Innehållsförteckning 
Betänketid 
Rätt till äktenskapsskillnad 
När börjar betänketid att löpa
Hos vilken tingsrätt skall ansökan ske 
Ansökan eller stämning 
Vilka frågor kan prövas 
Bodelningsförrättare 
Interimistiska beslut 
Om kvarsittning 
Mål om underhåll 
Domstolens sammansätning 

5 kap. Äktenskapsskillnad

2 § Vill bara en av makarna att äktenskapet skall upplösas, har den maken rätt till äktenskapsskillnad endast efter betänketid.

3 § Betänketiden inleds när makarna gemensamt ansöker om äktenskapsskillnad eller när den ena makens yrkande om äktenskapsskillnad delges den andra maken. Har betänketiden löpt under minst sex månader, skall dom på
äktenskapsskillnad meddelas om någon av makarna då framställer ett särskilt yrkande om det. Har ett sådant yrkande inte framställts inom ett år från betänketidens början, har frågan om äktenskapsskillnad fallit. Avvisas talan om äktenskapsskillnad eller avskrivs målet, upphör betänketiden.

4 § Om makarna lever åtskilda sedan minst två år, har var och en av dem rätt till äktenskapsskillnad utan föregående betänketid.

5 § Om äktenskapet har ingåtts trots att makarna är släkt med varandra i rätt upp- och nedstigande led eller är helsyskon, har var och en av makarna rätt till äktenskapsskillnad utan föregående betänketid. Detsamma gäller om äktenskapet har ingåtts trots att någon av makarna redan var gift eller partner i ett registrerat partnerskap och det tidigare äktenskapet eller partnerskapet inte har blivit upplöst. Föreligger tvegifte, har var och en av makarna i det tidigare äktenskapet rätt att få detta upplöst genom äktenskapsskillnad utan föregående betänketid. Detsamma gäller om partnerskap registrerats trots att någon av partnerna då var gift.

I fall som avses i första stycket kan talan om äktenskapsskillnad föras även av allmän åklagare. Lag (1994:1118).

6 § När dom på äktenskapsskillnad vinner laga kraft, är äktenskapet upplöst.

 
14 kap. Äktenskapsmål och mål om underhåll

1 § Äktenskapsmål är mål om äktenskapsskillnad och mål där talan förs om fastställelse av att ett äktenskap består eller inte består.

2 § Talan om fastställelse av att ett äktenskap består eller inte består kan föras endast i en tvist mellan kvinnan och mannen.

Frågan huruvida ett äktenskap består kan i övrigt prövas i tvister där någons rätt är beroende av det.

3 § Äktenskapsmål tas upp av tingsrätten i den ort där kvinnan eller mannen har sitt hemvist. Har ingen av dem hemvist här i landet, tas målet upp av Stockholms tingsrätt.

4 § Vill båda makarna ha äktenskapsskillnad, får de gemensamt ansöka om detta. I andra fall skall talan i äktenskapsmål väckas genom ansökan om stämning.

5 § I mål om äktenskapsskillnad får domstolen pröva frågor om
I mål om äktenskapsskillnad får domstolen pröva frågor om
underhållsbidrag, vårdnad om barn, barns boende, umgänge med
barn, rätt att bo kvar i makarnas gemensamma bostad till dess
att bodelning sker och förbud att besöka varandra. Yrkanden i
sådana frågor framställs i den ansökan genom vilken talan om
äktenskapsskillnad väcks. Har sådan talan redan väckts, får
yrkandena framställas muntligen inför domstolen eller
skriftligen utan särskild stämning.

I målet får även prövas frågan om förordnande av
bodelningsförrättare. Lag (1998:320).bodelningsförrättare.

6 § Sedan talan om äktenskapsskillnad har väckts, skall domstolen pröva om dom på äktenskapsskillnad kan meddelas genast. Behövs betänketid, skall domstolen underrätta parterna om att betänketid löper och ge besked om målets fortsatta handläggning.

7 § I mål om äktenskapsskillnad får domstolen, för tiden till dess att frågan har avgjorts genom dom som har vunnit laga kraft, på yrkande av någon av makarna

1. bestämma vem av makarna som skall ha rätt att bo kvar i makarnas gemensamma bostad, dock längst för tiden till dess att bodelning har skett,

2. förordna om skyldighet för den ena maken att utge bidrag till den andra makens underhåll.

I sådant mål får domstolen också, för tiden till dess att skillnadsfrågan har avgjorts genom dom som har vunnit laga kraft, på yrkande av någon av makarna förbjuda makarna att besöka varandra.

Ett beslut enligt första stycket får verkställas på samma sätt som en dom som har vunnit laga kraft. Ett beslut enligt andra stycket gäller på samma sätt som en dom som har vunnit laga kraft. Beslut enligt första eller andra stycket får dock när som helst ändras av domstolen.

Överträder någon ett förbud enligt andra stycket, tillämpas 24 § lagen (1988:688) om besöksförbud.

I mål om äktenskapsskillnad får domstolen dessutom, med tillämpning av bestämmelserna i föräldrabalken, förordna om vad som skall gälla i fråga om vårdnad, umgänge och bidrag till barns underhåll för tiden till dess att sådan fråga har avgjorts genom dom som har vunnit laga kraft. Lag (1989:1076).

8 § Den make som domstolen har berättigat att bo kvar i makarnas gemensamma bostad har rätt att använda även den andra makens bohag som finns i bostaden. Domstolen får dock beträffande viss egendom bestämma annat. Avtal
som den sistnämnda maken därefter ingår med tredje man inskränker inte nyttjanderätten till bostaden eller bohaget.

Har den ena maken berättigats att bo kvar i bostaden, är den andra maken skyldig att genast flytta därifrån.

9 § Innan rätten meddelar ett beslut enligt 7 §, skall den
andra maken få tillfälle att yttra sig över yrkandet.
Lag (2000:173).
.

10 § Särskilt yrkande om dom på äktenskapsskillnad efter betänketid skall framställas muntligen inför domstolen eller skriftligen. Har yrkandet framställts av endast en av makarna, skall domstolen bereda den andra maken tillfälle att yttra sig över yrkandet.

11 § Om en make återkallar ett yrkande om äktenskapsskillnad
sedan gemensam ansökan om äktenskapsskillnad har getts in till
domstolen eller sedan den makens yrkande om äktenskapsskillnad
har delgetts den andra maken, skall yrkandet ändå prövas om den
andra maken yrkar det. Den andra maken skall underrättas om
detta när återkallelsen skickas till honom eller henne.

Om käranden uteblir från en förhandling i ett mål om
äktenskapsskillnad, skall yrkandet om äktenskapsskillnad ändå
prövas om svaranden begär det. Rätten skall underrätta käranden
om detta i kallelsen till förhandlingen. Lag (2000:173).

12 § När makarna eller en av dem yrkar äktenskapsskillnad får
yrkandet prövas utan huvudförhandling. Andra frågor i målet kan
avgöras utan huvudförhandling enligt bestämmelserna i
rättegångsbalken. Lag (2000:173).
 

13 § Dömer domstolen till äktenskapsskillnad, skall den samtidigt ompröva beslut som har meddelats enligt 7 § första stycket 1 eller andra stycket. När domstolen dömer i fråga om skyldighet för den ena maken att utge bidrag till den andra makens underhåll, skall den ompröva beslut som har meddelats enligt 7 § första stycket 2.

14 § Har frågan om äktenskapsskillnad fallit enligt 5 kap. 3 §, skall målet avskrivas. Parterna svarar då för sina egna rättegångskostnader.

Mål om underhåll

15 § Vad som sägs i 7, 9 och 13 §§ beträffande förordnande om underhållsbidrag för tiden till dess att frågan har avgjorts genom dom som har vunnit laga kraft gäller även när

1. en make utan samband med ett mål om äktenskapsskillnad har yrkat att den andra maken skall utge underhållsbidrag enligt 6 kap. 5 § eller 6 § första stycket,

2. frågor om underhåll enligt 6 kap. 7 § handläggs sedan dom på äktenskapsskillnad har meddelats, eller

3. talan om jämkning av dom eller avtal om underhåll förs enligt 6 kap. 11 §.

16 § .I fall som avses i 6 kap. 6 § andra stycket får domstolen
på yrkande av en av makarna besluta i frågan om nyttjanderätt
för tiden till dess att frågan har avgjorts genom dom som har
vunnit laga kraft. Innan rätten meddelar beslut, skall den
andra maken få tillfälle att yttra sig över yrkandet. Beslutet
får verkställas på samma sätt som en dom som har vunnit laga
kraft men får när som helst ändras av domstolen.
Lag (2000:173).
Domstols sammansättning m. m.

17 § Vid huvudförhandling i äktenskapsmål och mål om underhåll skall tingsrätten bestå av en lagfaren domare och tre nämndemän, om annat inte följer av 1 kap. 3 a § andra och tredje styckena rättegångsbalken. Denna regel
gäller även för andra mål som handläggs i samma rättegång.

Om det inträffar förfall för någon av nämndemännen sedan huvudförhandlingen har påbörjats, är rätten domför med en lagfaren domare och två nämndemän.

Om det föreligger särskilda skäl med hänsyn till målets omfattning eller svårighetsgrad, får antalet lagfarna domare utökas med en utöver vad som följer av första stycket. Detsamma gäller i fråga om antalet nämndemän.

När nämndemän ingår i tingsrätten, skall ordföranden vid överläggning redogöra för omständigheterna i målet och innehållet i gällande rätt. Vid omröstning skall först ordföranden och därefter nämndemännen säga sin mening. I övrigt gäller bestämmelserna i rättegångsbalken om överläggning och omröstning i tvistemål. Lag (1989:657).

18 § I äktenskapsmål och mål om underhåll är hovrätten domför med tre lagfarna domare och två nämndemän. Fler än fyra lagfarna domare och tre nämndemän får inte delta. Vid handläggning som inte sker vid huvudförhandling, liksom när målet i tingsrätten har avgjorts utan nämndemän, är hovrätten dock domför även med enbart lagfarna domare
enligt vad som sägs i 2 kap. 4 § första stycket rättegångsbalken. Hovrätten är i övrigt domför enligt vad som sägs i 2 kap. 4 § fjärde och femte styckena rättegångsbalken.

Tar nämndemän del i målets avgörande, skall vid överläggning ordföranden eller, om målet har beretts av en annan lagfaren domare, denne redogöra för omständigheterna i målet och innehållet i gällande rätt. Vid omröstning skall nämndemännen säga sin mening sist. I övrigt gäller bestämmelserna i rättegångsbalken om överläggning och omröstning i tvistemål. Lag (1989:657).

Äktenskapets rättsverkningarUnderhållVårdnad om barnBodelning

Jag har frågor angående äktenskapsskillnad

HemsidanHemsidan huvudregister

Aldéns Advokatbyrå AB, Jönköping
tel 036/12 13 00, fax 036/150 190

Internettelefon Webphone