Lag (1990:409) om skydd för företagshemligheter;
Inledande bestämmelser
1 § Med företagshemlighet avses i denna lag sådan information
om affärs- eller driftförhållanden i en näringsidkares rörelse som näringsidkaren
håller hemlig och vars röjande är ägnat att medföra skada för honom i konkurrenshänseende.
Med information förstås både sådana uppgifter som har dokumenterats
i någon form, inbegripet ritningar, modeller och andra liknande tekniska
förebilder, och enskilda personers kännedom om ett visst förhållande, även
om det inte har dokumenterats på något särskilt sätt.
2 § Lagen gäller endast obehöriga angrepp på företagshemligheter.
Som ett obehörigt angrepp anses inte att någon anskaffar, utnyttjar
eller röjer en företagshemlighet hos en näringsidkare för att offentliggöra
eller inför en myndighet eller annat behörigt organ avslöja något som skäligen
kan misstänkas utgöra brott, på vilket fängelse kan följa, eller som kan
anses utgöra annat allvarligt missförhållande i näringsidkarens rörelse.
Som ett obehörigt angrepp anses inte heller att någon utnyttjar eller röjer
en företagshemlighet som han eller någon före honom har fått del av i god
tro.
3 § Den som med uppsåt olovligen bereder sig tillgång till en företagshemlighet
skall dömas för företagsspioneri till böter eller fängelse i högst
två år eller, om brottet är grovt, till fängelse i högst sex år. Vid bedömande
huruvida brottet är grovt skall särskilt beaktas om gärningen har varit
av särskilt farlig art, avsett betydande värde eller inneburit synnerligen
kännbar skada.
Till ansvar enligt första stycket skall dock inte dömas, om gärningen är
belagd med strängare straff i brottsbalken.
För försök eller förberedelse till företagsspioneri skall dömas
till ansvar enligt 23 kap. brottsbalken.
4 § Den som anskaffar en företagshemlighet med vetskap om att den som
tillhandahåller hemligheten eller någon före honom har berett sig tillgång
till denna genom företagsspioneri skall dömas för olovlig befattning
med företagshemlighet till böter eller fängelse i högst två år eller, om
brottet är grovt, till fängelse i högst fyra år.
Till ansvar enligt första stycket skall dock inte dömas, om gärningen är
belagd med strängare straff i brottsbalken.
Skadestånd
5 § Den som gör sig skyldig till brott enligt 3 eller 4 § skall ersätta
den skada som uppkommer genom brottet eller genom att företagshemligheten
obehörigen utnyttjas eller röjs.
6 § Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet utnyttjar eller röjer
en företagshemlighet hos en näringsidkare som han i förtroende har
fått del av i samband med en affärsförbindelse med denne skall ersätta
den skada som uppkommer genom hans förfarande.
7 § En arbetstagare som uppsåtligen eller av oaktsamhet utnyttjar
eller röjer en företagshemlighet hos arbetsgivaren som han har fått del
av i sin anställning under sådana förhållanden att han insåg eller borde
ha insett att han inte fick avslöja den skall ersätta den skada som uppkommer
genom hans förfarande.
Har förfarandet ägt rum sedan anställningen upphört, tillämpas första
stycket endast om det finns synnerliga skäl.
8 § Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet utnyttjar eller röjer
en företagshemlighet som, enligt vad han inser eller bör inse, har
angripits enligt denna lag skall ersätta den skada som uppkommer genom
hans förfarande. Detsamma gäller om någon i annat fall uppsåtligen eller
av oaktsamhet utnyttjar eller röjer en företagshemlighet som, enligt vad
han inser eller bör inse, har röjts i strid med sekretesslagen (1980:100).
Ansvar enligt 20 kap. 3 § brottsbalken skall inte ådömas någon på grund
av överträdelse av första stycket.
9 § Vid bestämmande av skadestånd enligt 5--8 §§ för ett angrepp
på en näringsidkares företagshemlighet skall hänsyn tas även till dennes
intresse av att hemligheten inte obehörigen utnyttjas eller röjs och till
övriga omständigheter av annan än rent ekonomisk betydelse.
Om det är skäligt kan skadeståndet sättas ned eller helt falla bort.
10 § Talan om skadestånd enligt denna lag får avse skada endast under
de fem senaste åren innan talan väcktes. För skada under tid dessförinnan
är rätten till skadestånd förlorad.
Vitesförbud
11 § Den som har angripit en företagshemlighet enligt denna lag kan
av domstol vid vite förbjudas att utnyttja eller röja företagshemligheten.
Vitesförbud får dock meddelas endast om ett utnyttjande eller röjande skulle
vara obehörigt enligt 2 §.
Talan enligt första stycket förs av den som har utsatts för det rättsstridiga
angreppet. Sådan talan får föras även i samband med åtal för brott som
avses i 3 eller 4 §.
Talan om utdömande av vite förs vid den domstol som i första instans har
prövat frågan om vitesförbud. Talan förs av den som har ansökt om förbudet.
I samband med sådan talan får talan föras om nytt vitesförbud.
Den som har överträtt ett vitesförbud får inte dömas till straff för en
gärning som omfattas av förbudet.
12 § Ett vitesförbud kan hävas på talan av den som har ålagts förbudet,
om ändamålet med förbudet har förlorat sin betydelse.
13 § Om den som har ansökt om vitesförbud enligt 11 § visar sannolika
skäl för att en företagshemlighet har angripits enligt denna lag och det
skäligen kan befaras att svaranden genom att fortsätta angreppet förringar
värdet av företagshemligheten, får domstolen meddela vitesförbud för tiden
intill dess att målet slutligt har avgjorts eller annat har förordnats.
Därvid tillämpas 15 kap. 5--8 §§ rättegångsbalken.
I fråga om överklagande av beslut enligt första stycket samt i fråga om
handläggningen i högre rätt gäller vad som föreskrivs i rättegångsbalken
om talan mot beslut enligt 15 kap. rättegångsbalken.
Inlösen m. m.
14 § Har någon angripit en företagshemlighet enligt denna lag, kan domstol
förordna att en handling eller ett föremål som han har i sin besittning
och som innefattar hemligheten skall överlämnas till den som har utsatts
för det rättsstridiga angreppet. Om det finns skäl för det får domstolen
förordna att överlämnandet skall ske mot lösen.
Kan en handling eller ett föremål som innefattar en företagshemlighet inte
utan olägenhet överlämnas enligt första stycket, får domstol förordna att
handlingen eller föremålet skall förstöras eller ändras eller utsättas
för annan åtgärd som är ägnad att förebygga missbruk.
Förordnande enligt första eller andra stycket skall inte meddelas, om ett
utnyttjande eller röjande inte skulle vara obehörigt enligt 2 § eller om
förverkande eller annan åtgärd som är ägnad att förebygga missbruk skall
beslutas enligt 36 kap. brottsbalken.
Talan enligt första eller andra stycket förs av den som har utsatts för
det rättsstridiga angreppet. Sådan talan får föras även i samband med åtal
för brott som avses i 3 eller 4 §.
Närmare
om påföljder
Brott
och straff
Hemsidan
innehåll
Hemsidan
![]()
Aldéns Advokatbyrå AB, Jönköping
tel 036/12 13 00, fax 036/150 190
E-post Aldéns Advokatbbyrå
Internettelefon Webphone