Ändring införd: t.o.m. SFS 2002:346

Inledande bestämmelser

Lagen tillämpas om brottet har begåtts i Sverige. Vid
personskada och sådan kränkning som avses i 2 § andra stycket
är lagen dessutom tillämplig om brottet har begåtts utomlands
mot någon som hade hemvist i Sverige. Lagen tillämpas dock
inte, om brottet och den skadelidande har så ringa anknytning
till Sverige att det inte är rimligt att skadan ersätts av
svenska statsmedel. Lag (2002:346).
 

Förutsättningar för brottsskadeersättning

I fall då någon har allvarligt kränkt någon annan genom brott
som innefattar ett angrepp mot dennes person, frihet eller frid
betalas brottsskadeersättning för den skada som kränkningen
innebär. (Lag 2001:733).
 

3§ Brottsskadeersättning utgår för sakskada i fall då brottet har begåtts av någon som var
1. intagen i kriminalvårdsanstalt
2. intagen för vård i ett hem som avses i 12§ lagen(1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga,
3. intagen för vård i ett hem som avses i 22§ lagen(1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall,
4. häktad enligt beslut som verkställts, eller
5. underkastad motsvarande frihetsberövande i Danmark, Finland, Island eller Norge.
Första stycket tillämpas även på ren förmögenhetsskada, om särskilda skäl föreligger.

4§ Brottsskadeersättning utgår för sakskada och ren förmögenhetsskada även i annat fall än som
avses i 3 § i den mån den skadelidandes möjligheter att försörja sig allvarligt har äventyrats genom skadan eller ersättning annars framstår som särskild angelägen

Bestämmande av brottssskadeersättning

Brottsskadeersättning med anledning av kränkning bestäms enligt
5 kap. 6 § första stycket skadeståndslagen.

Brottsskadeersättning med anledning av sakskada bestäms enligt
5 kap. 7 § skadeståndslagen.

I fråga om brottsskadeersättning tillämpas också 6 kap. 3 §
skadeståndslagen. Rätten till brottsskadeersättning faller dock
inte bort, om en ansökan om ersättning före dödsfallet gjorts
hos Brottsoffermyndigheten. (Lag 2001:733).

6§ Vid bestämning av brottsskadeersättning avräknas skadestånd som har betalts eller bör kunna bli betalt till den skadelidande på grund av skadan.

7§ Vid bestämmande av brottsskadeersättning med anledning av
personskada avräknas, förutom skadestånd, annan ersättning som
den skadelidande har rätt till på grund av skadan och som inte
har avräknats redan med stöd av 5 kap. 3 § skadeståndslagen
(1972:207). Avräkning sker dock ej i den mån ersättningen
motsvarar ett sparande på den skadelidandes sida.

Vid bestämmande av brottsskadeersättning med anledning av
kränkning eller med anledning av sakskada eller ren
förmögenhetsskada avräknas, förutom skadestånd, annan
ersättning som den skadelidande har rätt till på grund av
skadan. (Lag 2001:733).
 

8§ Vid bestämmande av brottsskadeersättning för skada på egendom, som ej var försäkrad mot skaderisken och som den skadelidande måste antagas ha underlåtit att försäkra på grund av omfattningen av sina tillgångar och riskspridningen i sin verksamhet, avränas försäkringsersättning som skulle ha utgått om försäkring hade funnits.
- vid bestämmande av brottsskadeersättning för skada på egendom, som enligt vedertaget bruk borde ha hållits försäkrad mot skaderisken men som den skadelidande har försummat att fösäkra, avräknas i skälig omfattning försäkringsersättning som skulle ha utgått om försäkring funnits.

9§ I fråga om jämkning av brottsssadeersättning på grund av medverkan genom vållande på den skadelidandes sida tillämpas 6 kap. 1§ skadeståndslagen(1972:207)

Brottsskadeersättning kan även i fall då det inte följer av
första stycket sättas ned eller falla bort, om det är skäligt
med hänsyn till att den skadelidande eller, om skadan har lett
till döden, den avlidne genom sitt uppträdande i samband med
brottet eller på annat liknande sätt uppsåtligen eller av
oaktsamhet har ökat skaderisken. Vid sakskada eller ren
förmögenhetsskada kan ersättningen också sättas ned eller falla
bort, om det är skäligt med hänsyn till att den skadelidande
genom underlåtenhet att vidta sedvanliga försiktighetsåtgärder
uppsåtligen eller av oaktsamhet har ökat skaderisken.
Lag (1999:253).
 
 

10§. Vid personskada, vid kränkning och vid sakskada eller ren
förmögenhetsskada avräknas ett självriskbelopp. Beloppet
fastställs av regeringen eller myndighet som regeringen
bestämmer och beräknas med ledning av de lägsta självriskbelopp
som tillämpas här i landet vid konsumentförsäkring som
innefattar skydd mot skada till följd av brott.

Första stycket gäller ej i fråga om skada till följd av brott
av någon som avses i 3 §, om brottet har begåtts på eller i
närheten av anstalt eller annan plats där han var omhändertagen
eller fick vård. Första stycket gäller ej heller, om det i
övrigt finns särskilda skäl att inte avräkna något
självriskbelopp. (Lag 2001:733).
 

11§. Brottsskadeersättning med anledning av personskada som
fastställs i form av engångsbelopp betalas med högst tjugo
gånger det prisbasbelopp enligt lagen (1962:381) om allmän
försäkring som gäller då ersättningen bestäms. Ersättning som
fastställs i form av livränta betalas för varje år med högst
tre gånger det prisbasbelopp som gäller då ersättningen
bestäms.

Brottsskadeersättning med anledning av kränkning eller med
anledning av sakskada och ren förmögenhetsskada betalas med
högst tio gånger det prisbasbelopp som gäller då ersättningen
bestäms.

Om den sammanlagda brottsskadeersättningen efter avräkning av
självriskbelopp enligt 10 § första stycket understiger tio
kronor, utbetalas ingen ersättning. (Lag 2001:733).

Pröving av ärende om brottsskadeersättning

13§ Hos Brottsoffermyndigheten finns en nämnd som skall
avgöra ärenden om brottsskadeersättning som är av principiell
betydelse eller annars av större vikt. Nämnden får avgöra även
andra ärenden om brottsskadeersättning.

Ordföranden och vice ordförandena i nämnden skall vara eller ha
varit ordinarie domare.

Nämnden utses av regeringen. Lag (1999:253).

13 a § Brottsoffermyndighetens nämnd skall hålla muntlig
förhandling, om sökanden begär det och det inte är uppenbart
obehövligt. Lag (1999:253).

13 b § Muntliga förhandlingar enligt 13 a § skall vara
offentliga.

Om det kan antas att det vid en förhandling kommer att lämnas
någon uppgift för vilken hos Brottsoffermyndigheten gäller
sekretess som avses i sekretesslagen (1980:100), får
ordföranden vid förhandlingen besluta att förhandlingen skall
hållas inom stängda dörrar.

Om sökanden är under femton år eller lider av en psykisk
störning, får ordföranden vid förhandlingen besluta att
förhandlingen skall hållas inom stängda dörrar.
Lag (1999:253).

14§ Om allmänt åtal har väckts, skall ansökan om
brottsskadeersättning göras inom två år från det att dom eller
slutligt beslut har vunnit laga kraft. Har allmänt åtal inte
väckts men förundersökning inletts, skall ansökan göras inom
två år från det att förundersökningen lagts ned eller
avslutats. I övriga fall skall ansökan göras inom två år från
det att brottet begicks.

Om det finns synnerliga skäl kan en ansökan prövas även om den
har kommit in för sent.

Ansökan prövas endast om brottet har anmälts till åklagare
eller polismyndighet eller om sökanden visar giltig anledning
till att någon sådan anmälan inte har gjorts.

I fråga om preskription av en fordran på brottsskadeersättning
gäller vad som föreskrivs i 3 § preskriptionslagen (1981:130)
om preskription av en fordran på skadestånd i anledning av
brott. Lag (1999:253).

14 a § Finner Brottsoffermyndigheten att ett beslut i ett
ärende om brottsskadeersättning är oriktigt på grund av nya
omständigheter eller av någon annan anledning, skall
myndigheten ändra beslutet, om det kan ske utan att det blir
till nackdel för sökanden. Lag (1999:253).

14 b § Har ett beslut i ett ärende om brottsskadeersättning
fattats av generaldirektören eller någon annan tjänsteman vid
Brottsoffermyndigheten skall ärendet omprövas av nämnden, om
sökanden begär det.

Ärendet behöver dock inte omprövas av nämnden, om det är
uppenbart att beslutet skall ändras i enlighet med sökandens
begäran. Lag (1999:253).
 

15§ Kostnader för biträde eller utredning i ärenden om
brottsskadeersättning kan ersättas av allmänna medel, om det
finns särskilda skäl med hänsyn till sökandens ekonomiska
förhållanden och övriga omständigheter.

En sökande som har inställt sig till en muntlig förhandling får
av Brottsoffermyndigheten beviljas ersättning av allmänna medel
för kostnader för resa och uppehälle, om myndigheten finner att
sökanden skäligen bör ersättas för sin inställelse. Myndigheten
får bevilja förskott på sådan ersättning. Närmare bestämmelser
om ersättning och förskott meddelas av regeringen.
Lag (1999:253).
 
 

Övriga bestämmelser

17§ Utgår brottsskadeersättning, inträder staten intill det utgivna beloppet i den skadelidandes rätt till skadestånd till den del detta ej har avräknats vid bestämmande av ersättningen. Detsamma gäller beträffande annan förmån på grund av skadan som hade bort avräknas vid ersättningens bestämmaande men som då inte var känd.

Brottsoffermyndigheten
Praxis utbetald ersättning
Målsägandebiträde
Skadestånd på grund av brott
Skadeståndslagen-
Om brott
Brott och straff
Privarpersoner
Hemsidan innehåll
Hemsidan
 

Aldéns Advokatbyrå AB, Jönköping
tel 036/12 13 00, fax 036/150 190
E-post Aldéns Advvokatbyrå
Internettelefon Webphone