärde stycket eller 58 a § tredje stycket, skall
hyresvärden alltid betala ersättning till hyresgästen
med ett
belopp som motsvarar en årshyra för lokalen enligt det uppsagda
hyresavtalet.
Om hyresgästen på grund av att hyresförhållandet
har upphört
har förorsakats en förlust som inte täcks av ersättning
enligt
första stycket, skall hyresvärden i skälig omfattning
ersätta
hyresgästen för denna förlust. Om förlusten har
samband med att
hyresgästen har bekostat ändring av lokalen, skall förlusten
beaktas endast om hyresvärden har samtyckt till ändringen
eller
om hyresgästen har träffat hyresavtalet under förutsättning
att
han skulle få utföra ändringen. Lag (2002:29).
59 § Skall hyresförhållandet upphöra efter uppsägning som gjorts av hyresvärden eller, i fall som avses i 58 a §, av hyresgästen, får hyresnämnden på ansökan av hyresvärden eller hyresgästen medge skäligt uppskov med avflyttningen, dock högst två år från hyrestidens utgång. Ansökan om uppskov skall ha kommit in till hyresnämnden före hyrestidens utgång.
Medges uppskov, skall hyresnämnden fastställa skäliga hyresvillkor för tiden från det att avtalet upphört till dess hyresgästen skall flytta. Lag (1988:927).
60 § I mål om ersättning enligt 58 b § skall rätten på yrkande av hyresgästen, om hyresvärden medger skyldighet att betala ersättning eller sådan skyldighet fastställts genom dom som vunnit laga kraft, förplikta hyresvärden att betala förskott i avräkning på den ersättning som kan komma att bestämmas.
Första stycket gäller inte, om det är uppenbart att förskottet blir obetydligt. Har beslut i fråga om förskott meddelats, får nytt yrkande om förskott inte tas upp till prövning förrän tre månader förflutit sedan det föregående beslutet vann laga kraft.
Beslut i fråga om förskott får meddelas utan huvudförhandling. Innan beslut meddelas, skall parterna beredas tillfälle att yttra sig. Beslut som meddelats under rättegången skall överklagas särskilt. Hovrättens beslut får inte överklagas.
Har hyresgästen uppburit förskott som överstiger den
slutligt bestämda ersättningen, är han skyldig att till
hyresvärden betala tillbaka det överskjutande beloppet jämte
ränta. Räntan beräknas enligt 5 § räntelagen (1975:635)
för tiden från dagen för beloppets mottagande till dess
ersättningen blivit slutligt bestämd genom dom som vunnit laga
kraft och enligt 6 § räntelagen för tiden därefter.
Lag (1988:927).
Särskilda bestämmelser
61 § Hyresvärd eller hyresgäst, som vill framställa fordringsanspråk på grund av hyresförhållande, skall väcka talan därom inom två år från det hyresgästen lämnade lägenheten. Iakttas ej denna tid, är rätten till talan förlorad, om ej annat avtalats. Har den ena parten väckt talan i rätt tid, har den andra parten rätt till kvittning, fastän hans rätt till talan är förlorad. Lag (1984:694).
62 § Vite som förelagts med stöd av detta kapitel utdömes av hyresnämnden. Nämnden skall självmant ta upp frågan om utdömande. Har ändamålet med vitet förfallit, får vitet inte dömas ut.
Vite som förelagts med stöd av detta kapitel får inte förvandlas till fängelse. Lag (1984:694).
63 § Ett meddelande som avses i 10 §, 11 §, 14
§, 18 e §, 24 §,
25 § andra stycket, 33 §, 42 § första stycket 3,
4 eller 6,
44 §, 54 § eller 54 a § skall anses lämnat när
det har avsänts
i rekommenderat brev till mottagarens vanliga adress. I fall
som avses i 24 § är det dock tillräckligt att meddelandet
är
avsänt på annat ändamålsenligt sätt.
Har hyresgästen eller hyresvärden lämnat uppgift om en
adress
dit meddelanden till honom skall sändas, anses den som hans
vanliga adress. Hyresgästen får dock alltid sända meddelanden
till den som är behörig att ta emot hyra på hyresvärdens
vägnar. Har hyresgästen inte lämnat någon särskild
adressuppgift, får hyresvärden sända meddelanden till
den
uthyrda lägenhetens adress. Lag (1997:62).
64 § Om en hyresvärd inte på begäran lämnar ut de uppgifter om hyran för hans lägenheter som kan behövas för en prövning enligt 55 § första stycket, får hyresnämnden efter ansökan förelägga hyresvärden att lämna uppgifterna till nämnden. I föreläggandet, som får förenas med vite, skall bestämmas en viss tid, inom vilken uppgifterna skall ha kommit in till nämnden.
Har hyresvärden lämnat uppgifter till hyresnämnden enligt första stycket, får inom ett år efter avlämnandet något nytt föreläggande inte meddelas beträffande de lägenheter som avsågs med de lämnade uppgifterna. Lag (1984:694).
65 § Uppställer någon uppsåtligen villkor om särskild ersättning för upplåtelse av bostadslägenhet eller för överlåtelse av hyresrätten till sådan lägenhet, skall han dömas till böter eller fängelse i högst sex månader. I ringa fall skall dock ej dömas till straff.
Är brottet grovt, döms till fängelse i högst två år. Vid bedömande av om brottet är grovt skall särskilt beaktas om det utgjort ett led i en verksamhet som bedrivits yrkesmässigt eller i större omfattning eller om gärningsmannen eljest i avsevärd mån har missbrukat sin ställning som ägare eller förvaltare av fastighet.
Villkor som avses i första stycket är ogiltiga. Den som har ställt upp villkoret är skyldig att lämna tillbaka vad han tagit emot. Lag (1984:694).
65a § Ingen får ta emot, träffa
avtal om eller begära
ersättning av hyressökande för förmedling av bostadslägenhet
för annat ändamål än fritidsändamål.
Sådan ersättning får dock
utgå vid yrkesmässig bostadsförmedling enligt grunder
som
föreskrivs av regeringen eller den myndighet som regeringen
bestämmer.
I fråga om köavgift vid kommunal bostadsförmedling gäller
särskilda bestämmelser i lagen (2000:1383) om kommunernas
bostadsförsörjningsansvar.
Den som uppsåtligen bryter mot första stycket döms till
böter
eller fängelse i högst sex månader. Är brottet
grovt, döms till
fängelse i högst två år.
Den som har uppburit otillåten ersättning är skyldig
att betala
tillbaka den. Lag (2000:1384).
66 § Avtal mellan hyresvärd och hyresgäst, att
framtida tvist
med anledning av hyresförhållandet skall hänskjutas
till
avgörande av skiljemän utan förbehåll om rätt
för parterna att
klandra skiljedomen, får inte göras gällande i fråga
om
hyresgästens rätt eller skyldighet att tillträda eller
behålla
lägenheten, fastställande av hyresvillkor i fall som avses
i
51, 52 eller 55 §, återbetalning av hyra och fastställande
av
hyra enligt 55 d § eller bestämmande av ersättning enligt
58 b §.
I övrigt gäller skiljeavtalet inte såvitt därigenom
skiljemän utsetts eller bestämmelse meddelats om skiljemännens
antal, sättet för deras utseende eller förfarandet vid
skiljenämnden. I berörda hänseenden skall lagen (1999:116)
om
skiljeförfarande tillämpas. Vad som sagts nu utgör dock
inte
hinder för att i skiljeavtalet utse hyresnämnden till
skiljenämnd eller bestämma viss tid för meddelande av
skiljedomen. Lag (1999:199).
67 § Överenskommelse om villkor i fråga om hyresförhållande som beror av anställning gäller mot hyresgästen eller den som har rätt att träda i hyresgästens ställe även om överenskommelsen strider mot bestämmelse i 4, 33--35, 40, 46, 47, 49--54, 55 c , 55 d eller 66 §, såvida överenskommelsen har formen av kollektivavtal och på arbetstagarsidan har slutits eller godkänts av organisation som enligt lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet är att anse såsom central arbetstagarorganisation.
Sådana hyresvillkor i kollektivavtal som avses i första stycket
får tillämpas även när en hyresgäst som inte
är medlem av den
avtalsslutande arbetstagarorganisationen sysselsätts i arbete
som avses med avtalet, om
1. arbetsgivaren är bunden av kollektivavtalet,
2. hyresvärden och hyresgästen är överens om att
villkoren skall tillämpas eller villkoren ingår i hyresavtalet
på grund av beslut om villkorsändring enligt 54 och 55 §§.
Lag (1994:817).
Förfarandet i hyrestvister
68 § I varje län skall finnas en hyresnämnd. Regeringen får dock bestämma, att annat område än ett län skall utgöra verksamhetsområde för hyresnämnden. Lag (1984:694).
69 § Hyresnämnden har till uppgift att
medla i hyrestvister samt att pröva frågor som enligt detta
kapitel ankommer på nämnden. Nämnden kan även vara
skiljenämnd i hyresvister. Närmare bestämmelser om hyresnämnd
meddelas i särskild lag. Lag (1984:694).
70 § Beslut av hyresnämnden i frågor som avses i 11
§ första
stycket 5, 16 § andra stycket, 18 a-f §§, 18 h §,
23 § andra
stycket, 24 a, 34, 36, 37, 49, 52, 54, 55 d, 62 eller 64 § får
överklagas inom tre veckor från den dag beslutet meddelades.
Beslut av hyresnämnden i frågor som avses i 1 § sjätte
stycket,
35, 40, 45, 56 eller 59 § får inte överklagas. Lag
(1998:146).
71 § Ett överklagande som avses i 70 § tas upp av Svea hovrätt. Överklagandet skall ges in till hyresnämnden. Lag (1994:841).
72 § Hyrestvister som rör störningar i boendet skall handläggas särskilt skyndsamt. Lag (1993:400).
73 § I hyrestvister som avses i 49, 54 eller 55 d §
och i mål
om åtgärdsföreläggande enligt 11 § första
stycket 5 eller 16 §
andra stycket, om upprustningsföreläggande enligt 18 a-c
§§, om
tillstånd till förbättrings- och ändringsåtgärder
enligt 18 d-f §§,
om förbud mot sådana åtgärder enligt 18 h §
eller om
utdömande av vite enligt 62 § skall vardera parten svara
för
sin rättegångskostnad i hovrätten, om inte annat följer
av 18
kap. 6 § rättegångsbalken. Lag (1998:146).
Åter
privatpersoner
Åter
företagare
Hemsidan
innehåll
Hemsidan
Aldéns Advokatbyrå AB, Jönköping
tel 036/12 13 00, fax 036/150 190
E-post Aldéns Advokatbyrå
Internettelefon Webphone